Studien omfattar 19 elever i år 6. Syftet var att undersöka om det går att se och utvärdera några förändringar i elevernas resultat i läsförståelse efter att de systematiskt tränats i denna färdighet under sex veckor. Eleverna fördelades på en test- och kontrollgrupp. Elevernas prestationer mättes före och efter insatserna med material från nationella prov. Därefter gjordes en intervention av övningar för att stärka läsförståelsen hos eleverna i testgruppen. Eleverna i testgruppen följs upp och arbetet beskrivs mer ingående av mig som deltagande observatör. Övningarna genomfördes 3-4 gånger i veckan med 20min vid varje tillfälle och under sex veckor. Testresultaten redovisas i tabellform och arbetsprocessen följs upp och beskrivs. I resultaten kan man utläsa en förändring i positivriktning hos testgruppen och i klassens resultat.

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur man arbetar med läsförståelse i grundskolans tidigare och senare år. Genom ökad kunskap om läsförståelse vill vi utvecklas i rollen som lärare. Med utgångspunkt i syftet har vi med kvalitativ metod genomfört semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma grundskollärare. I ljuset av den forskning om läsning och läsförståelse vi tagit del av har vi sedan tolkat resultaten.</p><p>Resultaten visar på varierande arbetssätt som samtliga i olika grad gagnar läsförståelse. Vad som också framkom var att de undervisande lärarna är införstådda med läsförståelsens komplexitet men inte med alla de faktorer som läsförståelsen är beroende av. Intervjuerna visar tydligt på avsaknaden av ett yrkesspråk som kan uttrycka den kunskap man har och ytterligare har behov för i sin undervisning. Slutsatsen blir att lärare och lärarstudenter behöver explicit undervisning om läsförståelse för att i sin tur kunna föra kunskapen om användbara läsförståelsestrategier vidare till sina elever.</p>

No description available.

Iden här kunskapsöversikten har vi studerat litteratur som behandlar metakognitiva strategier som hjälpmedel vid läsförståelseundervisningoch dess inverkan på elevernas förståelse. Studien innehåller en bearbetning avsex artiklar som motsvarar syftet med litteraturstudien som är att lyfta fram vadaktuell forskning säger om olika metakognitiva strategiers möjliga inverkan påelevers utveckling av läsförståelse, samt att se om det i forskningen går atturskilja skillnader i utfall och vad dessa i så fall beror på. Denna studievisar att undervisning om metakognitiva strategier generellt har en positivinverkan på elevers läsförståelse samt flera olika förmågor som kopplas tillläsförståelse. De förmågor som behandlas i forskningen om läsförståelse är: Medvetenheti läsningen, Kopplingar i läsning, förstå syftet med texten och Att förutspåvad som ska ske i texten. Skillnader i resultat kan dels bero på socioekonomiskstatus, attityder och tidigare kunskaper.

The aim of this case study is to find out how teachers use book conversations in their teaching. To obtain an answer to this I have applied a hermeneutic method. I observed three different lessons with book conversations and interviewed the teachers afterwards. An analysis of the collected material yields the result that even though the teachers were similar in their ideas and in their way of structuring the lessons, the three teachers also had different elements in the book conversation which they were particularly concerned about and devoted more time to.

Det huvudsakliga syftet med vår studie har varit att undersöka hur lärare i år 3-6 arbetar så att deras elever når goda resultat i läsförståelse och uppvisar läslust. De pedagoger som intervjuats har särskilt intresse för undervisning i läsning och läsförståelse. Vår slutsats är att ett starkt engagemang och betoning på strukturerade och genomtänkta samtal förenar våra pedagoger. Lärarna har erfarenhet av flera olika undervisningsmodeller men använder ingen speciell. De pedagoger vi intervjuat anser att det inte finns någon genväg till god läsförståelse men ser samtalet som den gemensamma nämnaren.

Denna studie handlar om läsinlärning och läsutveckling. Syftet med arbetet är att ta reda på hur olika lärare på en skola arbetar med läsinlärning och vad de gör för att utveckla elevers läsförmåga i förskoleklass till år 5. Metoden och materialet som används är enkäter, observationer och intervjuer av utvalda lärare på en skola. Resultatet visar att lärarna har olika synsätt på läsning och använder olika läsinlärningsmetoder i sitt arbete. Lärarna i undersökningen ser olika på läsutveckling och de har inget specifikt samarbete i lärarlagen

Syftet med denna studie är att undersöka vilka tankar tre lärare har kring läsförståelseundervisning samt se hur de undervisar i läsförståelse. Dessa lärare arbetar i årskurs två respektive årskurs fyra och i studien genomfördes en intervju och två observationer med varje informant. Jag har valt att undersöka detta område då jag under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen noterade ett flertal elever som visade bristande förmågor i sin läsförståelse. Jag blev intresserad av hur det kunde komma sig att så många elever visade samma tendenser även om de gick på olika skolor i olika kommuner. Denna studie är skriven ur ett sociokulturellt perspektiv där modellering, kommunikation och stöttning är centrala delar. Vidare har detta kopplats till reciprocal teaching och andra metoder i läsförståelseundervisningen, där reciprocal teaching varit ett viktigt inslag. Informanterna är i skilda åldrar med liknande utbildning och arbetar på två skolor. Två av mina informanter arbetar på en mångkulturell skola i stadsmiljö, och den tredje informanten på en lantligt belägen skola. Resultaten visade att två av informanterna hade liknande tankar kring läsförståelse där egna erfarenheter och läsning mellan raderna var tydliga inslag. Den tredje skiljde sig åt då hon var mer påläst inom ämnet. Hon arbetar utifrån beprövade metoder som poängterar kommunikation, stöttning och modellering inom ramen för undervisningen. Det var också denne informant som skiljde sig i tillvägagångssätt i undervisningen, då hon arbetar med utveckling av läsförståelsestrategierna. Jämförelsevis med de andra två informanterna som arbetar mer med en kontroll av elevernas läsförståelse istället för att utveckla den.

En försämring av svenska elevers läsförståelse har skett under de                                  senaste tio åren. Samtidigt som definitionen av läsförståelse är vida diskuterat vad läsförståelse innefattar eller ej. Enligt Läroplanen för grundskola, skola och fritidshem 2011 är en godtagbar läsförståelse när eleven uppvisar ett gott läsflyt och kan återberätta explicita delar ur texten. I motsatts till läroplanen menar ett flertal forskare att läsförståelse innefattar så mycket mer än ett gott läsflyt. Studien syftar till att synliggöra hur elevers läsförståelse kommer till uttryck och kan identifieras under ett litteraturarbete genom att fokusera på förmågorna läsa på raderna, mellan raderna och bortom raderna.  För att synliggöra elevers läsförståelse har reciprocal teaching använts som metod där eleverna har samtalat kring textens innehåll, vidare har eleverna videoinspelats för att fånga deras uttryckta läsförståelse under de samtal eleverna fört. Studiens resultat visar hur elevernas förmåga att läsa på – och mellan raderna var mest förekommande medan endast ett fåtal elever uttryckte en antydan att läsa bortom raderna. Resultatet visar att användandet av ett litteraturarbete för att identifiera elevers läsförståelse var fördelaktigt då flera olika nivåer av läsförståelse kunde identifieras.

Denna kunskapsöversikts syfte är att kartlägga forskning om strategier lärare kan använda för att öka elevers läsförståelse. Där våra frågeställningar är: Hur kan lärare arbeta med strategier för läsförståelse i klassrummet? Vilka för- och nackdelar lyfter forskningen fram med de olika arbetssätten? För att få fram forskning som kunde svara på våra frågeställningar, användes olika sökord och databaser för att få en så bred sökning som möjligt. Artiklarna granskades sedan för att fastställa om de var vetenskapliga. Med tanke på att undersökningar visar att elevers läsförståelse sjunker anser vi att det behövs forskning kring olika läsförståelsestrategier och undervisningsmetoder. Det huvudsakliga resultatet som framkom var att läsförståelsestrategier och undervisningsmetoder är en gynnsam väg till ökad läsförståelse. Resultatet bör dock betraktas med försiktighet eftersom alla strategier/metoder inte fungerar i alla klassrum. Den slutsats vi drar utifrån vår kunskapsöversikt är att strategierna och metoderna behöver kombineras och varieras utifrån elevgruppen. Denna kunskapsöversikt är viktig eftersom vi i vår framtida lärarroll, och verksamma lärare behöver få stöd när en ny strategi och/eller en metod ska tillämpas.