Detta examensarbete syftar till att belysa och problematisera lärar-elevrelationernas betydelsefulla roll i den pedagogiska verksamheten. Utgångspunkt i undersökningen ligger i mellanstadielärares uppfattningar om relationsproblematiken i deras arbete. Kvalitativa forskningsintervjuer utgör grunden för erhållandet av kunskapsproduktion utifrån de intervjuade lärarnas livsvärldar. Intervjupersonernas utsagor skildrar relationernas betydelse för läraryrket samt innefattar berättelser om lärarnas arbete med att skapa och upprätthålla goda relationer. Det problematiseras om en skiljegräns upplevs finnas mellan undervisnings- och mänskliga relationer och hur känslomässiga aspekter påverkar dessa. Relationskompetens utgör en viktig dimension i lärararbetet och dess koppling till undervisning och lärande framställs. De huvudsakliga resonemangen argumenterar för och leder till slutsatsen att läraryrket ses som ett socialt relationsfundament.

Relationen mellan lärare och elev har inom den svenska skolan tillskrivits en allt mer framträdande roll. Både nationella och internationella studier har påvisat elevers efterfrågan aven djupare relation med läraren och sagda relations påverkan på elevens skolprestation. Syftet medföljande studieär att fördjupa förståelsen av vad som i lärarens möte med eleven utgör centrala kvaliteter med betydelse för elevers lärande och i förlängningen deras skolprestation. Studiens empiri består avåtta intervjuer genomförda med gymnasielärare som arbetarpå en gymnasieskola i en mellanstor stad i södra Sverige. Valet av en kvalitativ metodvid insamlingen av studiens empirigjordes då målsättningen för studien är att skapa en djupare förståelse av vilka föreställningar som de intervjuade lärarna har om lärar-elevrelationen, samt vilka kvalititeter som lärarna anseratt den goda relationen är beroende av. Resultaten indikerar att de intervjuade lärarna har en överensstämmande förestälningomvilka kvaliteter som lärar-elevrelationen måste innehålla för att relationen ska varagod samt medföra en för eleven positiv skolprestation. Lärarna är eniga om att de centrala kvaliteterna för den goda lärar-elevrelationen ärsynliggörande av varandra, empati, förtroende, ömsesidig respekt, trygghet,rättvisa,humor, lärarens höga förväntningar på elevenoch dialog. Det finns även en delad föreställning om att den goda relationen har en stor påverkan på elevens lärande och är central för en positiv skolprestation.Tidigare forsknings betonande av den goda relationens inverkan på elevens lärande överensstämmer med föreliggande studies resultat.

<p>Syftet med vårt examensarbete var att inhämta kunskap kring samt jämföra de olika organisa­tions­formerna åldersblandad och åldersindelad undervisning i år 1-3, med fo­kus på lärar- och led­ningsperspektiv. Våra frågeställningar löd: Vilka för- respek­ti­ve nack­delar finns med åldersblandad undervisning? Vilka för- respektive nackdelar finns med åldersindelad undervisning? Vad, vilka motiv, styr skolans val av organisa­tions­form? Samt vilka konsekvenser leder åldersblandad res­­pek­­tive ål­ders­indelad un­dervisning till för lärarrollen? Vår undersökning grundar sig i en fall­studie av två sko­lor, en F-6 skola i ett mindre samhälle samt en F-3 skola i en mellanstor stad, belägna i två intilliggande län i Mellansverige. Kvali­ta­tiva intervjuer använts som metod. Två rektorer samt nio lärare har inter­vjuats. Resultatet vi­sa­de att det finns en rad olika för- och nackdelar med de båda orga­nisa­tionsformerna, åldersblandad och ålders­in­delad undervisning. Resultatet visade även att det är eko­no­­mi, sviktande elevantal, pe­dagogiska skäl samt konkurrens från andra skolor som styr skolans val av organi­sationsform. Det framkom även att det är skillnader i lära­rens arbetssituation när man jämför de båda organisationsformerna med varandra.</p>

<p>Syftet med min undersökning är att lyfta fram inkluderingen av begåvade elever i gymnasieskolan, utifrån lärares och elevers uppfattningar om detta. Forskningsfrågorna som jag har utgått ifrån är: Vilka olika uppfattningar finns det bland några gymnasielärare om inkludering av begåvade elever? Hur praktiserar lärare inkludering av dessa elever i sin undervisning? Hur uppfattar några begåvade redan utexaminerade elever undervisningen och sin utbildning? Jag har använt mig av enkäter med öppna frågor och ostrukturerade intervjuer som metod i mitt arbete. 11 lärare från tre olika gymnasieskolor i Mellansverige har svarat på enkäten. Jag har intervjuat tre begåvade elever som inom de senaste sju åren tagit studenten från studieförberedande gymnasieprogram. Resultatet visade bland annat vilka svårigheter lärarna upplevde att det finns med inkludering av begåvade elever. Lärarna försöker att inkludera begåvade elever genom att ha ett öppet klassrumsklimat. Resultatet visade också att eleverna upplevde att lärarna för det mesta höll en öppen dialog med eleverna, men att det varierade från lärare till lärare.</p>

<p><p>Forskning har tydligt visat att elevers motivation att lära har stor betydelse för elevers engagemang, prestation och välmående. I denna studie görs därför ett försök att lyfta fram lärares kunskaper och erfarenheter kring motivationsarbete genom intervjuer med fyra gymnasielärare i ämnet samhällskunskap. <em>Syftet</em> med studien är att utifrån ett lärarperspektiv, undersöka hur samhällskunskapslärare kan utforma sin undervisning med målet att skapa motivation att lära hos elever.</p><p>Vid bearbetningen av intervjumaterialet, identifierades fyra motivationsstrategier, vilka samtliga lärare framhöll som särskilt betydelsefulla. Dessa var att skapa goda lärar-elevrelationer, skapa meningsfullhet, skapa sammanhang samt att finna beröringspunkter till elevernas egna liv. Genom applicering av motivationsteorin Self-determination Theory, blev det även möjligt att öka förståelsen för de bakomliggande processer som av olika anledningar kan göra att dessa strategier fungerar motiverande på eleverna. Utifrån det teoretiska ramverket har strategiernas funktion och värde främst att göra med hur dessa relaterar och tar hänsyn till människans grundläggande behov av autonomi (självstyrning), kompetens och tillhörighet.</p></p>

Syftet med min undersökning är att lyfta fram inkluderingen av begåvade elever i gymnasieskolan, utifrån lärares och elevers uppfattningar om detta. Forskningsfrågorna som jag har utgått ifrån är: Vilka olika uppfattningar finns det bland några gymnasielärare om inkludering av begåvade elever? Hur praktiserar lärare inkludering av dessa elever i sin undervisning? Hur uppfattar några begåvade redan utexaminerade elever undervisningen och sin utbildning? Jag har använt mig av enkäter med öppna frågor och ostrukturerade intervjuer som metod i mitt arbete. 11 lärare från tre olika gymnasieskolor i Mellansverige har svarat på enkäten. Jag har intervjuat tre begåvade elever som inom de senaste sju åren tagit studenten från studieförberedande gymnasieprogram. Resultatet visade bland annat vilka svårigheter lärarna upplevde att det finns med inkludering av begåvade elever. Lärarna försöker att inkludera begåvade elever genom att ha ett öppet klassrumsklimat. Resultatet visade också att eleverna upplevde att lärarna för det mesta höll en öppen dialog med eleverna, men att det varierade från lärare till lärare.

Syftet med vårt examensarbete var att inhämta kunskap kring samt jämföra de olika organisa­tions­formerna åldersblandad och åldersindelad undervisning i år 1-3, med fo­kus på lärar- och led­ningsperspektiv. Våra frågeställningar löd: Vilka för- respek­ti­ve nack­delar finns med åldersblandad undervisning? Vilka för- respektive nackdelar finns med åldersindelad undervisning? Vad, vilka motiv, styr skolans val av organisa­tions­form? Samt vilka konsekvenser leder åldersblandad res­­pek­­tive ål­ders­indelad un­dervisning till för lärarrollen? Vår undersökning grundar sig i en fall­studie av två sko­lor, en F-6 skola i ett mindre samhälle samt en F-3 skola i en mellanstor stad, belägna i två intilliggande län i Mellansverige. Kvali­ta­tiva intervjuer använts som metod. Två rektorer samt nio lärare har inter­vjuats. Resultatet vi­sa­de att det finns en rad olika för- och nackdelar med de båda orga­nisa­tionsformerna, åldersblandad och ålders­in­delad undervisning. Resultatet visade även att det är eko­no­­mi, sviktande elevantal, pe­dagogiska skäl samt konkurrens från andra skolor som styr skolans val av organi­sationsform. Det framkom även att det är skillnader i lära­rens arbetssituation när man jämför de båda organisationsformerna med varandra.

Forskning har tydligt visat att elevers motivation att lära har stor betydelse för elevers engagemang, prestation och välmående. I denna studie görs därför ett försök att lyfta fram lärares kunskaper och erfarenheter kring motivationsarbete genom intervjuer med fyra gymnasielärare i ämnet samhällskunskap. Syftet med studien är att utifrån ett lärarperspektiv, undersöka hur samhällskunskapslärare kan utforma sin undervisning med målet att skapa motivation att lära hos elever. Vid bearbetningen av intervjumaterialet, identifierades fyra motivationsstrategier, vilka samtliga lärare framhöll som särskilt betydelsefulla. Dessa var att skapa goda lärar-elevrelationer, skapa meningsfullhet, skapa sammanhang samt att finna beröringspunkter till elevernas egna liv. Genom applicering av motivationsteorin Self-determination Theory, blev det även möjligt att öka förståelsen för de bakomliggande processer som av olika anledningar kan göra att dessa strategier fungerar motiverande på eleverna. Utifrån det teoretiska ramverket har strategiernas funktion och värde främst att göra med hur dessa relaterar och tar hänsyn till människans grundläggande behov av autonomi (självstyrning), kompetens och tillhörighet.

Under de senaste decennierna har sociala medier blivit en allt större del av våra liv, såväl inomden privata sfären som den offentliga. Det gör det ibland svårt att upprätthålla vissa gränser,vilket inte minst gäller i skolan. I dagsläget finns det dessutom punkter i läroplanen förfritidshemmet som berör sociala medier. Syftet med detta examensarbete är att studera hurfritidslärare ser på elevkontakt på sociala medier och på de gränser som skapas i samband medsociala medier. Studien utgick från frågorna: Hur ser fritidsläraren på interaktion med elevervia sociala medier? Hur ser fritidsläraren på gränserna mellan profession och privatliv? Hurser fritidsläraren gränserna mellan lärare och elev på sociala medier? Empirin samlades ingenom fem intervjuer med fritidslärare från två olika skolor i södra Sverige. Empirinanalyserades sedan utifrån Bourdieus teori om habitus och Goffmans teori om roller,rollomkastningar och inramningar. Resultatet av studien visar att fritidslärarna i mångt ochmycket hade olika syn, men att majoriteten av dem hade en positiv syn på elevkontakt viasociala medier, samt att ett flertal hade haft kontakt med elever. De hade även olika sätt attarbeta med de gränser som fanns via sociala medier. Gränserna mellan sig själva och elevernaskilde sig mellan fritidslärarna då vissa hade gränsen att de inte har elever på sociala mediermedan andra har det. Den mest centrala faktorn till varför vissa hade elever som vänner ochvissa inte var vilket innehåll som fanns på deras sociala medier. Gränserna mellan jobbet ochhemmet på sociala medier skilde sig också. Samtliga tillhörde gruppchattar med kollegor, menvissa valde att stänga av notiser när de slutade jobba och svarade inte efter arbetstid, medanandra var mer aktiva.

I den här undersökningen översätts den internationellt använda studien QTI till svenska och delas ut till svenska gymnasieungdomar. Enkäten är tänkt att undersöka hur eleverna ser på sina lärare och relationen till dem. Enkäten utvärderas i uppsatsen och förslag på förbättringar ges. En genomsnittslärare tas fram utifrån resultaten, som visar på att svenska gymnasielärare är duktiga på att skapa fungerande klassrumsrelationer med sina elever, men då enkätens teman inte korrelerar fullständigt är det resultatet något osäkert.