Frågor om förhållandet mellan vetenskap, teori och det praktiska kunnandet diskuteras ofta i olika utbildningar. Även i yrkesutbildningar som exempelvis lärarutbildningen, är motsättningen mellan den högskoleförlagda utbildningen och yrkespraxis centrala problem. Dessa frågeställningar är viktiga att belysa och ytterligare kunskap behövs inom området för att medverka till att lärare som utbildas på ett lämpligt sätt kan integrera teori och praktik i sitt arbete.   Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur de studerande på yrkeslärarutbildningen, utan tidigare erfarenhet från skolan, upplever handledningen under den verksamhetsförlagda utbildningen. Frågeställningarna handlade också om de studerande anser att handledningssamtalen har bidragit till en integrering av yrkeskunskaper, högskolans teori och skolans praktiska verksamhet.   Enligt forskare har de teoretiska ämnenas anseende ökat och de praktiska inslagen i utbildningar har minskat och förlorat i status. I utredningen om lärarutbildning, SOU 1999:63 ställs krav att minska skillnaden mellan teori och praktik. Tanken är att studenterna ska förstå att teori och praktik förutsätter varandra och att lärarutbildningen ska organiseras så att det finns ett tydligt samband mellan det kommande yrket och högskoleutbildningen. Handledaren är en nyckelperson när det gäller den studerandes lärande och olika handledarrollerna får skilda konsekvenser för deras yrkesmässiga utveckling.   Metoden som använts är intervjuer och forskningsansatsen är kvalitativ, där det övergripande syftet är att få reda på hur studenterna uppfattar dessa fenomen. Resultatet visar att handledningen ser olika ut, allt ifrån att man hela tiden följer sin handledare och gör likadant som han eller hon gör, till att man i stort sett arbetar själv och förväntas sköta ett lärarjobb utan hjälp. Respondenterna är upptagna med och intresserade av hur lärare arbetar i praktiken. Mycket få av respondenterna kan se kopplingar mellan den teoretiska delen av utbildningen och praktikperioderna. Kontakten mellan högskolan och VFU-platsen har varit bristfällig och det menar respondenterna har skapat mycket oklarheter.

<p>Frågor om förhållandet mellan vetenskap, teori och det praktiska kunnandet diskuteras ofta i olika utbildningar. Även i yrkesutbildningar som exempelvis lärarutbildningen, är motsättningen mellan den högskoleförlagda utbildningen och yrkespraxis centrala problem. Dessa frågeställningar är viktiga att belysa och ytterligare kunskap behövs inom området för att medverka till att lärare som utbildas på ett lämpligt sätt kan integrera teori och praktik i sitt arbete.</p><p> </p><p>Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur de studerande på yrkeslärarutbildningen, utan tidigare erfarenhet från skolan, upplever handledningen under den verksamhetsförlagda utbildningen. Frågeställningarna handlade också om de studerande anser att handledningssamtalen har bidragit till en integrering av yrkeskunskaper, högskolans teori och skolans praktiska verksamhet.</p><p> </p><p>Enligt forskare har de teoretiska ämnenas anseende ökat och de praktiska inslagen i utbildningar har minskat och förlorat i status. I utredningen om lärarutbildning, SOU 1999:63 ställs krav att minska skillnaden mellan teori och praktik. Tanken är att studenterna ska förstå att teori och praktik förutsätter varandra och att lärarutbildningen ska organiseras så att det finns ett tydligt samband mellan det kommande yrket och högskoleutbildningen. Handledaren är en nyckelperson när det gäller den studerandes lärande och olika handledarrollerna får skilda konsekvenser för deras yrkesmässiga utveckling.</p><p> </p><p>Metoden som använts är intervjuer och forskningsansatsen är kvalitativ, där det övergripande syftet är att få reda på hur studenterna uppfattar dessa fenomen. Resultatet visar att handledningen ser olika ut, allt ifrån att man hela tiden följer sin handledare och gör likadant som han eller hon gör, till att man i stort sett arbetar själv och förväntas sköta ett lärarjobb utan hjälp. Respondenterna är upptagna med och intresserade av hur lärare arbetar i praktiken. Mycket få av respondenterna kan se kopplingar mellan den teoretiska delen av utbildningen och praktikperioderna. Kontakten mellan högskolan och VFU-platsen har varit bristfällig och det menar respondenterna har skapat mycket oklarheter.</p>

<p>Syftet med föreliggande uppsats är att, utifrån den kritik som ofta riktas mot lärarutbildningen, undersöka hur lärarutbildningen tar form via hur studenter uppfattar dess innehåll. För att nå syftet har vi valt att dela upp uppsatsen i tre delar. Till att börja med har vi beskrivit de befintliga styrdokumenten för lärarutbildningen samt dess uppkomst. Vidare har vi gjort en kvantitativ enkätundersökning på lärarstudenter som läser Pedagogik med didaktisk inriktning vid Örebro universitet vårterminen 2007. Denna undersökning har vi avslutningsvis satt i relation till de befintliga styrdokumenten. Resultatet av vår undersökning visar att utbildningen tar form genom beslutsfattarna men även genom studenternas tillgodogörande av och därigenom deras tal om den. Vi konstaterar att det vare sig är beslutsfattarnas eller studenternas fel att utbildningen fått utstå så mycket kritik, utan att det snarare är föreställningarna om utbildningen som är den starkast bidragande orsaken till kritiken.</p>

Syftet med föreliggande uppsats är att, utifrån den kritik som ofta riktas mot lärarutbildningen, undersöka hur lärarutbildningen tar form via hur studenter uppfattar dess innehåll. För att nå syftet har vi valt att dela upp uppsatsen i tre delar. Till att börja med har vi beskrivit de befintliga styrdokumenten för lärarutbildningen samt dess uppkomst. Vidare har vi gjort en kvantitativ enkätundersökning på lärarstudenter som läser Pedagogik med didaktisk inriktning vid Örebro universitet vårterminen 2007. Denna undersökning har vi avslutningsvis satt i relation till de befintliga styrdokumenten. Resultatet av vår undersökning visar att utbildningen tar form genom beslutsfattarna men även genom studenternas tillgodogörande av och därigenom deras tal om den. Vi konstaterar att det vare sig är beslutsfattarnas eller studenternas fel att utbildningen fått utstå så mycket kritik, utan att det snarare är föreställningarna om utbildningen som är den starkast bidragande orsaken till kritiken.

Detta arbete tar upp frågan hur dagens lärarstudenter förbereds för att möta en klassrumsverklighet där elever med annat modersmål än svenska förväntas klara sina studier lika bra som de elever som har svenska som modersmål. Hur förberedda är lärarstudenterna på att hjälpa de flerspråkiga eleverna till rätta och undervisa i sitt eget ämnes diskurs? 26 lärarstuderande fick i slutet av sin utbildning svara på en enkät. Dessutom genomfördes fyra intervjuer för en djupare förståelse. Resultaten jämfördes även med styrdokument och sedan kontaktades tre i dag verksamma forskare för att kontrollera att resultaten var tillförlitliga. Detta innebar att metoden blev en kombination av kvantitativa och kvalitativa resultat som sedan granskades, analyserades och diskuterades. Resultatet visade att lärarstudenterna oftast inte alls förbereds för att möta de flerspråkiga eleverna. Undantaget är de som studerar ämnet svenska som andraspråk. Lärarhögskolorna har stor egen bestämmanderätt över innehållet i sina kurser. Högskolelagen ger mycket allmänna föreskrifter. Däremot rekommenderar Skolverket i sina skrifter lärarhögskolorna att ta upp flerspråkighet. Likaså betonar forskare på området att flerspråkighetsperspektivet är viktigt att få in i alla blivande lärares utbildning. Enkäter och intervjuer visade att lärarhögskolorna har en valbar kurs i mångkultur. Däremot tycks inte flerspråkighet - hur lärarna hjälper och stöttar eleverna med annat modersmål samt tar vara på kunskaper eleverna har men som de kanske ännu inte kan uttrycka på svenska - tas upp i andra kurser än svenska som andraspråk, trots att det finns uttalat i vissa kursplaner, åtminstone i Malmö, en av de granskade skolorna, som satsat extra på frågan. Denna bild bekräftades av de tillfrågade forskarna. Nyckelord:

<p>The main purpose of the examination research project is to analyze and describe how democracy and globalization is understood when they are integrated in the developing country of Kenya. This has been reflected by interviewing Kenyan teachers in history and government, to receive their view on globalization and its affects on democracy. Another purpose is to discuss this in didactic terms as a way to see how it can be practically used for upper-secondary schoolteachers in the subjects of civics and social studies. The procedure of the project and the method of use are interviews that have been analyzed in all with theoretical perspectives. My queries to be answered for the research are:</p><p>1. Is it understood that democracy in Kenya has changed due to globalization?</p><p>2. If the answer says yes on the previous question, in what way is it understood how the democratic situation has been transformed due to globalization?</p><p>3. How can the outcome of the previous questions be used in tuition of civics and social studies?</p><p><strong><p> </p></strong></p><p> </p><p>My conclusions are that the Kenyan democracy has been vastly affected by globalization. Globalization has erased borders and facilitated control in the political scene of Kenya that has conveyed democratic ballot votes and democratic citizens. Leverages from the surrounding world, as a result of globalization, have also contributed to a continuing development of democracy in Kenya. Globalization works as a defender of democracy.</p><p>In didactic terms one can put the western view in contrast with the African view that gives an awareness of the main ideas of both parts. This way of building bridges works as a part of the democracy and globalization conundrum and assists to partly eradicate ethnocentrism.</p><p> </p>

The main purpose of the examination research project is to analyze and describe how democracy and globalization is understood when they are integrated in the developing country of Kenya. This has been reflected by interviewing Kenyan teachers in history and government, to receive their view on globalization and its affects on democracy. Another purpose is to discuss this in didactic terms as a way to see how it can be practically used for upper-secondary schoolteachers in the subjects of civics and social studies. The procedure of the project and the method of use are interviews that have been analyzed in all with theoretical perspectives. My queries to be answered for the research are: 1. Is it understood that democracy in Kenya has changed due to globalization? 2. If the answer says yes on the previous question, in what way is it understood how the democratic situation has been transformed due to globalization? 3. How can the outcome of the previous questions be used in tuition of civics and social studies?     My conclusions are that the Kenyan democracy has been vastly affected by globalization. Globalization has erased borders and facilitated control in the political scene of Kenya that has conveyed democratic ballot votes and democratic citizens. Leverages from the surrounding world, as a result of globalization, have also contributed to a continuing development of democracy in Kenya. Globalization works as a defender of democracy. In didactic terms one can put the western view in contrast with the African view that gives an awareness of the main ideas of both parts. This way of building bridges works as a part of the democracy and globalization conundrum and assists to partly eradicate ethnocentrism.