Litteraturstudiens syfte är att undersöka hur elever med dyslexi i årskurs F-3 kan inkluderas utifrån en klassrumsdimension i läs- och skrivundervisningen.  Med studien vill vi söka svar på hur lärare kan genomföra en inkluderad läs- och skrivundervisning samt hur den fördelaktigt kan se ut för elever med dyslexi. Litteraturstudien utgår från ett inkluderingsperspektiv som har begränsats till en klassrumsdimension på grund av begreppets bredd. Därför har vi valt att fokusera på hur inkludering diskuteras i förhållande till klassrumssituationen. Genom informationssökningen hittades 13 vetenskapliga litteraturer som berör studiens ämne och som använts i resultatet. För att välja litteratur med relevant information till studiens syfte och frågeställningar utgick vi från fyra olika aspekter för att sedan kunna presentera ett resultat. Studiens resultat visar att elever med dyslexi har svårigheter med automatiserad avkodning samt rättskrivning för att det finns en brist i deras fonologiska system. För att inkludera elever med dyslexi i läs- och skrivundervisningen krävs ett varierat arbetssätt med tillgång till extra stöd i klassrummet som exempelvis specialpedagoger kan ge. Elever med dyslexi ska inte ses som problembärare i undervisningen. Istället ska undervisningen anpassas så att varje elevs förutsättningar och behov tillgodoses vilket möjliggör för att alla elever kan få samma chans till utveckling. Sammanlagt visar resultatet att tidiga insatser bör sättas in för att elever med dyslexi ska ha chans att utvecklas. Undervisningen ska även individanpassas för att möjliggöra ett inkluderande arbetssätt. Med inkludering som utgångspunkt finns goda förutsättningar för att skapa en skola för alla vilket grundskolans läroplan fastslår att alla skolor i Sverige ska vara.

<p>Godkännandedatum: 2015-10-23</p>

Det huvudsakliga syftet med studien var att belysa hur en period av intensiv lästräning påverkar elevers läsning i årskurs 2. Träningen sker i form av parläsning av ordlistor och skönlitteratur kopplat till sång på stavelser, arbete med att komma på ord som börjar med vissa stavelser samt att läraren undervisar i lässtrategier. Två grupper arbetar med träningen, där en av grupperna, kallad gröna gruppen, arbetar med samtliga delar och den andra gruppen, kallad gula gruppen, arbetar med sång på stavelser och lässtrategier. Jag ville även ta del av elevernas upplevelser av lästräningen.  Tidigare interventionsforskning visar att det gynnar resultatet om det är bredd på interventionen, om flera förmågor övas samtidigt. De båda grupperna som deltog i projektet som varade i tre veckor ökade sin avkodningsförmåga ungefär lika mycket. Det går dock ej att dra några slutsatser av interventionen eftersom den ej följer "regelboken" när det gäller interventionsstudier. I studien använder jag mig dock av begreppet intervention när jag skriver om perioden av intensiv lästräning. Både elever och lärare delade på ett förtjänstfullt sätt med sig av sina upplevelser av lästräningen.

Syftet med studien var att undersöka hur screeningtester i gymnasieskolan hanteras av skolorna, hur resultaten används samt på vilka sätt de påverkar verksamheten på individ-, grupp och organisationsnivå. Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer och fokusgrupper användes för att samla in data. För att analysera det insamlade materialet valdes tematisk analys. Resultatet visar att många av informanterna har en skeptisk hållning till screeningtesten, men trots det vill ha kvar dem. Det lyfts fram en uttalad önskan att det ska finnas nya och moderna, gärna digitala, test. Att testa elevernas förmågor uppfattas som en problematisk aspekt av screeningen. Potentiellt negativa konsekvenser av detta ansågs vara risken att lärares attityder skulle påverkas negativt av låga screeningresultat. Det finns en uppfattning att testerna är en fråga för svensklärarna, men inte rör andra lärare. Rektorerna upplevs inte vara insatta i screeningtesterna och det fanns en frustration över att resultaten inte påverkade resursfördelningen på ett synligt sätt. Läs- och skrivsvårigheter rör alla skolämnen och måste uppmärksammas som svårigheter att nå kunskapsmålen i alla ämnen som ställer krav på läs- och skrivförmågan. Därför behöver alla lärare ha kunskap om språkutvecklande arbetssätt. Screeningtester kan vara en bra informationskälla om elevernas förutsättningar och behov av stöd. Det förutsätter dock att alla som utifrån testresultaten ska bedöma detta också är insatta i vad testen mäter och hur de bör hanteras. Med tanke på vad vi vet om de negativa effekterna av läs- och skrivsvårigheter och vilken stor del av människors liv som påverkas av förmågan att förstå olika typer av texter, borde det vara alla skolors främsta fokus att se till att eleverna får förutsättningar att utveckla en god läs- och skrivförmåga.

No description available.

The aim with this study is to find out more about how primary school teachers’ are aware of the connection between reading- and writing difficulties and negative self-perceptions and possible preventive actions. The empirical data in the study consists of three qualitative research interviews with active primary teachers. The teachers that were interviewed seemed aware of the correlation between reading- and writing difficulties and pupil’s self-perceptions, although they did not always find it easy to detect the specific problems that these pupils have regarding reading and writing. The strategies they used to prevent negative self-perceptions of pupils with reading- and writing difficulties correlated to a high degree with previous research. These strategies are honesty, encouragement, to focus on success and advocate that everyone is different when it comes to learning. Other effective strategies that focus on teaching are to teach phonological awareness, the alphabet, learning strategies, vocabulary and writing. Repeated reading, intensive training, and one-on-one-teaching are also effective strategies for helping these pupils.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur inledande läs-och skrivinlärning går till ute i praktiken. Anledningen till att vi blev intresserade av detta är på grund av att mycket av den litteratur vi läst om, inom detta område, har allting varit svart eller vitt. Enligt litteraturen använder en lärare sig antingen av en syntetisk metod, så kallad traditionell metod där man börjar med delar för att gå vidare med helheten, eller analytisk metod, en metod där man går från helheten till delarna. Detta hade vi svårt att tro på, mycket på grund av att under vår VFU (verksamhetsförlagd utbildning) har vi sett att lärare blandar dessa metoder under inledande läs-och skrivinlärning. För att vi skulle kunna få en inblick i vad som är syntetisk- eller analytisk metod har vi läst litteratur som handlar om det individualpsykologiska perspektivet och Wittingmetoden, som hör till det syntetiska, och om det socialinteraktionistiska perspektivet och LTG-metoden som hör till det analytiska. För att få reda på om lärare använder sig av en "ren" metod under inledande läs-och skrivundervisning har vi gjort en etnografiskt orienterad studie där vi under tre dagar observerat hur en lärare lär sina elever att läsa och skriva. Vår undersökning gav oss bekräftelse på att i alla fall vår valda lärare blandar olika metoder vid inledande läs- och skrivinlärning. Vi fick även bra och motiverade svar på hennes resonemang kring metodval.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Flerstämmighet är ett återkommande begrepp i vår lärarutbildning. Vi anser att flerstämmighet är en viktig del för skolans kunskapsuppdrag. Vår avsikt med examensarbetet har varit att fördjupa vår kunskap om flerstämmighet och hur det gestaltas i elevernas läs- och skrivlärande och att undersöka vilka olika uttryck av flerstämmighet som framträder i klassrummet.</p><p>Metoden för arbetet är en etnografisk forskningsmetod, där vi valt att använda oss av deltagande observationer, kvalitativa intervjuer och i elevintervjuerna hade vi som utgångspunkt en mindmap. Vid analysen av vårt material framträdde sedan fyra olika kategorier av flerstämmighet som blev centrala i vårt resultat och vår diskussionsdel.</p><p>Utifrån vår undersökning och den forskningslitteratur vi tagit del av har vi funnit att det finns många tillfällen till flerstämmighet och att elevers erfarenhet tas tillvara på. Det som vi sett är att elevers erfarenheter i ännu större utsträckning borde ingå i undervisningen. Vi vill poängtera att lärarens didaktiska val för hur han eller hon skall skapa miljöer som främjar dialog, måste göras utifrån att läraren reflekterar över sin syn på människan och på lärandet.</p>

<p>Abstract</p><p>Communities all over the world, requires that every citizen posses reading- and writing skills. Because of that, every child has the right to get the opportunity to acquire reading- and writing skills. In this work, school has an important role to play. For a country in development, like South Africa, reading- and writing skills are keys for education and prosperity of the nation and this study aims to explain how teachers in South Africa work with children when they learn to read and write. The first part, introduces what writers and researchers have written about the subject so far. They request intentional work with children’s language development in pre-school, to prevent difficulties when they start to read and write. They recommend analytic reading methods, which are based on work with full words and sentences from the start, instead of synthetic methods which are based on work whit separate letters. I made interviews with three teachers during our visit in a black township. In the second part the opinion of these three teachers, concerning read- and write skills and their way of working with it, is being introduced. It turned out that they are working whit both analytic and synthetic methods, and the children starts learning to read and write in grade R (pre-school). The teachers were well aware of the learner’s hard social situation considering poverty, uneducated parents, and how that had an effect on the children’s opportunity to learn.</p><p>In the last part, the result is being discussed and compared to what was said by the writers and researchers.</p>

<p>Syftet med min undersökning är att undersöka hur lärare i Sydafrika tänker kring läs- och skrivsvårigheter och dyslexi, vad de har för kunskaper och hur de arbetar med dessa elever. Ytterligare ett syfte är att undersöka hur dessa sydafrikanska lärare underlättar samt arbetar i klassrummet med de elever som har läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. För att komma fram till mitt resultat gjorde jag fyra kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar i en skola som ligger på den sydafrikanska landsbygden.</p><p>Under mina intervjuer framkom det att dessa lärare inte var bekanta med ordet dyslexi, detta ledde då till att jag valde att enbart använda ordet läs- och skrivsvårigheter tillsammans med dem. I min undersökning har det visat sig att dessa lärare anser att läs- och skrivsvårigheter är något de har problem med på skolan. Lärarna har bett specialläraren om hjälp men hittills har hjälpen uteblivit. I arbetet med att stödja elever med läs- och skrivsvårigheter diskuterar lärarna med varandra, de delger varandra tips och idéer om vad de vet fungerar. Trots stora klasser och bristen på stöd har lärarna ett stort intresse och engagemang för att stödja elever med dessa svårigheter.</p>