Under inriktningen Grundläggande färdigheter på lärarprogrammet väcktes ett intresse hos mig angående språklig medvetenhet och dess betydelse för barns läs- och skrivinlärning. I det här examensarbetet har det behandlats närmare med hjälp av en empirisk och teoretisk studie. Genom att koppla vad framstående forskare inom språklig medvetenhet anser om vad just språklig medvetenhet är, till hur verksamma pedagoger arbetar och upplever språklig medvetenhet i praktiken, ges en bild av begreppets innebörd och betydelse. Svårigheter, oklarheter och fördelar med begreppet språklig medvetenhet redovisas. I examensarbetets teoretiska del framkommer olika definitioner och benämningar av begreppet språklig medvetenhet. Att begreppet är innehållsrikt och svårdefinierat tydliggörs ytterligare i den empiriska delen. Där har även pedagogerna svårt att definiera vad språklig medvetenhet är. Dock upplever pedagogerna att arbetet med språklig medvetenhet medför många vinster vilket även stärks av den teoretiska delen. I många nationella och internationella studier har det framkommit att medveten träning av språklig medvetenhet är av betydelse för barns läs- och skrivinlärning. I det här examensarbetet förtydligas det ytterligare.

Jag har kartlagt några av de svårigheter som finns i engelsk stavning jämfört med svensk stavning med hjälp av en kvantitativ undersökning i form av ett stavningstest. Jag ville ta reda på om det är svårare att stava på engelska än på svenska. I studien deltog 55 elever från 10 olika gymnasieprogram, som alla läste A-kursen i engelska. Testet, som utfördes på både engelska och svenska, utformades likvärdigt, så att jag kunde jämföra elevernas stavning av olika fonem och ord på de båda språken. Resultatet visade att de engelska orden var svårare att stava än de svenska, med undantag för dubbelteckningsfel, som förekom mer i undersökningens svenska ord. Färre elever stavade fel på de svenska flerstaviga orden än på de engelska enstaviga. Eleverna hade problem med fler engelska konsonanter än svenska. Det var nästan bara de engelska vokalerna som vållade stavningssvårigheter. Det gick att utläsa flera orsaker till varför vissa språkljud eller bokstäver är svåra att stava, t.ex. om fonemet stavas med två eller fler bokstäver eller om fonemet har många stavningsalternativ. Undersöknings resultat stödjer teorin som bl.a. Spencer (2000, 2001)har lagt fram om att ett språk är svårare att stava ju mindre transparant det är. Min undersökning visar också vilka stavningsregler och vilka fonem vars stavning eleverna kan behöva träna på.

Abstract The purpose with this essay is to get an insight on how the school has changed over the past years in terms of reading- and writing difficulties/dyslexia. In the literature studies I mention reading- and writing difficulties and the reasons why some people get these problems. Further on in the literature study it is written about what the education act and the curriculum say about the school’s duties towards pupils in need of special support. The result contains interviews with one language pedagogue and one special pedagogue who work in two different municipalities. In addition I interviewed two former pupils who went to school 15-20 years ago. I came to the conclusion that today’s schools have changed to the better for the pupils with difficulties. During the 1990’s the problems around dyslexia was getting attention in the society. This made the school more aware about reading- and writing difficulties/dyslexia and gave them more knowledge about the difficulties. / Sammandrag Syftet med denna uppsats är att få en inblick i hur skolan har förändrats under de senare åren vad gällande elever med läs- och skrisvårigheter/dyslexi. I litteraturgenomgången tas läs- och skrivsvårigheter/dyslexi upp och vad det finns för bakomliggande orsaker till varför vissa personer får dessa svårigheter. Vidare står det om vad skollagen och läroplanen säger om skolans skyldigheter till att hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Undersökningen som behandlades i resultatet omfattade intervjuer med en språkpedagog och en specialpedagog som är verksamma i två olika kommuner samt intervjuer med två före detta elever med dyslexi som gick i skolan för cirka 15-20 år sedan. Resultatet av undersökningen visade på att dagens skola har förändrats till det bättre för elever med dessa svårigheter. Under 1990-talet uppmärksammades dyslexiproblematiken i samhället vilket gjorde att skolan blev mer medveten och fick kunskap om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.

No description available.

Försämrade PISA-resultat (Skolverket, 2013) i läsförståelse hos svenska ungdomar har lett till att Skolverket satsar på fortbildning för lärare i läsande och skrivande i alla skolans ämnen. En av de viktigaste delkomponenterna för god läsförståelse är ordförrådet och vi intresserade oss därför för svåra ord i skolans texter. Syftet med denna fenomenografiskt inspirerade intervjustudie var att undersöka vilka ord gymnasieelever uppfattar som svåra i skolans texter, vilka strategier de säger sig ha för att möta svåra ord, och hur de anser att lärare kan arbeta med ordförståelsen i undervisningen. Samtidigt ville vi undersöka om läs- och skrivsvårigheter eller andraspråksbakgrund kunde påverka elevers uppfattningar om ovanstående. Fokusgruppsintervjuer har genomförts med tre grupper bestående av totalt 19 elever. En grupp bestod av elever med någon dokumenterad läs- och skrivproblematik och en med elever som läser svenska som andraspråk. Den tredje gruppen bestod av elever med svenska som modersmål, och utan några kända läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visade att även gymnasieelever, som diagnosticerats med läs- och svårigheter i grundskolan, fortfarande påverkas av förmågan att kunna avkoda text när de möter nya och svåra ord i texten. Dessa elever använder gärna hjälpmedel som skolan erbjuder och tar hjälp av sin familj. Det framgick att denna elevgrupp ger uttryck för en negativ självbild som lärare bör känna till. När det gäller elever med andraspråksbakgrund kan lärare i högre grad använda den språkkunskap som eleverna besitter genom att utveckla sina kunskaper om translanguaging. Dessa elever menade också att de var motiverade för att arbeta med ordförståelse. Eleverna utan vare sig vare sig läs- och skrivproblematik eller andraspråksbakgrund beskriver hur de undviker att ta reda på svåra ords betydelser och poängterar att lärarna kan hjälpa dem genom att arbeta med orden strukturerat och varierat. De menar också att högläsning är ett bra sätt att använda för ordförståelse. Eleverna i vår studie säger sig gynnas av att lärare aktivt och strukturerat och med ett språkutvecklande arbetssätt lyssnar på, tar hänsyn till och anpassar undervisningen utifrån elevers olika förutsättningar. Speciallärares kompetens behövs för att hjälpa lärare att hålla fokus på detta arbete.

Syftet med studien var att undersöka ämnesbehörighet och specialpedagogisk kompetens hos lärare som undervisar i engelska på mellanstadiet samt att undersöka om, hur och vilket stöd som ges i engelska till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Syftet var också att undersöka vilka undervisningsmetoder/strategier lärare använder för att utveckla elevernas ordförråd. Enkätundersökning i form av webbenkät och sex observationer genomfördes där enkätresultaten behandlades kvantitativt och observationerna kvalitativt.                                                   Undersökningen visar att behörigheten i engelska är mycket god men att den specialpedagogiska kompetensen och upplevelsen av om den är tillräcklig, ligger på en lägre nivå. Stöd gavs från åk 4 på de flesta skolor och olika professioner gav stöd på många olika sätt. Vanligt var anpassad glosläxa och alternativa förhörsformer. Tillgången till alternativa verktyg verkar god på skolorna men användandet skiftar. Stavning, ord- och läsförståelse är de svårigheter som lärare upplever är vanligast hos elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och de flesta lärare kombinerar olika metoder/strategier i engelskundervisningen för att utveckla ordförrådet hos dessa elever.

Syftet med denna studie är att ge en översikt över forskning om skrivsvårigheter hos flerspråkiga elever. Forskningsfrågorna som besvaras i studien är vilka orsaker som ligger bakom skrivsvårigheter hos flerspråkiga, hur orsakerna till skrivsvårigheter hos flerspråkiga identifieras och hur den pedagogiska praktiken kan utformas för att stötta flerspråkiga elever med skrivsvårigheter. För att besvara dessa forskningsfrågor har jag gjort systematiska sökningar efter relevant forskningslitteratur och därefter kritiskt granskat och sammanställt sex forskningsartiklar. Forskningen visar att det kan finnas flera orsaker till skrivsvårigheter hos flerspråkiga. Orsakerna kan kopplas till såväl bristande språkfärdighet i andraspråket som dyslexi, men svårigheterna kan också bero på annan funktionsnedsättning och psykosociala faktorer. Vidare visar forskningen att identifiering av skrivsvårigheter hos flerspråkiga kan vara problematisk eftersom det kan vara svårt att bedöma om flerspråkiga elevers läs- och skrivsvårigheter beror på tillägnandet av andraspråket eller om det är dyslexi eller andra kognitiva eller kulturella problem som är orsaken. I forskningen betonas att lärarens kompetens är den mest betydelsefulla faktorn för en gynnsam läs- och skrivutveckling i skolan.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka läsförmågan hos sex elever i lässvårigheter. Studien är en multipel fallstudie och den avser att belysa elevernas aktuella läsförmåga, vad lässvårigheterna beror på samt vilka åtgärder som vidtagits. Studiens metod och material innefattar intervjuer av elev, vårdnadshavare samt pedagoger. Därtill har tidigare screening- och individualtestresultat samlats in samt ytterligare tester genomförts för att åskådliggöra elevernas aktuella lässtatus. Samtliga elever har även genomfört individualtestet Fonologia för att kartlägga elevernas fonologiska färdigheter. Resultatet visar att alla eleverna har mer eller mindre svårigheter inom det fonologiska området. Flertalet har därtill avkodningssvårigheter och en elev påvisar främst svårigheter gällande läsförståelse. Samtliga elevers vårdnadshavare informerar om att någon i familjen har eller har haft svårigheter med att läsa och skriva. De sex eleverna har vidare fått olika slags åtgärder för att stärka och stödja sin läsutveckling, bland annat logopedstöd, individuell undervisning, anpassningar i lärmiljön samt tillgång till lärplatta eller dator.

Datorer till varje elev blir allt vanligare i gymnasieskolan. Med datorn följer oändliga möjligheter till undervisning och lärande men också många dilemman för lärare. Det finns ofta en övertro på att modern teknik ska ”fixa” dessa pedagogiska dilemman och att lärare med automatik ska veta hur tekniken ska användas. Forskning kring elever i läs- och skrivsvårigheter berättar att det finns många fördelar att vinna med användning av teknologiska verktyg i undervisningen. Motivation, ökat självförtroende, ökade möjligheter till lärande och bättre skolresultat för elever i svårigheter men också för övriga elever. Pedagogiska appar är uppbyggda enligt teorin kring scaffolding och kan, rätt använda, utöka varje elevs ”zone of proximate development”. Syftet med detta examensarbete är att genom en enkät riktad till elever i gymnasieskolan undersöka deras användning av teknologiska verktyg, pedagogiska appar samt deras uppfattning kring nyttan av dessa. Resultatet visar att nästan alla elever använder PC, tillhandahållna av skolorna, men att det främst är inom ämnena svenska och engelska de använder stöd i form av stavningshjälp, uppläst text mm. Användning och kännedom av och kring appar och stödjande program är lågt, även om många av eleverna anger att de har svårigheter att stava så anger endast 10% att de regelbundet använder sig av stöd för stavning. Användningen är alltså låg även fast resultatet också visar på att eleverna upplever positiva effekter av användningen av teknologiska verktyg i form av bland annat ökad motivation och kontroll. Resultatet ger upphov till en mängd frågor rörande orsaken till det låga användandet. Bland annat: har lärarna för låg teknisk kompetens? För låg kännedom kring vilken app som passar bäst och hur den används? Köper skolorna in fel verktyg? Ger vi elever i svårigheter de stöd och kompetenser som möjliggör ett gott studieresultat samt ett framtida fungerande samhällsliv? / A computer for every student is more and more common in high school. With the computer come endless possibilities for teaching and learning but also many dilemmas for teachers. There is often an over-reliance on technology to “fix” these educational dilemmas and that teachers automatically will know how to use this new technology. Research on students with reading and writing disorder show that there are many advantages to gain with the use of educational technology. Motivation, increased self confidence, more possibilities for learning and better school results for students in need but also for other students. Educational apps are constructed according to the theory of scaffolding and can, if used correctly, increase every student’s ”zone of proximate development”. The purpose of this essay is, through the means of a survey aimed at high school/ upper secondary students, examine their use of educational technology and apps and also their perception of the possible gain of these. The results show that nearly every student use a computer/PC made available from their schools. However it is almost exclusively in the subjects Swedish and English they use any support in the form of spelling apps or text read out loud. Usage and knowledge of apps and other supportive software are low. Even if many students answer that they have difficulties in spelling only 10 % say that they regularly use any support when spelling. So the usage is low although the study also shows that the students perceive positive effects from using educational technology, taking the form of increased motivation and control. Our result gives rise to a number of questions concerning the cause of the low usage. Among others: Do teachers have too little technological knowledge and competence? Do they know too little about how to use apps or what app to use? Do schools buy the wrong technological tools for their students? Do we really give students with reading or writing disorder the support and knowledge that would achieve school success and later a working social life?

In order for special educators and specialist teachers to be able to support multilingual students, a mapping system is needed in the student’s mother tongue. It’s needed because special educators and specialist teachers should, in the best possible way, be able to assess and offer the support that a multilingual student need. The purpose of the study is to analyze in detail how special educators and specialist teachers work to support multilingual students who have dyslexia. The study has the socio-cultural perspective as a theoretical starting point and the reason for that is that the socio-cultural perspective focuses on learning and the learning of individuals in social contexts. The scientific approach that becomes current and applied in the study is qualitative research method and the applicable method is semi- structured qualitative interview, where four special educators and two specialist teachers are interviewed regarding their work to support multilingual students with dyslexia. The result of the study is that screening tests can determine if a student has dyslexia and therefore assess the support that is required. If a student has dyslexia in Swedish, the student will also have it in their mother tongue. Since the tests are performed in Swedish, in order to be able to process dyslexia in the best possible way, you have to map the difficulty in both the students mother tongue and Swedish.