Denna uppsats handlar om hur det lärande samtalet förändras och tar sig nya former och vägar i samband med att pedagogers verktyg och arbetssätt ändras. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur professor Tomas Kroksmarks forskningsstudie 1-1 projektet, där varje elev från år 4 och berörda pedagoger får tillgång till varsin dator, påverkar det lärande samtalet med utgångspunkt i respondenternas syn. Detta gjordes utifrån forskningsfrågorna som ställts, vilka lett till att skapa förståelse om hur 1-1 projektet påverkat lärarrollen, hur 1-1 projektet påverkat elevernas lärstilar, hur 1-1 projektet påverkat det lärande samtalet samt hur 1-1 projektet påverkat lärandet. För kunna ta del av pedagogernas syn genomfördes intervjuer med sex verksamma pedagoger på de två Vittraskolor belägna i Stockholm, som är delaktiga i projektet. Några av de övergripande resultaten i studien är att respondenterna upplever att 1-1 projektet stimulerat till en mer varierande och verklighetsförankrad undervisning och lärande. Detta genom enkelheten att använda sig av, dela och synliggöra information och dokument som hämtas via internet och undervisningsplattformar. I sin tur har den ökade tillgängligheten samt elevernas intresse för datorn inverkat positivt på lärandet, dialogen och det lärande samtalets utveckling. Det lärande samtalet har även stimulerats av den gemensam referens ram och struktur införandet av datorn skapat samt genom att fler kommunikationskanaler upprättats.

Lärare är dagligen samtalsledare i sina klassrum. Det är många impulser och val att hantera. Den studerande ska bli utmanad att reflektera i dialog med andra. Flerstämmig-heten ska främjas. Tid och planering ska följas. Vilka svårigheter och fällor finns? Och vilken medvetenhet besitter lärare kring sina egna metoder? Det finns forskning om dialogen i matematikundervisning, på grundskolan, men för övriga åldrar eller ämnen finns enbart olika samtalsmetoder eller indelningar kring frågor. I denna undersökning intervjuas fem lärare kring sin syn på dialogen i klassrummet med vuxna, studerande på barn och fritidsprogrammet. Det visar sig att lärarna gärna ställer autentiska frågor om hur den studerande tänker, eller upplever situationer, fall, eller liknande. Problemati-serande frågor är också något som samtliga lärare i undersökningen använder, samt olika metoder för att få fler att tala. Däremot när det gäller att ge erfarenhet av ett sätt att kommunicera som man vill att de studerande ska ta med sig ut i verksamheterna, skiljer sig meningarna åt. Likaså upplever de olika typer av hinder och skillnader mellan grupper.

I denna studie kan läsas om en skola där speciallärare och specialpedagog har lett lärande samtal med arbetslag som ett utvecklingsarbete.  Studien är ett nedslag i två av dessa samtal. Syftet med studien har varit att förstå specialpedagogens roll i det lärande samtalet, att undersöka vad som egentligen sägs samt att undersöka hur de lärande samtalen bidrar till en diskussion om specialpedagogiska arbetssätt i de arbetslag där man för lärande samtal. Tidigare forskning som presenteras i studien rör sig inom det specialpedagogiska området. Litteraturgenomgången innehåller en sammanfattande presentation av speciallärarens olika roller historiskt, om olika former av samtal samt perspektiv på lärande.   För att förstå de lärande samtalen har de filmats och analyserats utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att pedagogerna i samtalen talar om handlande, situationsbundet eller planerat. Samtalsinnehåll kunde också kopplas till lärandet i samtalet genom samtalsstrukturen. I det samtal där det talades om situationsbundet handlande, åtog sig specialpedagogen rollen som sammanfattande, den som förtydligade och den som fördelade ordet mellan deltagarna i samtalet. Få fördjupande och utmanande frågor ställdes, varför samtalsdeltagarna tilläts tala i bekräftande termer om varandras handlanden i undervisning och någon egentlig förutsättning för lärande inte kunde identifieras. I det samtal där det talades om planerat handlande, åtog sig specialläraren rollen som den som ställer utmanande och fördjupande frågor, vilket resulterade i fördjupade reflektioner kring upplevda undervisningsproblem och kring alternativa pedagogiska handlingar. Således kunde förutsättningar för lärande i detta samtal identifieras. En kritisk punkt i samtalen är när deltagarnas förståelse av begrepp går isär vilket blir ett hinder för lärande. Följden av den fördjupade reflektionen ledde till att arbetslaget där man talade om planerat handlande också reflekterade runt frågor av specialpedagogisk karaktär.   Min slutsats är att med kunskap om de påverkande faktorer som upptäcks i min studie finns det möjlighet att använda lärande samtal som redskap för att utveckla specialpedagogiska arbetssätt som leder till ökad inkludering och måluppfyllelse i en skola för alla. Studien kan användas av skolledare, specialpedagoger och speciallärare vid skolutveckling och lärande samtal.

Sammanfattning/AbstractTilly, Linn (2018). ”Alla behöver inte uppfinna hjulet” – en fallstudie om olika aktörers tankar kring det kollegiala lärandet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDetta examensarbete förväntas kunna bidra med kunskap gällande hur fenomenet kollegialt lärande upplevs av olika aktörer inom en skolorganisation. Undersökningen önskar även belysa det kollegiala lärandets betydelse för skolutveckling och hur olika aktörer upplever sin egen respektive varandras roll i det kollegiala lärandet.Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka hur olika aktörer i en skolorganisation upplever fenomenet kollegialt lärande. Särskilt intresse läggs på det kollegiala lärandets betydelse för skolutveckling och att lyfta fram framgångsfaktorer som är betydelsefulla. Jag önskar även belysa aktörernas syn på sin egen och varandras roll för det kollegiala lärandet inom och mellan de olika nivåerna i skolverksamheten.• Hur uppfattar de olika aktörerna fenomenet kollegialt lärande?• Vad anser de olika aktörerna vara betydelsefullt för att kollegialt lärande ska leda till skolutveckling?• Hur ser de olika aktörerna på sin egen respektive varandras roll i det kollegiala lärandet?TeoriStudien utgår ifrån sociokulturell teori och ett systemteoretiskt perspektiv. Detta för att belysa samspelet, kommunikationen och helhetens betydelse.MetodMetoden jag har använt mig av i examensarbetet baseras på kvalitativ studie med en fenomenologisk ansats. I studien har det utförts två fokusgruppintervjuer och två individuella intervjuer med olika aktörer inom en skolorganisation där intervjuerna har utgått ifrån öppna frågor.ResultatDet är tydligt att fenomenet kollegialt lärande är väl förankrat bland de olika aktörerna verksamma inom den skolorganisationen där undersökningen genomfördes. Samtidigt visar det sig att skolledningen spelar en viktig roll i hur detta arbetssätt ska förankras i verksamheten. Tydlighet och öppenhet är faktorer som lyfts som framgångsfaktorer.Specialpedagogiska implikationerInformanterna lyfter att de anser att den specialpedagogiska kompetensen har en viktig roll och att den saknas inom deras skolorganisation. Specialpedagogens uppdrag är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande för att medverka till att utveckla en likvärdig lärmiljö utifrån varje elevs behov och förutsättningar. Genom det kollegiala lärandet är det därför viktigt att ha förståelse för hur de olika nivåerna inom skolorganisationen samverkar tillsammans för att bilda en helhet. Genom att vara navet i olika former av samverkan kan specialpedagogen bidra till att utveckla och strukturera denna helhet som bland annat handledare och samtalsledareNyckelordförhållningssätt, kollegialt lärande, lärande samtal, professionsutveckling, samspel

No description available.

No description available.

Sammanfattning/AbstractSyftet med denna studie har varit att undersöka om klassrumsobservationer med efterföljande diskussioner i arbetslagen kan vara en metod som leder till ett ökat kollegialt lärande. Att vi lär oss i samspel med varandra är inga nya tankar. Det hävdade den ryske utvecklingspsykologen Lev Vygotskij redan på 1920-talet då han lanserade sin teori om hur vi lär oss. I hans sociokulturella perspektiv på lärande är just interaktion en av hörnstenarna. För att få svar på mina problemformuleringar har jag använt mig av kvalitativa metoder; observationer och en enkät. Jag har genomfört och dokumenterat ett flertal klassrumsobservationer vilka sedan diskuterats i arbetslag vid de s.k. återkopplingsträffarna. De lärare som deltagit i studien har sedan, på frivillig basis, besvarat en enkät. Svaren från enkäten ligger till grund för mina slutsatser och redovisas i form av stapeldiagram.Resultatet av min studie visar att lärarna upplever att de diskussioner som tar sin utgångspunkt i klassrumsobservationer leder till ett ökat kollegialt lärande men att det kräver en kontinuitet, att det bör vara ett återkommande inslag i skolans vardag. Vidare menar lärarna att det kräver att man kan ge och ta konstruktiv kritik, att det finns en öppenhet i kollegiet

SammanfattningPetter Ulmert (2013), Samtalets betydelse för organisatoriskt lärande(Significance of conversation for organizational learning), Specialpedagogprogrammet,Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö högskola.ProblemområdeDetta arbete handlar om hur kunskap och lärande uppstår i samtal. Jag har undersökt huranställda uppfattar denna process och hur de tänker kring en organisations förståelse förfenomenet som sådant. Informanterna har fått diskutera hur och när samtal blir lärande,reflektera över sina erfarenheter och i fokusgruppen ta del av andras. På så sätt kan mansäga att arbetet i sig självt bidrar till det kunskapande och lärande som jag är ute efter attskapa en större förståelse för.SyfteStudien syftar till att skapa en tydligare bild av hur organisatoriskt lärande och kunskapgenereras i samtal. Mina preciserade frågeställningar är; Vilka faktorer inverkar påsamtalets förmåga att bli lärande? Hur påverkas lärande samtal av interaktion deltagarnaemellan? Hur uppfattar anställda i olika organisationer möjligheter till lärande samtal?Metod och teoriJag har använt ostrukturerad fokusgrupp för insamling av empiri. Studien har enkvalitativ ansats då jag är ute efter det unika för att sedan skapa förståelse på ett bredareplan genom att jämföra min empiri med såväl generell kunskap som andra specifikastudier (Stukát, 2005). Som teoretisk förankring använder jag mig av systemteori,domänteori och teorier om organisatoriskt lärande vilka kan härledas till bland andraSenge (1990) samt Argyris och Schön (1978). Jag använder mig av litteratur ochtidigare forskning för att förtydliga och förklara begrepp samt för att tydliggöra mittforskningsområde. Informanterna har fått diskutera ämnet utifrån sina egna erfarenheteroch min roll som moderator har varit att sätta agendan och samtalsämnet förfokusgruppen.KonklusionStudien visar att anställda betraktar samtal som en förutsättning för lärande på ettindividuellt såväl som ett organisatoriskt plan. Studien visar även att positioner vi tar isamtalet påverkar om samtalet blir lärande eller inte. Samtalet blir lärande då vi rör ossmot en nyfiken och undersökande position och inte stannar i en säker eller värderandeposition. Här finns en stor samstämmighet med forskning inom organisatoriskt lärandeoch systemteori (Aggestam, 2008; Braaf 2000; Senge, 1990). Det jag upptäcker i dettaarbete är att deltagarna under samtalets gång blir medvetna om hur viktigt de tyckertillfällen till reflektion och samtal är. Samtliga menar att de vill fortsätta en liknandedialog även i framtiden för att fånga upp genererad kunskap och säkerställa ett fortsattlärande. Det framkommer även ett ifrågasättande av lärande organisation som begreppoch deltagarna menar att det individuella lärandet är tydligt men det organisatoriskaotydligt. Hur detta skall tolkas kan diskuteras då det kan handla om en process därdeltagarna själva behöver mer kunskap och betyder nödvändigtvis inte att begreppetlärande organisation skall skrotas.KunskapsbidragResultatet kan användas för att förstå hur man som specialpedagog eller ledare främjarlärandet i en organisation och därmed utvecklar verksamheten. Mitt kunskapsbidrag tillområdet är att studien beskriver hur professionella uppfattar kunskapande och lärandesom process. I min genomgång av tidigare forskning på området och av skolansstyrdokument ser jag en brist på empiriska undersökningar av hur lärandet iorganisationer fungerar i praktiken. Att den lärande organisationen rekommenderas ochatt dialogen är en grundläggande faktor för lärandet verkar alla överens om, men detfinns få beskrivningar av hur professionella upplever och förstår denna process i sittarbete.SlutsatsLärande samtal är en grundläggande förutsättning för lärande både på det individuellaoch kollektiva planet. Genom ökad förståelse för hur samtal blir lärande kan man somspecialpedagog bidra till utveckling av en lärande organisation.Nyckelord: Domänteori, kommunikation, lärande organisation, lärande samtal,specialpedagogik, systemteori.