<p>Reading Recovery är ett vida spritt, individcentrerat men reproducerbart program för de svagaste eleverna efter sitt första skolår. Reading Recovery har sitt ursprung på Nya Zeeland, där professor Marie Clay med kollegor med början under 1970-talet bedrev omfattande läsforskning.</p><p>Den enskilda undervisningen sker enligt en strukturerad lektionsram under 30 minuter dagligen. Programmet bygger på genomgripande utbildning och kontinuerlig fortbildning av redan framgångsrika grundskollärare för att rusta dem för att fatta individuella, pedagogiska beslut med syfte att accelerera läs- och skrivinlärningen hos de utsedda barnen. Eleverna stimuleras att lära sig läsa och skriva genom att främst läsa korta, intresseväckande böcker samt engageras i anslutande skrivande. Betoning ligger på att eleverna ska bli självständiga och utveckla metakognitiva strategier. Elever väljs ut till Reading Recovery genom klasslärarens rekommendation samt utifrån elevens resultat på en omfattande serie tester inom den s.k. Observation Survey of Early Literacy Achievement; en observation av den tidiga läs- och skrivförmågan. Vanligtvis erbjuds Reading Recovery-undervisning till de 20 procent på respektive skola, vilka uppnått lägst resultat på ovanstående tester. Det grundläggande syftet med programmet är att reducera antalet elever med grava svårigheter att utveckla läs- och skrivförmåga samt att minimera kostnaden för deras utbildning.</p><p>En majoritet av eleverna i Reading Recovery når avsedda mål och i internationella jämförelser ligger Nya Zeeland vanligen bland de högst rankade länderna i läsning. Samtliga av mina respondenter vittnade om de stora fördelarna med Reading Recovery. Enligt mina observationer stämmer pedagogernas faktiska utförande väl överens med programmets ursprungliga teoribas.</p> / <p>Reading Recovery is a widely disseminated, replicable, early intervention program for the lowest performing first-grade students. Originally, Marie Clay and colleagues constructed Reading Recovery in New Zealand on the base of broad research from the 1970’s and onwards. It utilizes a uniform lesson framework and extensive professional development to help already successful teachers make individual, instructional decisions designed to accelerate the literacy learning of the selected children within one-to-one, 30-minute daily lessons. The children are stimulated to learn to read and write by reading and writing. Short stories are used and writing activities are connected to reading. Emphasis is on teachers guiding children to be independent and learn metacognitive strategies.</p><p>Reading Recovery students are identified for services based on teachers’ recommendations and the students’ performances on the Observation Survey of Early Literacy Achievement, with a number of wide-ranging assessments. Usually, students who score at or below the 20th percentile on the survey at a particular school are provided the intervention.</p><p>The fundamental purpose of the program is to reduce the number of students who have severe difficulty developing literacy skills and to reduce the cost of educating them. A majority of the Reading Recovery students do reach the intended goals and in international comparative studies New Zealand usually is among the top ranking countries in reading.</p><p>All my interviewees testified of the great advantages of Reading Recovery and, according to my conclusions, actual practice is well correlated with theory.</p>

<p>The demands on the adult literacy-rate are very high in Sweden. People with reading and writing difficulties may find it hard to fit into the community and to succeed in school. To accommodate the needs of students with learning disabilities, Swedish schools provide easy-to-understand materials. The purpose of my thesis is to examine how easy-to-read textbooks for high school students are different from regular textbooks. The study was carried out using a content analysis and I examined the books according to criteria specified by the Swedish author Torbjörn Lundgren. The results showed that the adapted books do not follow the requirements for easy-to-read literature. However, there is a big difference between the easy-to-read textbooks and the regular textbooks. The easy-to-read books have been simplified and the content is explained in complete detail. There is also a big difference between the two adapted books that I examined. They seem to be based on different easy-to-read criteria.</p>

<p>The purpose of the paper is to examine how teachers in preschool is working with language stimulation for the prevention of difficulties in reading and writing before school starts. The method that was used to illuminate the problem is a qualitative interview. A specialpedagog and six preschool teacher, which is specifically focused on language stimulation in the work with children, have been included in the study. The results indicated that preschool teacher are working a lot with language stimulation. They work mostly with children throughout the group, to encourage and provide children with the tools to be able to communicate with each other and staff. Decks language are used in daily activities. The form of language stimulation creates the conditions for participation and activity, where children are stimulated by each other. Student teachers stressed that <em>signs as a support</em> is something good to work with at nursery, because it gives all the children a chance to communicate. It appears that preschool teatcher want to work more consciously with language stimulation for the prevention of reading and writingproblems and thereby affect the whole child's development positively. In my literature review it is shown that previous researches have reached similar results. Something that is highlighted in the literature are that <em>signs as a support</em> increased opportunities for communication. It could involve children, who, for various reasons do not have access to the Swedish language, such as small children who have not yet developed the language, children with bad hearing or immigrant children.</p> / <p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med språkstimulering för att förebygga läs- och skrivsvårigheter inför skolstarten. Metoden som har använts för att belysa problemområdet är kvalitativ intervju. En specialpedagog och sex förskollärare, som är speciellt inriktad på språkstimulering i arbetet med barnen, har ingått i studien. I resultaten framkommer att pedagoger arbetar en hel del med språkstimulering. De arbetar oftast med hela barngruppen, för att stimulera och ge barnen verktyg till att kunna kommunicera med varandra och personalen. Språklekar används i den dagliga verksamheten. Den formen av språkstimulering skapar förutsättningar för deltagande och aktivitet, där barnen stimuleras av varandra. Pedagogerna framhåller att, <em>tecken som stöd</em> är någonting bra att arbeta med på förskolor, eftersom det ger alla barn en chans att kommunicera. Det framkommer att pedagogerna vill arbeta mer medvetet med språkstimulering för att förebygga läs- och skrivsvårigheter och därigenom påverka hela barnets utveckling positivt. I min litteraturstudie har tidigare forskning kommit fram till liknande resultat. Någonting som framhålls i litteraturen är, <em>tecken som stöd,</em> för att skapa ökade möjligheter för kommunikation. Det kan gälla barn, som av olika skäl inte har tillgång till det svenska språket, exempelvis små barn som ännu inte utvecklat språket, barn som hör dåligt eller invandrarbarn.</p>

<p>Syftet med uppsatsen var att kartlägga och granska olika insatser som gjorts inom ramen för statsbidraget för ”läsa, skriva, räkna” år 2009, vid fyra gotländska skolor.  Fokus var på hur elever i skolår 1-3 och i behov av särskilt stöd kan bli hjälpta av dessa insatser. Empirimaterialet samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger och rektorer samt analys av åtgärdsprogram upprättade för elever i behov av stöd i svenska eller matematik på skolorna.  Resultaten visade att informanterna välkomnade denna satsning på de yngre barnen. Vidare framkom att skolorna bland annat använt pengarna på olika sätt; till intensivt individuellt stöd, till undervisning i små grupper och till kompensatoriska hjälpmedel.  En slutsats som dragits av detta är att dessa riktade pengar har bidragit till att höja kvaliteten på undervisningen av barn i skolår 1-3 med behov av extra stöd i svenska eller matematik.</p>

The thesis reports a follow-up study from eight years of age to adulthood for a group of students with dyslexic problems compared to a matched group of students without such problems. The empirical basis of the thesis is provided by the research project, Reading Development in Kronoberg, which has been supplemented by data from adulthood in the form of questionnaires, test results and interviews. The thesis comprises three studies. In Study I, the aim is to examine how reading and writing disabilities emerge during the first school years. The Simple View of Reading, was used to classify the poor readers into various subgroups. In Study II, the reading development of students with reading disability was examined at group and individual levels. The theme of Study III is a comparison of the living conditions of adults in a group of dyslexics compared to a group without difficulties, and to investigate how the participants in the study have tackled their problems. The results reveal a development pattern among dyslexic students, with early phonological problems persisting into adulthood in spite of substantial special education measures, in school Baseline performance at eight years of age is by far the best predictor of adult skills. No clearly discernible subgroups were found among the dyslexic students. The result profiles indicate a great variation among the participants, both regarding function and degree of impairment. Nevertheless, a number of students in the dyslexic groups have achieved surprisingly good word decoding abilities. In addition to the degree of impairment, factors such as reading development, the teaching of reading demands for reading and writing in adult life, and individual coping ability affect the outcome of the perceived difficulties. It is of the utmost importance that special needs education in the future be guided by a thorough assessment and follow-up program where manifest reading and writing skills as well as underlying cognitive functions are profiled. Moreover, intervention should follow evidence-based methods in order to prevent educational failure and social maladjustment among pupils. The thesis demonstrates that reading and writing disabilities have major consequences for educational achievement and working life outcomes, in addition to many other aspects of adult livelihood.

The aim of the study was to study the phenomenon of dyslexia on the basis of a literature study. I did a thorough exposition of what dyslexia is and its history and previous research in the area. Further I assumed two questions at issue which were What testimonies are there from the literature of how it is to live with dyslexia? and What learning styles are there for people with dyslexia? I have taken part of testimonies that are to be found about how it is to live with dyslexia according to the people themselves that live with it. In the second question at issue I move on to present a couple of learning styles that are used. The ones I present are Learning through your senses (Neurolinguistic programming), The Dunn and Dunn learning styles model and Support from the computer. The results were analysed on the basis of the Labelling theory. The results showed that a lot of people with dyslexia have similar experiences from how it is to live with dyslexia, among other things they have felt left outside and have met foolishness from their surroundings. The results from the learning styles models shows that especially the first two models takes consideration to the students unique learning style in different ways. A woman tells us about how she conquered her dyslexia.

The demands on the adult literacy-rate are very high in Sweden. People with reading and writing difficulties may find it hard to fit into the community and to succeed in school. To accommodate the needs of students with learning disabilities, Swedish schools provide easy-to-understand materials. The purpose of my thesis is to examine how easy-to-read textbooks for high school students are different from regular textbooks. The study was carried out using a content analysis and I examined the books according to criteria specified by the Swedish author Torbjörn Lundgren. The results showed that the adapted books do not follow the requirements for easy-to-read literature. However, there is a big difference between the easy-to-read textbooks and the regular textbooks. The easy-to-read books have been simplified and the content is explained in complete detail. There is also a big difference between the two adapted books that I examined. They seem to be based on different easy-to-read criteria.

Syftet med uppsatsen var att kartlägga och granska olika insatser som gjorts inom ramen för statsbidraget för ”läsa, skriva, räkna” år 2009, vid fyra gotländska skolor.  Fokus var på hur elever i skolår 1-3 och i behov av särskilt stöd kan bli hjälpta av dessa insatser. Empirimaterialet samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger och rektorer samt analys av åtgärdsprogram upprättade för elever i behov av stöd i svenska eller matematik på skolorna.  Resultaten visade att informanterna välkomnade denna satsning på de yngre barnen. Vidare framkom att skolorna bland annat använt pengarna på olika sätt; till intensivt individuellt stöd, till undervisning i små grupper och till kompensatoriska hjälpmedel.  En slutsats som dragits av detta är att dessa riktade pengar har bidragit till att höja kvaliteten på undervisningen av barn i skolår 1-3 med behov av extra stöd i svenska eller matematik.

Reading Recovery är ett vida spritt, individcentrerat men reproducerbart program för de svagaste eleverna efter sitt första skolår. Reading Recovery har sitt ursprung på Nya Zeeland, där professor Marie Clay med kollegor med början under 1970-talet bedrev omfattande läsforskning. Den enskilda undervisningen sker enligt en strukturerad lektionsram under 30 minuter dagligen. Programmet bygger på genomgripande utbildning och kontinuerlig fortbildning av redan framgångsrika grundskollärare för att rusta dem för att fatta individuella, pedagogiska beslut med syfte att accelerera läs- och skrivinlärningen hos de utsedda barnen. Eleverna stimuleras att lära sig läsa och skriva genom att främst läsa korta, intresseväckande böcker samt engageras i anslutande skrivande. Betoning ligger på att eleverna ska bli självständiga och utveckla metakognitiva strategier. Elever väljs ut till Reading Recovery genom klasslärarens rekommendation samt utifrån elevens resultat på en omfattande serie tester inom den s.k. Observation Survey of Early Literacy Achievement; en observation av den tidiga läs- och skrivförmågan. Vanligtvis erbjuds Reading Recovery-undervisning till de 20 procent på respektive skola, vilka uppnått lägst resultat på ovanstående tester. Det grundläggande syftet med programmet är att reducera antalet elever med grava svårigheter att utveckla läs- och skrivförmåga samt att minimera kostnaden för deras utbildning. En majoritet av eleverna i Reading Recovery når avsedda mål och i internationella jämförelser ligger Nya Zeeland vanligen bland de högst rankade länderna i läsning. Samtliga av mina respondenter vittnade om de stora fördelarna med Reading Recovery. Enligt mina observationer stämmer pedagogernas faktiska utförande väl överens med programmets ursprungliga teoribas. / Reading Recovery is a widely disseminated, replicable, early intervention program for the lowest performing first-grade students. Originally, Marie Clay and colleagues constructed Reading Recovery in New Zealand on the base of broad research from the 1970’s and onwards. It utilizes a uniform lesson framework and extensive professional development to help already successful teachers make individual, instructional decisions designed to accelerate the literacy learning of the selected children within one-to-one, 30-minute daily lessons. The children are stimulated to learn to read and write by reading and writing. Short stories are used and writing activities are connected to reading. Emphasis is on teachers guiding children to be independent and learn metacognitive strategies. Reading Recovery students are identified for services based on teachers’ recommendations and the students’ performances on the Observation Survey of Early Literacy Achievement, with a number of wide-ranging assessments. Usually, students who score at or below the 20th percentile on the survey at a particular school are provided the intervention. The fundamental purpose of the program is to reduce the number of students who have severe difficulty developing literacy skills and to reduce the cost of educating them. A majority of the Reading Recovery students do reach the intended goals and in international comparative studies New Zealand usually is among the top ranking countries in reading. All my interviewees testified of the great advantages of Reading Recovery and, according to my conclusions, actual practice is well correlated with theory.

The purpose of the paper is to examine how teachers in preschool is working with language stimulation for the prevention of difficulties in reading and writing before school starts. The method that was used to illuminate the problem is a qualitative interview. A specialpedagog and six preschool teacher, which is specifically focused on language stimulation in the work with children, have been included in the study. The results indicated that preschool teacher are working a lot with language stimulation. They work mostly with children throughout the group, to encourage and provide children with the tools to be able to communicate with each other and staff. Decks language are used in daily activities. The form of language stimulation creates the conditions for participation and activity, where children are stimulated by each other. Student teachers stressed that signs as a support is something good to work with at nursery, because it gives all the children a chance to communicate. It appears that preschool teatcher want to work more consciously with language stimulation for the prevention of reading and writingproblems and thereby affect the whole child's development positively. In my literature review it is shown that previous researches have reached similar results. Something that is highlighted in the literature are that signs as a support increased opportunities for communication. It could involve children, who, for various reasons do not have access to the Swedish language, such as small children who have not yet developed the language, children with bad hearing or immigrant children. / Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med språkstimulering för att förebygga läs- och skrivsvårigheter inför skolstarten. Metoden som har använts för att belysa problemområdet är kvalitativ intervju. En specialpedagog och sex förskollärare, som är speciellt inriktad på språkstimulering i arbetet med barnen, har ingått i studien. I resultaten framkommer att pedagoger arbetar en hel del med språkstimulering. De arbetar oftast med hela barngruppen, för att stimulera och ge barnen verktyg till att kunna kommunicera med varandra och personalen. Språklekar används i den dagliga verksamheten. Den formen av språkstimulering skapar förutsättningar för deltagande och aktivitet, där barnen stimuleras av varandra. Pedagogerna framhåller att, tecken som stöd är någonting bra att arbeta med på förskolor, eftersom det ger alla barn en chans att kommunicera. Det framkommer att pedagogerna vill arbeta mer medvetet med språkstimulering för att förebygga läs- och skrivsvårigheter och därigenom påverka hela barnets utveckling positivt. I min litteraturstudie har tidigare forskning kommit fram till liknande resultat. Någonting som framhålls i litteraturen är, tecken som stöd, för att skapa ökade möjligheter för kommunikation. Det kan gälla barn, som av olika skäl inte har tillgång till det svenska språket, exempelvis små barn som ännu inte utvecklat språket, barn som hör dåligt eller invandrarbarn.