Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka olika pedagogiska insatser som kan påverkar lärandet för barn med Aspergers syndrom. Hur den pedagogiska verksamheten kan organiseras för att underlätta lärandet och ur ett pedagogiskt perspektiv skapa kunskap om hur personal i skolor på bästa sätt bemöter elever med Aspergers syndrom. Genom examensarbetet vill jag bidra med kunskap om hur man som lärarna kan underlätta för elever med Aspergers syndrom som går inkluderade i ”vanlig grundskoleklass”. I undersökningen använder jag mig av en kvalitativ forskningsmetod. Jag kommer att intervjua tre verksamma lärare. Jag ställer sedan deras åsikter mot det jag hittar i litteraturen om ämnet. För att öka förståelsen för de svårigheter elever med Aspergers syndrom kan ha innehåller examensarbetet också en kort sammanfattning av diagnoskriterier. De slutsatser jag kommit fram till visar att en individanpassad undervisning är en förutsättning för elever med Aspergers syndrom. För att skapa en god lärmiljö krävs att omvärldsanalys genomförs så att hänsyn kan tas till elevens behov och förutsättningar. En tydlig och strukturerad undervisning är oerhört viktigt därför är de pedagogiska nyckelorden i undersökningen: planera, strukturera samt visualisera. Det har också framkommit att för att skapa förutsättningar för lärande krävs kunskaper om det annorlunda sättet att tänka och handla. Det allra viktigast är dock att klassläraren och även övrig skolpersonal bemöter eleven med respekt, värme och empati.

Vår studie handlar om hur mellanstadielärare kan göra sin grammatikundervisning intressant och lärorik för att eleverna inte ska uppleva att grammatik är svårt. I denna studie har vi intervjuat två mellanstadielärare samt utformat en enkätundersökning som eleverna besvarat. Resultaten i vår uppsats visar att det är många elever som upplever att grammatik är ett ganska svårt och komplicerat område. Vår slutsats visar att lärarna behöver ha goda färdigheter kring grammatiken och didaktiska kunskaper. Dessutom behöver lärarna ändra på sin undervisningsform när något inte fungerar för att därigenom ge eleverna bättre förståelse och bidra till att de inte tappar motivationen för grammatikundervisningen.

Övergripande syfte med denna studie är att undersöka vad gymnasielärarna lägger i begreppet god lärmiljö samt hur goda lärmiljöer på gymnasieskolan kan skapas. Jag vill ur ett lärarperspektiv tolka begreppet god lärmiljö och hur en sådan iscensätts. För att kunna reda ut detta behöver jag undersöka hur gymnasielärare tolkar begreppet ”god lärmiljö” och hur de själva upplever att de skapar en god lärmiljö.  Det har jag gjort genom att intervjua sex lärare på två olika skolor i två olika kommuner. I resultatet framkommer att lärarna skiljer på yttre- och inre lärmiljö. Begreppet yttre lärmiljö innebär följande för de gymnasielärare som jag intervjuade: Lärmiljö är där undervisning äger rum, men det är också i hemmen från det att barnen är små, i korridorer och överallt där det pågår en diskussion mellan två eller flera människor och inlärning kan uppstå. Det framkommer också att lärarna skapar en god lärmiljö genom: ett tydligt ledarskap, ämnes- och pedagogisk kompetens, ett glatt humör samt läraren får inte vara för snäll.

Vi har uppmärksammat att TAKK (Tecken som Alternativt och Kompletterande Kommunikation) används i förskolans verksamhet i begränsade situationer och att förskollärare har olika kunskap och erfarenheter av TAKK som metod. Forskning visar att TAKK gynnar alla barns språkutveckling och bör användas genomgående i förskolans verksamhet. Utifrån forskningen vill vi få en ökad förståelse för förskollärares syn på TAKK. Studien är en kvalitativ undersökning där vi har genomfört fyra semistrukturerade intervjuer för att ge svar på studiens syfte som är att undersöka förskollärares syn på hur TAKK används i förskolans verksamhet. I studien används ett relationellt och kategoriskt perspektiv, tydliggörande pedagogik samt begreppet KASAM (Känsla Av SAMmanhang) som används som teoretisk resurs för att analysera empirin. Resultatet visar på förskollärares olika tankar och upplevelser med TAKK som ett kommunikativt verktyg i verksamheten. Studiens slutsatser är att förskollärarna strävar efter att använda TAKK i alla situationer och att det finns en medvetenhet kring användandet av TAKK i förskolans vardag. Det anses dock som en utmaning att använda TAKK i förskolans verksamhet och tenderar att endast användas i styrda situationer. Den språkliga miljön anses gynnas av TAKK men det krävs att det genomsyrar verksamhetens och arbetslagets gemensamma arbete och mål.

SVENSKA SPRÅK i PRAKTIK HUSET Här sätt språket i fokus genom samtal och skapande.Till skillnad från traditionell språkundervisning så syftar denna lärmiljö till att undervisa språk genom praktiska metoder som går ut på att användaren lär sig språket genom att sammankoppla ord till verklig handling och föremål, t.ex. "skalar moroten, klipper tråden". Aktiviteterna grundar sig på visuell pedagogik för att upprätthålla språket levande. Ämnena som behandlas är oftast kulturellt gemensamma såsom; Litteratur; matlagning; musik; drama; hantverk och odling. Syftet är att jobba med ett kunskapsutbyte. Husets uttryck är menad att kunna tillämpa nya aktiviteter i framtiden, fast med bevarandet av utformingen. ICKEFORMELLA MÖTER DET FORMELLA Det har varit viktigt att besökaren ska känna sig välkomnad till öppna verksamheter som har ett tydligt innehåll. De formella och ickeformella miljöerna är korsade med varandra för att skapa ett möte med fri interaktion och samtal mellan individerna och aktiviteterna som utövas. / SWEDISH LANGUAGE and PRACTICE HOUSE Here is the language in focus through conversation and creation. Unlike traditional language teaching is this learning environment designed to teach language through practical methods that involves the user to learn the language by connecting words into real action and objects, such as "Peel the carrot, cut the thread." The activities are based on visual pedagogy to keep the language alive. The choosen topics are usually culturally common as; Literature; cooking; music; drama; crafts and culture. The aim is to work with a knowledge exchange. The house intend to implement new activities in the future, but with the preservation of the main structure.   NON FORMAL MEETS THE FORMAL It has been important that the visitor should feel welcomed to open activities that have a clear content. The formal and non-formal environments are crossed with each other to create a meeting with free interaction and conversation between individuals and things practiced.

Barn har möjlighet att färdas mellan fantasi och verklighet. De skapar och finner sina egna små världar. Det vi ser med vana ögon ser barn ur ett helt annat perspektiv. Kanske upp och ner? Portalen är en förskola i området Vasalund i Solna. I ett lummigt villakvarter med goda kommunikationer ligger denna tvåvåningsbyggnad på en höjd. Gräset på förskolans gård är en djungel att tappa bort sig i, förskolans fönster är portaler, och under förskolans trappa finns det hemliga världar att upptäcka. Projektet utgår från fantasi, sagor och lek som pedagogiska verktyg som tillåts vara en del av gestaltningen av en förskola. Förskolan inhyser en verksamhet för 40-50 barn och tio anställda i en byggnad fördelad på två våningsplan och ett källarplan. Fasaden består av platsgjuten betong som bryts av interiört med väggar och möbler i plywood och mjuka linoleummattor i kork. Byggnadens program har sina rötter i en stationsbaserad lärandemiljö inspirerad av Reggio Emilia-pedagogiken vilket återspeglas i de olika centrala torgen i förskolans planlösning. / Children are able to travel between imagination and reality. They are able to create and discover their own little worlds. What we see as everyday occurrences, a child may see from a completely different perspective. Perhaps upside down? The Portal is a preschool in Vasalund, Solna, a two-story building located on a hill in a leafy residential neighborhood. The grass on the yard is a jungle to get lost in, the windows of the preschool are portals, and underneath the stairs are secret worlds to discover. The project is based on fantasy, fairy tales and games as educational tools, which are allowed to impact the design of the preschool. The preschool accommodates 40-50 children and ten employees in a building consisting of two stories and a basement. The cast-in-place concrete facade contrasts the interior plywood walls and furniture and the soft cork linoleum floors. The building has its roots in a station based learning environment inspired by the Reggio Emilia approach, which is reflected in the various central squares of the preschool layout.

Arbetets syfte är att få en bättre förståelse för hur matematiklärare anser att införandet av digitala läroböcker har påverkat deras arbetsmiljö. I detta arbete kommer det även att undersökas hur införandet av digitala läroböcker i skolämnet matematik har påverkat elevernas lärande. Underlaget för analysen är fem lärare på olika skolor som undervisar matematik på gymnasienivå i södra Skåne. Jag använder mig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med lärarna. För att undersöka detta använder jag TPACK- modellen, teknologisk, pedagogisk och ämnesmässig kunskap, (Mishra &Koehler, 2006) som ett teoretiskt ramverk. Den insamlade data analyserad baserat på Braun och Clarkes (2006) tematiska analys. Resultatet av studien visar på att de flesta lärarna är positiva till införandet av digitala läroböcker i matematikundervisningen och de anser att digitala läroböcker gynnar elevernas lärande och sparar lärarnas tid. Vidare visar studien i enlighet med tidigare forskning på lärarnas behov av att utveckla deras teknologiska kompetens och få utbildning och stöd på hur teknologin kan användas i undervisning utifrån ämnesmässiga och pedagogiska aspekter.

Slöjdande innebär att befinna sig i olika arbetsområden där man tar till sig kunskaper genom att använda flera olika sinnen medan man bearbetar och formar olika material till slöjdföremål. Vårt syfte med detta examensarbete var att undersöka hur olika visuella hjälpmedel kunde stödja både slöjdläraren i sina undervisningsmetoder men också eleverna i deras inlärningsprocesser av olika praktiska kunskaper. I dagens skola där digitaliseringen ökar från år till år öppnas även nya möjligheter i slöjden. Olika digitala undervisningsmaterial har blivit tillgängliga, slöjdforum har öppnat upp för samtal slöjdlärare emellan över hela landet. Vi ville förkovra oss inom inkluderande undervisning i slöjdsalen och hur man når ut till hela gruppen med elever i ett ämne där barnen ofta befinner sig på väldigt olika platser i arbetsprocessen med sina slöjdföremål. Med hjälp av intervjuade slöjdlärare från hela landet har vi försökt få en uppfattning om hur visuella stöd används och vilken nytta det har. Ett av de främsta mål en lärare vill uppnå, måste väl vara att skapa en lärmiljö som är tydlig och trygg där slöjdundervisningen är stimulerande och stöttande, lagom utmanande och kommunikativ där eleverna får utvecklas i sin egen takt efter den egna förmågan. Kan något av detta uppnås med hjälp av visualiseringar? Resultatet visar att med hjälp av visuellt stöd kan elever bli mer självständiga i sitt eget lärande och ta större eget ansvar samt att lärarna får en undervisning som når fram till fler elever med hjälp av väl avvägt visuellt stöd.

Syftet med studien var att få kunskap om hur matematiklärare och elever i särskilda undervisningsbehov, (SUM), upplever undervisningen i matematik och därigenom få förståelse för hur inkluderingsprocessen kan utvecklas. Att vara inkluderad innebär här att som elev vara delaktig både pedagogiskt och socialt. För att åstadkomma delaktighet för eleven behöver hen få möta en tillgänglig lärmiljö som är anpassad och där goda förutsättningar skapas för lärande. Empirinsamlingen gjordes genom både lärar- och elevintervjuer. Då studien utgick från den gemenskapsorienterade definitionen av inkludering som ser delaktighet som en viktig aspekt valdes specialpedagogiska skolmyndighetens delaktighetsmodell som analysverktyg av elevintervjuerna. Dessutom gjordes lektionsobservationer med intention att få en bredare förståelse för elevernas skolkontext. Syftet var därigenom att få en djupare förståelse för de möjligheter och hinder som inkluderingsprocessen brottades med i skolans vardag. Resultaten visar att samtliga SUM-elever som tillfrågades inte riktigt hade klart för sig vad de skulle använda kunskapen i matematik till vilket till viss del kunde kopplas till en otillgänglig lärandemiljö. Något som i förlängningen kan påverka en individs möjligheter till vara delaktig och inkluderad i den matematikundervisning som skolan erbjuder. En insikt som är viktig att beakta då bristande matematikkunskaper kan kopplas ett samhällsproblem som visat på en koppling mellan matematisk förmåga och social bakgrund. Gemensam problemlösning var en metod som lärarna ansåg bidrog till både inkludering och mer lärande, trots det bestod matematiklektionerna mestadels av enskilt arbete i matteboken. Eleverna i SUM ansåg att det var svårt ibland att förstå vad eller hur de skulle göra för att lösa uppgifterna men att dialogen med en kamrat hjälpte dem. Lärarna pekade även på ett bristande samarbete med speciallärarna på skolan, främst i fråga om bristfällig återkoppling gällande de elever som var i behov och fick stöd av speciallärarna. Därutöver upplevde lärarna att matematikämnet var lågprioriterat till förmån för svenska och att skolan saknade en plan för att inkludera elever i SUM.

Barn med skolsvårigheter löper stor risk att drabbas av psykisk ohälsa i skolan pågrund av oro, ångest och stress. Detta kan förebyggas genom en god lärandemiljö,vilket bland annat innefattar goda relationer, ett trivsamt skolklimat ochundervisning med kvalitet. Då lärare och pedagoger i skolan har en betydande rollangående lärandemiljön är syftet med det här uppsatsarbetet att undersökaprofessionellas uppfattning om hur en Social tjänstehund påverkar lärandemiljönför elever med skolsvårigheter. Jag har samlat in data genom halvstruktureradeintervjuer med fem professionella på en grundskola i södra Sverige. Med stöd frånVygotskijs teori om sociokulturellt perspektiv på lärande och med tidigareforskning har jag kommit fram till att en Social tjänstehund påverkarlärandemiljön för elever med skolsvårigheter genom att bidra till skolklimat,social interaktion, lek och välbefinnande. / Children with school problems are at high risk of suffering from mental illness inschool due to anxiety and stress. This can be prevented through a good learningenvironment, which includes good relationships, a friendly school climate and agood quality education. As teachers and educators in the school have a significantrole to play in the learning environment, the purpose of this degree project is tofind out the professionals’ perception of how a Social service dog can influencethe learning environment for pupils with school problems. I have collected datathrough semi-structured interviews with five professionals at a primary school insouthern Sweden. With support from Vygotskij’s theory of socio-culturalperspective on learning and with previous research, I have come to the conclusionthat a Social service dog can contribute to the learning environment for studentswith school problems through school climate, social interaction, play and wellbeing.