Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 säger sig arbeta med skönlitteratur i undervisningen för att stimulera elevernas inre och yttre motivation till läsning. Den metod som användes för att samla in material är semistrukturerade intervjuer. Intervjuer gjordes med fem lärare som arbetar i årskurs 1–3. Utgångspunkten för studien är tidigare forskning om läsmotivation samt teorier om begreppen inre och yttre motivation. Resultatet visar att lärarna arbetar på många olika sätt för att öka elevernas läsmotivation. De använder olika läsutmaningar för att eleverna ska läsa mer och de samtalar med dem om varför det är viktigt att läsa. Däremot visar resultatet att lärarna inte fokuserar på begreppen inre och yttre motivation i någon större utsträckning. Resultatet visar också de svårigheter lärarna möter i arbetet när de ska motivera eleverna till läsning. Lärarna berättade att en del elever inte har någon läskultur hemifrån och att vårdnadshavarna inte är stöttande när det kommer till läsning. Detta anser lärarna vara ett problem då det kan vara svårt att få dessa elever motiverade till läsning.

The purpose of this thesis is about children librarians work with reading promotion activities. In this study five children librarians were interviewed. All the children librarians were interviewed through Microsoft team, Skype and Zoom due to the pandemic situation. An interview up to 15 questions were questioned during the interviews with the children librarians. The main research questions for this study is to answer what methods do children's librarians use regarding reading promotion activities? How do children's librarians plan, document and follow up reading promotion activities? How do children's librarians handle challenges that occur in the work to promote reading? In this thesis previous research shows that different methods of promoting reading activities affects small children’s desire to read positively. But there can also be bad consequences during reading activities if children don’t desire to read or have difficulties with speech learning which may affect children’s speech development negatively.

Denna vetenskapliga essä syftar till att undersöka läsning på fritidshemmet, vi har i våra berättelser skildrat situationer om hur läsning och läsaktiviteter kommer till uttryck på våra fritidshem och de dilemman som kan uppstå i arbetet med läsning. I elevernas vardag på fritidshemmet så prioriteras inte läsning av vare sig pedagogerna eller eleverna samtidigt ser vi hur läsningen upplevs som en lust- och meningsfull aktivitet när vi besöker biblioteket med eleverna. Vi ställer oss frågorna varför och hur fritidshemmet ska arbeta med läsning och läsaktiviteter samt om det är det kloka överhuvudtaget. Med en hermeneutisk utgångspunkt och utifrån begreppen bildning, narrativ fantasi samt kunskapsteori söker vi i uppsatsen legitimeringsgrunder till varför läsning bör prioriteras i fritidshemmets verksamhet. Empirin i uppsatsen består av observationer i vår vardag på våra respektive fritidshem och även deltagande observation i ett skolbibliotek. Våra observationer samt litteratur kring läsning och fritidshemmet används för att få en fördjupad förståelse av de handlingar som gestaltas i de två berättelserna. / This scientific essay aims to examine reading at after-school centers. In our stories, we have described situations in which reading and reading activities are expressed at our after-school centers and the dilemmas that may arise in the work with reading. In the daily lives of the students at the after-school center, reading is not prioritized by either the educators or the students, yet we see how reading is experienced as a pleasurable and meaningful activity when we visit the library with the students. We ask ourselves why and how the after-school center should work with reading and reading activities, and whether it is wise to do so at all. With a hermeneutic starting point and based on the concepts of education (bildning), narrative imagination, and knowledge theory, we seek legitimizing grounds in the essay for why reading should be prioritized in the after-school center's activities. The empirical part of the essay consists of observations in our daily lives at our respective after-school centers and also participating observations in a school library. Our observations and literature on reading and after-school centers are used to gain a deeper understanding of the actions that are shaped in the two stories.