Detta arbete omfattar en studie angående ett blivande kompetensutvecklingscenter för urbefolkningen på ön Mindoro i Filippinerna. En central punkt på centret är ett rum avsätt för varierande verksamheter. Min studie omfattar hur detta rum på bästa sätt kan bidra till flexibilitet och användbarhet genom rumsliga element.   En fallstudie utfördes i Filippinerna under perioden mars-maj 2012. En kvalitativ studie innefattande intervjuer, observationer, diskussioner, analyser och litteraturstudie, med fokus på visioner, hinder och förutsättningar.   Analys av studien och designprocessen resulterade i ett gestaltningsförslag som skapar förutsättningar för inkludering och funktionalitet. Resultatet blev en stapelbar låda som går att använda som sittplats, en plats till förvaring, samt går att sätta ihop till önskade moduler. Detta medför flexibilitet och variation i miljön då rummet snabbt går att förändra efter behov.

The aim of this study is to investigate the relationship between how preschool’ premises are planned and how they are used. The study focusing on learning enviroments adapted for exploration in science. The investigation takes place at a newly opened preschool. It is based on a qualitative approach in form of semistructured interviews. Interviews were made with two informants involved in the planning and the design of the preschool’ premises. Interveiws were also made with four preschool teachers who uses these environments. These interveiws were related to each other to investigate the relationship between how these premises are planned and used. The results are reported in three categories. The first category reveals thoughts about premises’ potential. Second one shows different material availability. The third category is about social venues. As impact this study can contribute knowledge that can be useful in creating new learning environments. The results could also be used if existing preschools wants to reorganization their environments. / Syftet med studien är att öka kunskap om relationen mellan den planerade utformningen av lärandemiljöer i förskolan, anpassade för naturvetenskapligt utforskande och det faktiska nyttjandet. Studien är gjord utifrån en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med upplägget att intervjua två informanter som varit delaktiga vid planering och utformning av förskolans fysiska inomhuslokaler samt fyra förskollärare som nyttjar dessa miljöer i sitt arbete med barnen. Resultaten relateras till varandra för att undersöka vad som legat till grund för lärandemiljöers utformning och förskollärares upplevelser att nyttja dessa. De relationer som lyfts fram i resultatdelen är informanters tankar kring lokalers potential, materials tillgänglighet samt mötesplatser för gemensamt utforskande. Denna studie kan bidra med kunskap som kan vara användbar vid skapande av nya lärandemiljöer samt vid omorganisering av befintliga.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en utvecklande undervisning kan utformas och vilka faktorer i undervisningen som bidrar till effektivt lärande för flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling i två klasser i årskurs tre på två olika skolor i Sverige. De metoder som används i denna studie är intervjuer och observationer av flerspråkiga elever och lärare.   Resultaten av denna studie visar bland annat att språkbad, kodväxling, flerspråkighet som resurs och samarbete mellan modersmåls- och klasslärare är faktorer som möjliggör effektivt lärande för flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling. Det har även synliggjorts vilken betydelsefull roll modersmålsundervisning har som är förlagd till skolan på ordinarie skoltid. Detta skapar en bättre organisation av modersmålsundervisningen som öppnar upp för samarbete mellan modersmåls- och klasslärarna. Det behövs även ökning av lärarnas kompetens för att kunna möta språklig och kulturell mångfald i klassrummet.

Vid skolstart har varje enskild elev olika förutsättningar, erfarenheter och bakgrund som kan påverka elevens läsinlärning. Undervisningen bör anpassas efter varje elev och därför är det betydelsefullt att lärare besitter goda kunskaper inom läsundervisning. Syftet med studien är att få ta del av kunskap som forskning lyfter fram om hur skolan skapar en framgångsrik läsinlärning i svenskundervisning, för alla elever i åldrarna fyra till nio år. I denna studie ska följande frågor besvaras; vilka tillvägagångssätt framhålls i forskning som framgångsrika och varför och vilka faktorer framhålls i forskning som specifikt gynnsamma och varför? För att uppnå studiens syfte och svara på frågeställningarna har det systematiskt sammanställts vetenskapliga studier om läsinlärning, lärares kompetens, lärandemiljön och elevers tidigare erfarenheter. Resultatet visar att högläsning har en stor betydelse för elevernas läsinlärning. Eftersom alla elever kommer till skolan med olika erfarenheter har lärares kompetens en stor påverkan för att kunna anpassa läsundervisningen efter varje elev. Efter genomförandet av detta arbete har vi kommit i underfund med att det vore intressant att forska vidare på skillnaden mellan pojkar och flickors intresse och motivation till läsning och hur det påverkar deras läsutveckling. Slutligen är det viktigt för oss att påpeka att en framgångsrik läsinlärning ser olika ut för alla elever.

Avsikten med en värdegrund är att påverka attityder, och arbetet med skolans värdegrund kan användas för att skapa goda miljöer för inlärning. Värdegrunden är därför ett viktigt instrument för rektorer och lärare. Vårt syfte med denna studie är att analysera betydelsen av skolans värdegrund för gymnasiets teknikundervisning. Våra frågeställningar är: “Hur har läroplanernas värdegrunder utvecklats över tid fram till idag?”, “Hur anser rektorerna och lärarna att värdegrunden i dagens läroplan påverkar undervisningen?” och “På vilka sätt tror lärare använda värdegrunden i dagens läroplan för att gynna elevernas lärande?” Våra undersökningsmetoder är kvalitativa och består av dels en innehållsanalys av läroplaner, dels semistruktu

Syftet med vår studie är att undersöka vilka arbetsmetoder och lärandemiljöer pedagoger använder för att utveckla språkutveckling hos flerspråkiga barn i förskolan samt hur dessa arbetsmetoder stämmer är överens med det sociokulturella perspektivets bild av en god språkutveckling miljö. Vi har genomfört en kvalitativ studie på tre mångkulturella förskolor i södra Sverige. Vi har intervjuat fem förskollärare som arbetar aktivt med flerspråkiga barns språkutveckling.    Studien utgår från Lev Vygotskijs sociokulturella perspektivet som tar sin utgångspunkt i att allt lärande hos barnet sker genom sociala samspel och kommunikation med andra. Det betyder att sociala sammanhang stimulerar flerspråkiga barns språkutveckling.    Vårt resultat från studien visar att alla intervjuade förskollärare har likadana förhållningssätt om flerspråkiga barns språkutveckling. Där pedagogerna betraktar flerspråkighet som en tillgång för individen och samhället. Dessutom hade förskollärarna kunskap om att lärandemiljö spelar viktigt roll i flerspråkiga barns språkinlärning. Det visar sig i studiens resultat att alla förskollärarna använder sig av likadana arbetsmetoder i olika förskolor såsom benämna och upprepa föremål, högläsning, bildstöd, teckenspråk, TAKK och kroppsspråk. Alla dessa arbetsmetoder utgår ifrån sociokulturella perspektiv och har utgångspunkt från barns lärande kommunikation. Resultat av vår studie visar också att samarbeta med vårdnadshavarna är avgörande för barns språkutveckling. Ett samarbete mellan familjen och pedagoger ökar dessutom flerspråkiga barns trygghet i förskolan. Det visar även att ett starkt modersmål är basen till en framgångsrik språkinlärning hos flerspråkiga barn. Alla intervjuade pedagoger har en positiv uppfattning till språkutveckling av flerspråkiga barn i förskolan.

Den här uppsatsen har som syfte att studera klassrummets fysiska miljö som inlärningsmöjlighet för elever. Jag vill förstå hur elever upplever sitt klassrums fysiska miljö och hur det påverkar elevers olika lärstilar. Jag har utgått ifrån frågeställningen: tas det hänsyn till olika lärstilar i klassrummets utformning? För att få svar på min frågeställning har jag använt en kvalitativ undersökningsmetod. Genom intervjuer hoppades jag kunna presentera elevers tankar om deras fysiska klassrumsmiljö. Resultatet har jag analyserat utifrån två rubriker: lärmiljö och lärstilar. Dessa två rubriker baseras på tidigare forskning om klassrum, teorier om de olika lärstilarna samt Howard Gardners och Lev Vygotskijs teorier om lärande. Genom min studie har jag kommit fram till att det inte tas hänsyn till olika lärstilar i klassrummets utformning. Elever har andra tankar kring möblering än vad lärare har men anpassar sig efter lärarens åsikter.

Det kraftiga trafikflödet som finns i närhet till skolgården innebär stora risker för barnen. Buller och luftföroreningsnivåer som enligt naturvårdsverket är för höga för barn att vistas i samt tunga fordon i höga hastigheter som inte tar hänsyn till lekande barn. För att skolgården ska bli en trygg miljö för barnen så ramas tomten in med en landskapsmur. En mur som stänger ute gatans faror med sin stränga fasad men som mot skolgården bär upp ett böljande landskap. Skolgården känns trygg med sin tydliga riktning mot Anders Franzéns Lekpark. Då skolverksamheten är över på kvällarna kan därför skolgården lätt användas som en fortsättning på parken för områdets barn/ungdomar. Den böljande terrängen återför många naturliga egenskaper till den intetsägande marken. Den inbjuder till kreativitet och skapar för barnen en sinnerlig stark plats som de länge kan relatera till. Med hjälp av den adderade grönskan fungerar skolgården också luftrenande. Terrängen ger också barnen mer skolgårdyta att leka på. / The heavy traffic flow that lies close to the school yard implies major risks for the children. Noise and air pollution levels that according to the Swedish Environmental Protection Agency are too high for children to stay in as well as heavy vehicles at high speeds that do not take into account playful children. In order for the schoolyard to be a safe environment for the children, it is framed with a landscape wall. A wall that closes out all the dangers of the street with its strict facade, but against the school yard carries up a rolling landscape.The school yard is safe with its clear direction towards Anders Franzéns playground. As school activities are over in the evenings, the school yard can easily be used as a continuation of the park for the area’s children / adolescents. The rolling terrain returns many natural features to the ground. It invites creativity and creates a particularly strong place for children for a long time. With the help of the added vegetation, the school yard also operates air purifying.The terrain also gives the children more school grounds to play at.

<p> </p><p><strong><strong><p>SAMMANFATTNING</p></strong><p> </p></strong></p><p>Annie Gustavsson Lund , Anna Dahné</p><p><strong><p>Faktorer som kan påverka elevers motivation till lärande</p><p>Factors that can affect students motivation towards learning</p></strong></p><p>En enkätundersökning bland elever om olika faktorers möjliga samband med elevers skolmotivation</p><p>Antal sidor: 24</p><p> </p><p> </p><p>Syftet vi har med vår undersökning är att få en större kunskap om möjliga faktorer som kan påverka elevers mo-tivation att lära samt sambanden mellan dessa faktorer. Vi vill även få en djupare kunskap angående motivation och lärande. Frågeställningarna är följande:</p><p>- Vad är motivation och lärande?</p><p>- Vilka faktorer kan påverka elevers intresse samt motivation till lärande?</p><p>- Undersöka vilka samband det finns mellan dessa faktorer.</p><p>För att få svar på dessa frågor har vi genomfört en kvantitativ studie med en enkätundersökning som genomför-des bland 111 elever, fördelade på nio klasser i år tre i Nässjö kommun.</p><p>Resultatet, från vår undersökning, visar att det finns mer eller mindre samband mellan de faktorer som vi valt att undersöka. Högst samband med de beroende variablerna engagemang, motivation, glädje samt intresse visar kon-takten med vuxna på skolan (, 520). Detta tyder på att de vuxna som arbetar på skolan är viktiga för elevernas motivation, engagemang, intresse samt glädjen att gå till skolan. Även föräldrarna spelar en betydande roll. Vän-nerna är viktiga, men med motivationen visades ingen korrelation (, 000). Lärande är en process som pågår hela livet och inte bara i skolan. Skolan är bara en liten del av varje enskild individs lärande vilket sker i alla vardagli-ga miljöer och sammanhang. Lärandet ska utveckla eleven, ge eleven kunskap och verktyg för olika situationer som kan uppstå i livet. Skolans och lärarens viktigaste uppgift är att lära eleverna att lära. Motivation kan beskri-vas som en grundläggande tanke. Motivation är alltså inte i första hand en egenskap. Motivation handlar inte hel-ler om "viljan" finns eller saknas, utan det handlar om bemötande. Motivation är en tolkning som man kan göra av den andres beteende. Detta påverkar hur det fortsatta samspelet kan utvecklas.</p><p> </p><p> </p>

Syftet med denna studie är att få fördjupad kunskap och förståelse för vad elever i matematiksvårigheter upplever som motiverande för att lära sig matematik. Utifrån syftet valdes en kvalitativ forskningsansats med fokusgruppsintervjuer som metod. Fyra fokusgruppsintervjuer genomfördes med elever från gymnasieskolans yrkesprogram och introduktionsprogram. Intervjuerna transkriberades och analyserades och där framkom många och olika motiverande faktorer som kategoriserades. Resultatet av analysen diskuterades med hjälp av tidigare forskning samt de sociokulturella och relationella perspektiven. Elevernas uttalanden visar på en stor medvetenhet om vilka faktorer som främjar deras motivation för att lära sig matematik. En övervägande del av faktorerna handlar om lärarens egenskaper, ämnesoch relationskompetens samt undervisningens utformning. Även inre faktorer hos eleven, studiemiljön och yttre faktorer påverkar elevernas motivation. Många av elevernas förklaringar till varför de motiverande faktorer de tar upp motiverar är kopplade till känslor. Känslornas betydelse för elevernas motivation bör därför tas på större allvar. I studien framkommer att motivation har betydelse för elevernas lust att lära sig matematik. Begreppet motivation är mångfacetterat visar tidigare forskning och även denna studie. Det är lätt att lägga ansvaret för den bristande motivationen på eleven medan det i själva verket handlar om att det saknas lärandemiljöer som skapar motivation.