No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Denna rapport undersöker hur läkemedelsförpackningar, genom sin grafiska utformning, kan bli tydligare i sin kommunikationsförmåga. Detta grundar sig i det problem som idag finns kring felmedicinering på grund av läkemedelsförväxlingar. Målet har varit att ta fram riktlinjer för designen av läkemedelsförpackningar för att bidra till en ökad patientsäkerhet.

Sedan 1 november 2009 är det tillåtet att sälja ett stort antal receptfria läkemedel i dagligvaruhandel. Målet med den här reformen är att konsumenterna ska få ökad tillgänglighet och fortsatt säker och ändamålsenlig läkemedelsanvändning. Syftet med den här uppsatsen är att belysa de problem/möjligheter som skapats genom att receptfria smärtstillande läkemedel säljs utanför apotek. Uppsatsen belyser bl.a. aspekter som värdet av ökad tillgänglighet. En kvalitativ metod med intervjuer användes för studien och ett avsiktligt urval av personer som kunde tänkas ha åsikter inom området gjordes. Totalt intervjuades 12 personer. Majoriteten av de intervjuade anser att det är positivt att receptfria smärtstillande läkemedel säljs i dagligvaruhandel och att det därmed är lättare att få tag på läkemedlen vid akuta besvär. Negativt är att det finns en ökad risk för överkonsumtion och missbruk med en ökad tillgänglighet av värktabletter i samhället i kombination med att det i dagligvaruhandel inte finns tillgång till farmacevtisk rådgivning. Slutsats av studien är att det finns både positiva och negativa aspekter med den nya handeln, men i slutändan är det ändå positivt att det säljs i dagligvaruhandel. En säkrare och mer ändamålsenlig läkemedelsanvändning utan rådgivning skulle kunna bevaras genom att man strikt väljer ut vilka läkemedel som får säljas utanför apotek, har en 18-årsgräns och eventuellt minskar förpackningsstorlekarna.

Den 1 november 2009 infördes en ny lag med bestämmelser som säger att det är tillåtet att bedriva detaljhandel utanför öppenvårdsapotek med nikotinläkemedel och vissa andra receptfria läkemedel. Under 2010, som var det första hela året då receptfria läkemedel fick säljas utanför apotek, uppgick den totala försäljningen av dessa till ungefär 614 miljoner kronor. Det motsvarade ungefär 15 % av den totala försäljningen av receptfria läkemedel för egenvård. De läkemedel som säljs mest utanför apotek är smärtstillande läkemedel, nässprayer mot förkylningsnästäppa och nikotinläkemedel.      Att receptfria läkemedel får säljas i dagligvaruhandeln påverkar sannolikt apotekens omsättning. Hur mycket detta påverkat är dock svårt att säga, då även avregleringen av apoteksmarknaden skett inom samma tidsperiod. Syftet med denna uppsats var att därför ta reda på hur försäljningen av receptfria läkemedel i dagligvaruhandeln har påverkat apoteken.   För att besvara frågeställningen har en kvalitativ metod använts.  Intervjuer har genomförts med åtta apotekschefer i ett geografiskt område i västra Östergötland  inkluderandes orterna Mjölby, Motala och Skänninge.   Generellt sett har apotekscheferna varit positiva till den ökade tillgänglighet av läkemedel som uppstått då receptfria läkemedel får säljas i dagligvaruhandeln. De påpekar dock att det kan föreligga en risk för felanvändning av ett läkemedel som säljs utan rådgivning.   Sortimenten på apoteken har påverkats och de flesta apotekskedjorna har valt att ta fram egna märkesvaror, vilket ger en ytterligare skillnad i sortiment mellan de olika apoteken. En annan förändring som har skett på apoteken är att apoteksmedarbetarna inom de flesta kedjorna har fått säljutbildning.    De resultat som framkommit i denna studie visar att avregleringen av apoteksmarknaden och konkurrensen från andra apotekskedjor har påverkat apoteken mer än det faktum att receptfria läkemedel numera får säljas i dagligvaruhandeln. Det krävs dock en studie över ett större geografiskt område och därmed med ett större antal apotek involverade för att komma fram till om det är så och få ett mer rättvisande resultat.

Psoriasisartrit (PsA) är en inflammatorisk ledsjukdom som förekommer hos patienter med hudsjukdomen psoriasis. Sjukdomen kan se väldigt olika ut hos olika patienter, allt från några få till väldigt många leder kan vara drabbade. Det är ofta de distala lederna i fingrar och tår som drabbas men även större leder kan ge symtom. Daktylit (korvliknande svullnader av fingrar och tår) och entesit (smärtsamma inflammationer vid seninfästen) är sjukdomsspecifika kännetecken. Vid PsA angriper immunförsvaret kroppens egna vävnader och den inflammatoriska reaktion som uppstår hålls igång och blir kronisk. Man har hittat höga nivåer av TNF-α i ledvätskan och i vävnaden hos patienter med PsA. TNF-α är ett cytokin som på flera olika sätt stimulerar inflammationen. Också höga nivåer av T-lymfocyter kan ses i angripen vävnad vid PsA. PsA kan behandlas med biologiska läkemedel. TNF-α-hämmarna adalimumab, etanercept och infliximab verkar genom att hämma funktionen hos TNF-α medan alefacept och efalizumab angriper T-cellerna genom att på olika sätt blockera den andra signalen i T-cellsaktiveringen. Syftet med den här litteraturstudien var att utreda den kliniska effekten och effekten på strukturella skador som dessa biologiska läkemedel har vid psoriasisartrit. Litteratursökningen gjordes i PubMed. Resultatet visade att alefacept, adalimumab, infliximab och etanercept har klinisk effekt vid PsA. De tre TNF-α-hämmarna inhiberade dessutom de strukturella skador som orsakas av sjukdomen. Det fanns ingen studie med alefacept som utredde effekten på strukturella skador, vilket skulle vara intressant att se i framtiden. Behandling med efalizumab visade sig däremot inte ha någon klinisk effekt vid PsA.

No description available.