I detta arbete undersöker jag vilka religiösa symboler som har betydelse för befolkningen i Velakapuram, en liten by i södra Indien och hur dessa framställs i svenska läromedel. Vidare undersöks vilka pedagogiska vinster man kan göra genom att komplettera svenska läromedel med levande beskrivningar hämtade från observationer om lokalt religiöst vardagsliv. För att åskådliggöra mina frågeställningar och mitt syfte har jag valt ett undersökande arbetssätt baserat på fältstudier i Indien kompletterat med litteraturstudier hemma. Litteraturstudien har gjorts med hjälp av en systematiserande textanalys, där jag har fokuserat på tre dimensioner, kultur, tro och genus.Mina slutsatser är att de religiösa symbolerna ger folket i Indien och speciellt i byn Velakapuram en mening åt livet. Byborna har skapat en social verklighet utifrån symbolerna som ger de vardagliga händelserna en mening. De religiösa symbolerna hjälper Indierna och framförallt byborna i Velakapuram att förstå sin tro på ett djupare sätt. De svenska läromedel jag har studerat som handlar om Indien tar upp det viktigaste inom hinduismen. I de läromedel som jag granskat saknar jag dock information om hur det indiska samhället fungerar och om de religiösa symbolerna syns inte mycket.

Denna uppsats fokuserar på hur bilden av islam och muslimer visas i läroböcker från 2001 och framåt. Syftet med uppsatsen är att se om de samhälleliga förändringarna efter attentatet mot World Trade Center 2001 har påverkat läromedlen. Undersökningen görs på läroböcker skrivna efter 2001 i ämnet religionskunskap. Läroböckerna är på gymnasienivå. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är Edward Saids teori om orientalism. Den används i en kvalitativ undersökning av materialet som undersöker vissa tematiska aspekter och bilderna i böckerna. Resultatet av undersökningen är att vissa delar av läroböckerna har förändrats och blivit mer nyanserade, framför allt de som rör politik och islam som en våldsbenägen religion, men andra aspekter har inte förändrats, såsom klädsel och utövandet av religionen.

Denna kvalitativa studie undersöker hur läromedlet ZickZack årskurs 2 förhåller sig till cirkelmodellen och sociokulturella begrepp samt hur läromedlet bearbetar och förhåller sig till det centrala innehållet för ämnet svenska som andraspråk. Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om hur läromedlet är uppbyggt utifrån cirkelmodellen och hur det kan bidra till en stöttande och språkutvecklande skrivundervisning för elever med svenska som andraspråk. Utifrån studiens ramverk, den sociokulturella lärandeteorin och cirkelmodellen, analyseras läromedlet ZickZack årskurs 2 genom innehållsanalys med ett hermeneutiskt perspektiv i syfte att besvara forskningsfrågorna. Resultatet visar att läromedlet följer den undervisningsstruktur som cirkelmodellen förespråkar och att den sociokulturella lärandeteorin används i hög utsträckning då undervisningen sker i sociala sammanhang genom språkliga handlingar som medierande verktyg samt att hög grad av stöttning på olika sätt används. Studien visar även att läromedlet ZickZack för årskurs 2 bearbetar och förhåller sig väl till läroplanens centrala innehåll för årskurs 1–3 i ämnet svenska som andra språk och därmed menar vi att läromedlet med fördel kan användas för att skapa en skrivutvecklande undervisning för andraspråkselever.

Syftet med denna studie var att ge förståelse för vilka möjligheter för elevers begreppsutveckling och lärande inom området geometri som finns i elevers matematikläroböcker. Begreppsinlärningen, med hjälp av läroboken, belystes utifrån olika representationsformer som hittades i läroböckernas uppgifter. En läromedelsanalys gjordes med hjälp av den kvalitativa innehållsanalysen. De olika representationsformerna som är bildmodell, språk, konkret modell, symbol och verklighet, användes för att analysera geometriska begrepp i två olika matematikläroböcker för åk 1, 2 och 3.    I resultat kom det fram att matematikläroböckerna Prima Matematik och Mästerkatten genom sitt upplägg och sin variation av representationsformer till stor del ger möjlighet till begreppsutveckling av tvådimensionella geometriska begrepp. Mest förekommande representationsformer av geometriska begrepp var dock i bildform vilket tyder på att begreppsutveckling enligt matematikläroboken sker mest via bilder. Om begreppsutvecklingen ska ske på tillfredsställande sätt behöver begreppen angripas utifrån olika representationsformer som verklighetsanknytning, kommunikation mellan elever samt laboration.

Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning de fem matematiskaförmågorna förekommer i läromedlen och vilka möjligheter detta ger eleverna attutveckla de fem matematiska förmågorna som Skolverket specificerar i det centralainnehållet och som krävs för att skapa en god matematisk kompetens. De femmatematiska förmågorna som är centrala i studien är kommunikationsförmågan,problemlösningsförmågan, resonemangsförmågan, metodförmågan ochbegreppsförmågan.Ansatserna i studien är både kvalitativa och kvantitativa och grundar sig i detsociokulturella perspektivet samt den kognitiva utvecklingspsykologin.Resultatet identifierar vilka möjligheter två läromedel ger eleverna att få utvecklaförmågorna men också om läromedlet ger uttryck för de förmågor som är centrala istudien. I resultatet framkommer det att läromedlen ger uttryck för samtligaförmågor, dock uttrycks en förmåga mindre i båda läromedlen vilket resulterar i attmöjligheten att utveckla förmågan för eleverna är mindre.Slutsatsen antyder på att båda läromedlen syftar till att utveckla förmågorna även fastde är uppbyggda på olika sätt. Vi kunde även dra slutsatsen att en förmåga uttrycktesmindre och gav mindre möjlighet till eleverna att utveckla, vilket varkommunikationsförmågan.

I denna studie har en läromedelsanalys av historieläroböcker gjorts utifrån ett genusperspektiv. Syftet med studien var att undersöka hur läromedelsförfattare till en serie läroböcker i skolämnet historia har arbetat med genus. Studien har gjorts efter följande forskningsfrågor:  Hur ser läromedelsförfattarnas val av teman ut i relation till att kvinnor och män historiskt sett dominerat inom vissa områden? Finns det historiska teman där författarna brister i att nämna respektive köns historia och i så fall på vilka sätt? Diskuteras relationen mellan män och kvinnor i läroböckerna och i så fall på vilka sätt? Hur beskrivs kvinnor och män i de historiska teman som analyseras? Problematiseras de könsnormer som beskrivs i dessa? För att besvara forskningsfrågorna genomfördes kvalitativa text– och bildanalyser av fem historieläroböcker för mellanstadiet vilka ingår i en serie. I textanalyserna granskades läroböckerna utifrån vilka historiska teman som läromedelsförfattarna valde att presentera, hur fakta om män och kvinnors historia redogjordes för samt om könsstereotypiska värderingar förekom och huruvida dessa problematiserades i läroböckerna. I bildanalyserna granskades främst vem/vilka som avbildades utifrån genus och vad dessa personer genomförde för aktiviteter. Läroböckerna granskades med hänsyn till den historiska kontexten och med hjälp av de två logikerna i Hirdmans genussystem, den genushistoriska forskningens grunder samt utifrån ett normkritiskt perspektiv. Analyserna visade att alla de undersökta läroböckerna genomsyras av ett könsneutralt tänkande. Läromedelsförfattarna tenderade att presentera könsneutrala historiska teman, redogöra för fakta om män och kvinnors historia i samband med varandra och i ungefär lika stor mängd samt undvek att presentera könsstereotypiska värderingar. De få värderingar som förekom problematiserades till viss del men inte tillräckligt med tanke på de tilltänkta läsarnas ålder och förkunskaper i ämnet historia. Därmed kan de undersökta läroböckerna, med tillägg från läraren, användas i historieundervisningen och bidra till ett jämställdhetsarbete utifrån skolans värdegrund.

Syftet med denna studie är att analysera hur temat jämställdhet diskuteras i japanska läromedel. Enligt Läroplanen för gymnasieskolan (Gy11) är jämställdhet ett av de grundläggande värdena som utbildningen i skolan ska förvalta. Undervisningen ska leda till kunskaper om könsmönster och hur könsmönster påverkar livsval.  Analysmaterial har tagits från fyra olika läromedel som används på gymnasieskolor i Östergötland. Forskningsmetoden som använts är tematisk analys, ibland kallad innehållsanalys. En kvantitativ och kvalitativ analys har genomförts för att uppnå syftet med studien. Frågeställningen omfattar hur män respektive kvinnor omtalas i böckerna i samband med studier, yrke och i sammanhang som barnuppfostran och hushållsarbete. Som teoretiskt ramverk används genusbegreppen arbetsfördelning i hemmet och privat/offentlig sfär. Detta ramverk styrker de jämställdhetsfrågor som utgör studiens fokus. Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen visar att kvinnor nämns dubbelt så ofta i studiesammanhang, män nämns en tredjedel mer ofta än kvinnor i samband med yrke och kvinnor nämns betydligt oftare i sammanhang som hushållssysslor. Från den kvalitativa analysen ses tre kategorier som kan utvecklas för att leda till mer kunskap i jämställdhetsfrågor. Samhällsbilden av Japan i läromedlen jämförs med tidigare forskning om jämställdhetssituationen Japan.  Slutsatsen är att genom att problematisera och dekonstruera innehållet i läromedlen, speciellt från kvinnors perspektiv, kan elever få en mer nyanserad bild av jämställdhetsfrågor som ekonomisk självständighet och politisk representation. Det positiva med arbetsfördelning inom familjen i Japan ses i flera läromedel.

The purpose of this study has been to contribute knowledge about textbooks in mathematics in the field of geometry. More precisely, our ambition has been to find out if the textbooks offer progression between grades 1-3. To study progression in textbooks, we have used van Hiele’s theory, which is a model for how students learn geometry in five hierarchical levels. The method we chose for our study was a combination of a quantitative and a qualitative content analysis. To meet the aim of the study, we analysed two different textbook series. Six textbooks were analysed in total. The textbooks were selected because of their popularity in Swedish schools, one of the textbook series was printed, Favorit Matematik and the other series was digital, Matematik (NE). The results of our analysis showed that both textbook series contained two dimensional and three-dimensional geometric objects and the tasks in these textbooks could be classified according to van Hiele levels 1-3. The results of our study showed that both textbook series offered progression in degree of difficulty based on van Hiele’s levels of thinking. We found differences between these two-textbook series with the number of tasks and in the degree of difficulty. We also found similarities in the fact that both textbook series in grade 2 had tasks that consisted three-dimensional geometrical objects. Our results also showed that Favorit Matematik had a higher degree of difficulty compared to Matematik (NE) which makes it doubtful when it comes to an equivalent education in Swedish schools, as according to school law, equality and equal conditions for all students is central in each school form. The conclusion that was then made is that Favorit Matematik is more suitable for students with higher learning abilities whilst Matematik (NE) is more suited for students who need tasks with a lower degree of difficulty as well as less tasks. The results of this study can provide increased knowledge about how van Hiele theory is used in the textbooks in primary schools.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur judendomen gestaltas i den svenska skolan genom tre olika läromedel. Av egna erfarenheter är läroböcker oftast inte uppdaterade, vilket är problematiskt. Uppfattningar om religioner är något som hela tiden förändras. Religioner som kan ha varit främmande för 25 år sedan anses idag vara vanligt. Intryck om religioner speglar det som sedan författarna väljer att ha med i sina böcker. Vi kommer därför att göra är en läromedelsanalys av tre böcker som skolor använt sig av eller använder sig fortfarande av. Undersökningar på hur lärare förhåller sig till att undervisa om judendom är något vi kommer att titta närmare på. Något som vi kommer att fokusera på när det gäller lärarens profession är om lärare gör speciella åtgärder när de undervisar om judendom. De speciella åtgärderna kan vara lektionsupplägg eller användning av läroböcker.Vi kommer att använda oss av två teorier. Den ena är typologi där vi genom olika framställningsformer tittar närmare på läromedlen, för att förklara hur judendomen gestaltas. Vi kommer även att använda oss av en teori som innefattar bildanalys för att se om bilder stödjer texters beskrivningar och hur gestaltningen av religionen ser ut. Genom dessa två teorier anser vi få en klar bild av hur judendomen gestaltas i svenska läromedel. För att få en helhetsbild av hur judendom gestaltas i läromedel så har vi valt att använda oss av läroböcker som används eller har använts i skolan. Vi vill även få ett tidsperspektiv genom att undersöka läromedel äldre än 2011 eftersom Lgr 11 kom ut 2011. Vi kommer även att använda oss av böcker skrivna efter Lgr 11. För att kunna besvara på våra frågeställningar så har vi valt att använda oss av skolböcker, intervjuer, teorier och annan litteratur som forskat inom detta ämne. Resultatet som vi tagit del av är uppdelade utifrån våra frågeställningar. En del av resultaten hjälper oss att ta reda på hur judendomen gestaltas och en annan del hjälper oss att förstå hur man analyserar läromedel. När vi analyserar läromedel gör vi det utifrån de valda teorierna. Undersökningen visar att innehållet i ett läromedel skiljer sig ifrån varandra beroende på böckerna. Även hur gamla böcker speglar innehållet i läromedlen.

Denna uppsats undersöker genom en textanalys inspirerad av hermeneutiken det utrymme som kvinnor och män ges i läroböckerna för gymnasieskolans kurs i Organisation och ledarskap samt en analys av hur detta påverkar konstruktionen av ledare från ett genusperspektiv. De tre utvalda läroböckerna har analyserats utifrån teorier kring könsroller, könsordning, genussystem och ledarskapets manliga könsmärkning. Studiens resultat visar att män ges ett större utrymme i böckerna. De finns med på fler bilder och nämns fler gånger i texterna. Ofta reproducerar läroböckerna stereotypa könsroller men det finns också exempel på när könsrollerna utmanas. Då ledare presenteras är de i huvudsak män och i texterna kan skönjas att ledarbegreppet är manligt könsmärkt.