Syftet med vår uppsats är att diskutera hur avregleringen av monopolet kommer att påverka den svenska apoteksmarknaden ur ett konkurrensperspektiv. Framtida aktörer på den receptbelagda respektive receptfria marknaden kommer att analyseras. Vår uppsats avser även att studera hur Apoteket AB kommer att agera för att behålla sin starka ställning på marknaden. Vi kommer slutligen att betrakta avregleringens effekter genom att närmare studera faktorerna; tillgänglighet, pris och service. Vi har använt oss av den kvalitativa forskningsmetoden. Genom semistrukturerade telefonintervjuer har värdefull information samlats in från våra respondenter. Arbetet har präglats av det abduktiva angreppssättet då vi sammanlänkat vår teoretiska och empiriska del genom ständig pendling mellan teori och empiri. Vad gäller receptbelagda läkemedel är en utveckling likt Norges apoteksmarknad trolig att vänta. Förutom Apoteket AB ser vi tydliga indikationer på att marknaden kommer att domineras av de tre utländska kedjorna: Celesio, Alliance Boots och Phoenix/Tamro. Detta kommer att innebära omstruktureringar i distributionsledet och det är tänkbart att grossistföretagens funktion inom en snar framtid kommer att försvinna. Istället kommer troligen vertikala integrationer mellan företagen uppkomma. Då vi ser möjlighet att marknaden utvecklas från ett monopol till en oligopolmarknad kommer priserna på receptbelagda läkemedel med hög sannolikhet inte att sjunka. Dagligvaruhandeln har visat stort intresse för att sälja receptfria läkemedel. Då de inte får ge rådgivning i samband med inköpen av läkemedel kommer deras starkaste konkurrensmedel att bli priset och tillgängligheten. Ett lägre pris på dessa preparat är därmed att vänta på dessa läkemedel. Vi tror även att en produktutvidgning samt uppkomsten av bitjänster kring kärntjänsten är att vänta på apoteken. Då vi ser potentiella aktörer på marknaden har vi goda förhoppningar om att antalet apotek kommer att öka i samband med avregleringen. Detta kommer att leda till en ökad tillgänglighet i form av längre öppettider och ökad apotekstäthet. Apoteket AB bör satsa på att marknadsföra sitt starka varumärke i samband med avregleringen, men även att värna om sin kompetenta personal då bristen på farmacevter kan uppkomma.

<p>Syftet med vår uppsats är att diskutera hur avregleringen av monopolet kommer att påverka den svenska apoteksmarknaden ur ett konkurrensperspektiv. Framtida aktörer på den receptbelagda respektive receptfria marknaden kommer att analyseras. Vår uppsats avser även att studera hur Apoteket AB kommer att agera för att behålla sin starka ställning på marknaden. Vi kommer slutligen att betrakta avregleringens effekter genom att närmare studera faktorerna; tillgänglighet, pris och service.</p><p>Vi har använt oss av den kvalitativa forskningsmetoden. Genom semistrukturerade telefonintervjuer har värdefull information samlats in från våra respondenter. Arbetet har präglats av det abduktiva angreppssättet då vi sammanlänkat vår teoretiska och empiriska del genom ständig pendling mellan teori och empiri.</p><p>Vad gäller receptbelagda läkemedel är en utveckling likt Norges apoteksmarknad trolig att vänta. Förutom Apoteket AB ser vi tydliga indikationer på att marknaden kommer att domineras av de tre utländska kedjorna: Celesio, Alliance Boots och Phoenix/Tamro. Detta kommer att innebära omstruktureringar i distributionsledet och det är tänkbart att grossistföretagens funktion inom en snar framtid kommer att försvinna. Istället kommer troligen vertikala integrationer mellan företagen uppkomma. Då vi ser möjlighet att marknaden utvecklas från ett monopol till en oligopolmarknad kommer priserna på receptbelagda läkemedel med hög sannolikhet inte att sjunka. Dagligvaruhandeln har visat stort intresse för att sälja receptfria läkemedel. Då de inte får ge rådgivning i samband med inköpen av läkemedel kommer deras starkaste konkurrensmedel att bli priset och tillgängligheten. Ett lägre pris på dessa preparat är därmed att vänta på dessa läkemedel. Vi tror även att en produktutvidgning samt uppkomsten av bitjänster kring kärntjänsten är att vänta på apoteken. Då vi ser potentiella aktörer på marknaden har vi goda förhoppningar om att antalet apotek kommer att öka i samband med avregleringen. Detta kommer att leda till en ökad tillgänglighet i form av längre öppettider och ökad apotekstäthet. Apoteket AB bör satsa på att marknadsföra sitt starka varumärke i samband med avregleringen, men även att värna om sin kompetenta personal då bristen på farmacevter kan uppkomma.</p>

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hur ADHD-medlen Ritalin, Concerta och Strattera skildras i massmedia. Specifikt studeras den töjbara gränsen mellan läkemedel och drog med avseende på ADHD-medlen. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i socialkonstruktionismen och den kritiska diskursanalysen. Sammanlagt analyserades 183 tidningsartiklar som förekom mellan 2002-2015 i åtta av de största svenska dags- och kvällstidningar. Resultatet visar att Ritalin, Concerta och Strattera konstrueras som läkemedel i massmedia genom att; 1) benämna dessa som läkemedel; 2) tilldela förespråkare för en ökad förskrivning av medlen plats på nyhetssidorna medan kritiker förläggs till debattsidorna; 3) tilldela framförallt psykiatriker som intar en biomedicinsk diskurs större massmedialt utrymme; och 4) underrapportera om biverkningar. Konstruktionen av Ritalin, Concerta och Strattera som läkemedel ska ses som en bidragande orsak till den ökade förskrivningen av ADHD-medel.

Introduktion: Idag kan ett ordinerat läkemedel ersättas av ett medicinskt likvärdigt läkemedel på apotek om det är utbytbart. För utbytbara läkemedel ska informationen om bland annat säkerheten vara likadan ur patientsäkerhetssynpunkt. Syfte: Det första syftet med studien var att ta reda på om, hur och i vilken omfattning biverkningsinformationen skilde sig inom olika utbytesgrupper. Det andra syftet var att undersöka vad eventuella skillnader kunde bero på och hur dessa kunde påverka patienterna. Valet av dessa syften baserades på att det fanns en allmän ovetskap kring huruvida det förekom variationer i biverkningsinformationen eller inte, där denna ovetskap kunde påverka patientsäkerheten.  Metoder: Biverkningsinformation från samtliga produktresuméer i 25 utbytesgrupper undersöktes genom en kvantitativ innehållsanalys. Skillnader mellan utbytesgrupperna kategoriserades och kvantifierades, och det insamlade materialet beskrevs med deskriptiv statistik. Resultat: Från samtliga 25 utbytesgrupper analyserades totalt 195 preparat. I endast 27 av 195 preparat överensstämde biverkningsinformationen helt, och det upptäcktes sammanlagt 2482 skillnader. Det fanns avvikelser i samtliga utbytesgrupper. Som mest förekom det skillnader i kategorin tillagda biverkningar (572), följt av skillnader i frekvenser (569) samt skillnader i användningen av termer för samma biverkan (514).  Slutsats: Det förekom stora skillnader i biverkningsinformationen mellan utbytbara läkemedel. Särskilt borttagna biverkningar eller biverkningar som har redovisats under olika frekvenser kan skapa felaktiga slutsatser för hälso- och sjukvårdspersonal. Det är en patientsäkerhetsrisk att det föreligger så stora skillnader i biverkningsinformationen mellan läkemedel som byts ut på apotek och ansvarig myndighet ska se över hur informationen för utbytbara läkemedel kan likställas.

Introduktion: Under 1970-talet kom den yrkesmässiga exponeringen i samband med behandling med antineoplastiska läkemedel (ANL) i fokus. Exponeringen kan uppstå vid beredning, administrering, hantering av spill, avfall och utsöndring från patient. Vid långvarig exponering eller enstaka högdos exponeringar av dessa läkemedel finns en förhöjd risk för genetiska skador och/eller cancer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa de orsaker som bidrar till att sjuksköterskan exponeras för ANL i tjänsten. Metod: Litteraturstudien genomfördes med utgångspunkt i Polit och Becks struktur för arbete med litteraturstudier i nio steg. Databaser som användes för litteratursökning var Cinahl och PubMed. Databearbetningen av materialet från litteratursökningen utfördes med en induktiv ansats. Resultat: Fem teman i materialet framträdde varefter resultaten bearbetades. Identifierade teman var arbetsmiljö &amp; arbetskultur, riktlinjer &amp; säkerhetsrutiner, utbildning &amp; uppföljning, attityd &amp; följsamhet samt kultur &amp; kontext. Utifrån dessa undergrupper framträdde två huvudteman till varför sjuksköterskor exponeras för ANL i tjänsten: organisatoriska orsaker samt personliga orsaker. Slutsats: För en mer säker hantering av ANL för sjuksköterskor är det viktigt att det finns ett tydligt stöd från organisationen i form av riktlinjer, kontroller, uppföljning, utrustning och utbildning. En ökad kunskap ger en positiv påverkan på attityder till användning av personlig skyddsutrustning vid hantering.

<p>Bakgrund: Läkemedelsrelaterade felbehandlingar är ett stort problem som leder till lidande för patienter samt stora samhällskostnader. Sjuksköterskan ansvarar för läkemedelshanteringen och lagar styr den. Genom att lyfta fram vanliga fel och varför de inträffar kan de åtgärdas. Syfte: Syftet med studien var att belysa problem och risker vid sjuksköterskors läkemedelshantering: Vilka fel kunde uppstå under läkemedelshanteringen och när under hanteringen inträffade felen? Vilka faktorer påverkade att läkemedelsrelaterade felbehandlingar uppstod? Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie av 9 vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat analyserades med en manifest innehållsanalys med kvalitativ ansats. Resultat: Läkemedelsrelaterade felbehandlingar uppstod under läkemedelshanteringens alla stadier och det var ofta flera faktorer under olika stadier som bidrog till felen. Hög arbetsbelastning, distraktion, attityder och erfarenheter var påverkande faktorer som bidrog till att läkemedelsrelaterade felbehandlingar uppstod. Diskussion: Datoriserade läkemedelslistor och inarbetade rutiner kunde förebygga en del felbehandlingar. Regelbunden repetition och utbildning inom läkemedel och beräkning var också viktig prevention. Hög arbetsbelastning kunde ge stress som i sin tur kunde orsaka läkemedelsrelaterade felbehandlingar. Slutsats: Läkemedelshanteringen är ett viktigt ämne som måste diskuteras kontinuerligt. För att förebygga felbehandlingar kan bra rutiner vid läkemedelshanteringen, regelbunden utbildning i medicinsk teknik, läkemedelsberäkning och avvikelserapportering behövas.</p>

<p>Sömnen är av stor betydelse för vår totala funktion och hälsa. Många äldre människor uppfattar sömnmönstret som förändrat vilket kan upplevas som störningar. Individer över 65 år tillhör gruppen som konsumerar mest sömnläkemedel. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa farmakologisk behandling av sömnsvårigheter hos äldre. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Från databassökningen inkluderades 14 artiklar vilka bildade tre kategorier: sömnsvårigheter, attityder gentemot sömn-och rogivande läkemedel och användning av sömn- och rogivande läkemedel och sex subkategorier: förekomst av sömnsvårigheter, orsak till störd sömn, läkemedelsbruk, läkemedelseffekt, indikation och överdosering samt komplikationer. Resultatet visade att läkemedelsanvändandet mot sömnbesvär ökade efter sjukhusvistelse och kunde till viss del förkorta insomningen. Dock belystes att grupperna som fick sömnläkemedel inte var hjälpta av det på längre sikt och hade svårare att somna om vid uppvaknande på natten. Förskrivningen skedde många gånger utan indikation, som förlängning av redan befintliga recept och på patienters begäran. Diskussionen behandlade att dagens tids- och personalbrist är hinder som försvårar omvårdnaden för patienterna. Sömnläkemedel som ofta finns på generell ordination kan bli en enkel åtgärd till att främja sömnen. Livssituationen inverkar med faktorer som ensamhet och inaktivitet vilka är vanliga bland äldre och det tar inte läkemedlen bort. Som slutsats sågs ensamhet och stress vara två bidragande faktorer till användandet av sömn- och rogivande läkemedel. En tendens föreligger till att andelen förskrivningar av läkemedel mot sömnsvårigheter på sjukhus från år 2000 och framåt ökar.</p>

<p>Tolvstegsbehandling är en vanligt förekommande behandlingsmetod för alkohol- och narkotikamissbruk. Det har av tradition beskrivits som ett drogfritt behandlingsalternativ. Socialstyrelsens nationella riktlinjer (2007) rekommenderar vissa läkemedel i kombination med strukturerad psykosocial behandling. Frågan väcktes om detta är förenligt med behandlingsideologin. Studien syftade till att undersöka tolvstegsbehandlares upplevelser av vad tolvstegsideologin består av samt om möjlighet finns till förändring och influenser av behandlingskulturen. Kvalitativa intervjuer av fenomenologisk karaktär har genomförts med yrkesverksamma tolvstegsbehandlare inom både öppen- och slutenvård. Materialet har analyserats genom innehållsanalys och meningskategorisering. Resultatet påvisade stora variationer mellan respondenternas upplevelser. De behandlare som var verksamma inom öppenvården hade en mer accepterande attityd till läkemedel i form av Revia, Campral och Antabus för alkoholister i kombination med Tolvstegsbehandling än dem inom slutenvården, dock fanns undantag. När det gäller påverkan av ideologin som ligger till grund för behandling ansåg vissa att det var möjligt att införliva nya metoder medan andra menade att detta istället genererar helt nya behandlingsmetoder. De flesta var tveksamma när det gällde att kombinera Tolvstegsbehandling med Subutex eller Metadon men några ansåg det dock möjligt om patienterna behandlades enskilt eller i egna grupper.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera de marknadsföringsstrategier som ett läkemedelsbolag använder sig av samt hur ledamöter i expertgrupper uppfattar den marknadsföring som erhålls. Data samlades in genom personliga intervjuer. Genom att utifrån klassiska teorier inom marknadsföringsområdet, som anpassats för att analysera läkemedelsföretagens marknadsföring har vi funnit att: Det är viktigt att läkemedelsbolagen strävar efter att etablera förtroendefulla relationer till expertgruppsmedlemmarna, vidare kan produkterna marknadsföras effektivare om marknadssegmenten tydligt kan definieras. Expertgrupperna ser helst att den information som ges är heltäckande och av hög vetenskaplig kvalitet men ur marknadsföringshänseende bör den hellre positioneras.</p>

<p>Antalet äldre har ökat i hela världen och fortsätter att öka. I takt med stigande ålder ökar risken för sjukdomar och därmed även läkemedelsanvändningen. Personer över 80 år konsumerar i genomsnitt 5,8 läkemedel per person och äldre på sjukhem tio läkemedel per person vilket är en ökning med 60 % sedan slutet av 1980-talet. Anledningen till denna ökning är att det idag finns stora möjligheter att förebygga och behandla många sjukdomar eftersom det hela tiden utvecklas nya läkemedel och behandlingsmetoder. Polyfarmaci och olämplig förskrivning av läkemedel till äldre över 65 år enligt Beers kriterier (se bilaga I) är ett växande och världsomspännande hälsoproblem. Vid polyfarmaci används i genomsnitt fem eller flera olika läkemedel. Polyfarmaci ökar i takt med stigande ålder och är vanligast hos kvinnor samt hos lågutbildade individer. Med ökat antal läkemedel ökar också risken för biverkningar samt interaktioner eftersom äldre är känsligare på grund av åldersförändringar och sjukdom. Syftet med studien var att belysa förekomsten av polyfarmaci och olämplig förskrivning av läkemedel till äldre samt dess konsekvenser. Studien utfördes som en litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar att en tredjedel av de äldre patienterna konsumerar olämpliga läkemedel, enligt Beers kriterier, vilket leder till onödigt lidande och ökad sjukhusvistelse. Det är därför viktigt att all vårdpersonal är väl insatta i de åldersförändringarna som sker hos den äldre individen samt har god kunskap inom farmakologi. Sjuksköterskor och läkare bör även förbättra samarbetet med farmaceuterna för att öka patientsäkerheten.</p><p> </p><p> </p> / <p>The elderly population is increasing all over the world. Aging is associated with diseases resulting in increased medical consumption. Elderly over 80 years consume in average 5,8 different drugs. Nursing home residents consume ten drugs which represents an increase of 60 % within the last two decades. This development is based on the increasing progress within the field medical treatment. Polypharmacy and inappropriate prescribing in elderly over 65 years, according to Beer´s criteria (annex I), results in a growing and worldwide health problem. Polypharmacy comprises use of multiple drugs (mostly five or more per day). Polypharmacy is associated with increased age and is most common in women and low educated individuals. Multiple medications increase the risk of adverse drug reactions and drug-drug interactions especially in old and frail persons with comorbidity. The aim of the study was to elucidate the prevalence and the consequences of polypharmacy and inappropriate prescribing in elderly. The study was based on a literature study in which 17 articles were analyzed. The result shows that one third of the elderly patients consume inappropriate medications, according to Beer´s criteria, which are associated with unnecessary suffering and increased hospital admission. It´s important that health care personnel gains understanding about the pharmacological consequences of body composition changes in older adults. Nurses and physicians should also improve their cooperation with pharmacists to increase knowledge leading to better patient safety.</p>