Syftet med studien var att undersöka och beskriva pedagogers läs- och skrivundervisning på en skola i England. Studien genomfördes med hjälp av etnografiskt inspirerade observationer och kvalitativa intervjuer. Fyra olika klassrum besöktes på en skola i London och sju lärare samt fyra barn intervjuades. Lärarna hade olika roller på skolan vilket gav intervjusvaren en bredd. Barnen var i åldrarna 5 till 6 år. På den engelska skola som är utgångspunkten i studien är läs- och skrivundervisningen viktig. Lärarna arbetar medvetet utifrån mål och riktlinjer i form av styrdokument utgivna av regeringen. Det finns bland lärarna en strävan efter att varje barn ska lyckas i sitt lärande. Undervisningen på den engelska skolan kan se olika ut från lärare till lärare. I flera klasser används ett språkljudsinriktat material som hjälp i läs- och skrivundervisningen. Med utgångspunkt i teori kan det tolkas som att lärarna utgår från ett syntetiskt synsätt där språkljuden ses som en viktig del i läs- och skrivinlärningen. Ett analytiskt synsätt blir dock också synligt i lärarnas sätt att tänka kring lärande.

Avhandlingens övergripande syfte var att undersöka fonologisk medvetenhet och skriftspråklig förmåga hos talande eller icke-talande barn, med lässvårigheter eller motoriska talsvårigheter. De huvudsakliga fynden i denna avhandling var: (1) För barn med lässvårigheter som befinner sig på en tidig nivå i sin läsutveckling bör intervention kring läs- och skrivförmågor fokusera på barnets svaghet snarare än styrkan vad gäller ordavkodning. (2) För barn med lässvårigheter hade såväl fonologisk som ortografisk intervention effekt på förmågan att läsa och skriva. Fonologisk intervention hade effekt även på barnen med lägst läsförmåga. (3) För barn med motoriska talsvårigheter var det signifikanta skillnader mellan de bästa och de sämsta läsarna vad gäller auditiv fonemdiskrimination och generella språkförmågor. (4) För barn med motoriska talsvårigheter hade fonologisk intervention effekt på förmågan att stava ord men inte på läsförmågan. (5) I en analys av nonsensord undersöktes stavfel hos en flicka med anartri. Fler stavfel återfanns i längre ord och en högre grad av fel återfanns i mitten av ord, vilket tyder på svårigheter med arbetsminne och med att segmentera ord. Fynden diskuteras i relation till fonologisk informationsbearbetning inom fyra delområden: fonologiska representationer, fonologisk produktion, fonologiskt minne och fonologisk medvetenhet. Talets betydelse för läs- och skrivförmågan är komplex. Även ett gravt avvikande tal kan ge fonologisk återkoppling och för barn med anartri tycks bristen på tal spela en viss roll. Denna avhandling har ett handikappvetenskapligt synsätt och bidrar till den övergripande förståelsen av fonologisk medvetenhet och skriftspråklig förmåga. Flera av fynden är direkt applicerbara i kliniska sammanhang. / The general aim of this thesis was to explore phonological awareness and written language in the presence and absence of speech in children with reading impairments and children with motor speech impairments. The main findings of the present thesis were: (1) For children with reading impairments who are at an early stage of reading development, interventions targeting reading and spelling should focus on their weakness rather than their strength in word decoding. (2) For children with reading impairments, phonological as well as orthographic intervention had effects on reading and spelling. The children with the lowest reading performance also showed effects of phonological intervention. (3) For children with motor speech impairments, significant differences were shown between low level readers and high level readers in the areas of auditory phoneme discrimination skills and general language skills. (4) For children with motor speech impairments, phonological intervention had effect on word spelling skills but not on reading skills. (5) In an analysis of non-word spelling errors of a girl with anarthria, more spelling errors were found on longer words, and a higher proportion of spelling errors were found in medial letter positions, implying deficit in segmentation of spoken words and working memory. The findings were discussed in relation to four subfields of phonological processing: phonological representations, phonological production, phonological memory and phonological awareness. The contributions of speech to reading and spelling are complex. Even a severely distorted speech can serve as a phonological feedback and for children with anarthria, the lack of speech does seem to play a role. The present thesis has a disability research approach and is a contribution to the overall understanding of phonological awareness and written language. Many of the findings are directly applicable to the clinical context.

Föreliggande intervjustudie undersöker kopplingen mellan multimodala arbetssätt och differentierad undervisning, för att utreda huruvida multimodala arbetssätt kan användas för att möta alla elever i läs- och skrivundervisningen utan att exkludera. Syftet är att bidra med kunskap om multimodal differentierad läs- och skrivundervisning som möjliggör att alla elever möts, kan lära samt utveckla kunskap. Frågeställningarna som besvaras är: Hur beskriver lärare att differentierad undervisning möjliggörs? Vilka möjligheter och hinder för elevernas språk- och kunskapsutveckling identifierar lärarna i den beskriva undervisningen? Det teoretiska ramverket grundas i forskningsområdet kring multimodalitet, differentierad undervisning samt språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Dessutom nyttjas en teoretisk modell avseende läspraktiker för att diskutera studiens resultat. Materialet samlades in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer och analyserades genom tematisk analys. Resultatet indikerar att möjligheterna med multimodala arbetssätt är att begripliggöra innehåll och bearbeta samt fördjupa innehåll för att stötta språk- och kunskapsutveckling i gemensamma sammanhang. Det senare kan medföra att den tidiga läs- och skrivundervisningen blir differentierad, eftersom fler elever får möjlighet att förstå, lära och delta. Samtidigt framkommer hinder i form av att undervisningen eventuellt upplevs oregelbunden, blir för intrycksrik för en del elever, förlorar sammanhanget eller kan få elever att undvika utmaningar ifall de själva får välja vilken uttrycksform de ska använda. / This interview study examines the relation between multimodal practices and differentiated instruction, to investigate if multimodal practices could offer a way to meet all students, without exclusion during literacy instruction. The aim is to contribute with knowledge about multimodal differentiated literacy instruction which meets all students, helps them to learn and develop knowledge. The research questions that will be answered are: How do teachers describe that differentiated instruction is made possible? What possibilities and obstacles for students’ language and knowledge development are identified by the teachers? The theoretical frame is based on the research area of multimodality, differentiated instruction, and to scaffold language and knowledge development. Moreover, a theoretical model about reading practices is used to discuss the result of the study. The material was gathered through qualitative semi-structured interviews and the analyzed through thematic analysis. The result shows that possibilities with multimodal practice include making teaching content more understandable together with opportunities of processing and deepening it to support language and knowledge development within a context. The later can contribute to make early literacy instruction differentiated, because more students get a chance to understand, learn and participate. Although, obstacles appear since instruction might come across as irregular, contain too much stimulus, lose context or students might avoid challenges if they choose what form of expression to use.

Denna studie har haft som syfte att undersöka vilka sociala undervisningspraktiker utifrån Luke och Freebodys resursmodell som kan identifieras i lärares svenskundervisning i årskurs 1, och i vilken utsträckning elever ges möjlighet att röra sig i dessa genom balanserad undervisning. För att uppnå syftet har vi använt oss av kvalitativa observationer och intervjuer. Resultatet visar att lärares undervisning innefattar samtliga sociala undervisningspraktiker och att elever ges rika tillfällen att utveckla literacyförmågor i dessa. Dock finns möjlighet att utveckla undervisningen för att stötta elever i att kritiskt utforska digitala multimodala texttyper och även för hur de kan läsas. Slutsatsen är att undervisning kan ge elever rika möjligheter att göra språkliga upptäckter, både enskilt och tillsammans med andra och i såväl talat som skrivet språk i olika texttyper men att digital multimodal textanvändning och för hur den kan avkodas bör ges mer plats.

This qualitative minor field study is conducted in a multilingual public secondary school in the Eastern Cape province of South Africa. The aim is to analyse the literacy teaching from a critical literacy point of view and to gain new perspectives on how to work with literacy in multilingual classrooms in Sweden. The material was collected over approximately three weeks and consists of participant observations and two semi-structured group interviews with nine learners in total. The theoretical approach derives from a socio-cultural orientation and focuses on how unequal power relations are represented in language. Our results indicate a focus on individual learning of cognitive skills, for example, answering pre-written questions to a text in the work with reading comprehension. Furthermore, reading is considered important to be able to influence one’s own life and to connect with the surrounding society, as is good knowledge of English, which in turn is developed by reading. English is the language the learners are most used to use in school related activities and the language they feel confident to read in. In addition, the results show social, critical and transformative aspects of literacy. The teachers want to make use of the learners’ experiences in the teaching. Moreover, this goal is occasionally connected to a desire to empower the learners with agency to act for change. However, this desire is limited by the curriculum since it is forcing the teachers to teach at a certain pace. These results are then analysed by the use of Hilary Janks’ interdependent model for critical literacy by considering the consequences of focusing on any of its four parts – power, access, diversity and design – without any one of the others. We conclude that it is a challenge to design teaching that does not separate, but include cognitive, social, critical and transforming aspects of literacy in Sweden as well. Janks’ model can be used to design a teaching that includes these aspects to a greater extent and thereby create a more inclusive multilingual learning environment. Finally, we suggest that theories about critical literacy should be added to both teacher education and to the steering documents.