Målen för läsförståelse i läroplanen (Lgr 11) är högt satta, men enligt senare års PISA-tester sjunker läsförståelsen bland svenska högstadieelever. I denna uppsats görs en kvalitativ undersökning av hur tre skolor med undervisning på högstadienivå arbetar för att förbättra läsförståelsen – dels hur undervisning i läsförståelse bedrivs på ordinarie svensklektioner och hur det arbetet förhåller sig till kända undervisningsmodeller (reciprok undervisning, transaktionell strategiundervisning samt begreppsorienterad läsundervisning), och dels om det finns satsningar på läsförståelsefrämjande verksamhet utöver undervisningen på svensklektionerna. Dessa satsningar kan t.ex. vara fortbildning om läsförståelse för skolans lärare, extra stöd till elever med behov därav eller ämnesövergripande arbete med ökad läsförståelse som mål. Undersökningen är gjord genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare och tre rektorer som arbetar på två högstadieskolor respektive en kommunal vuxenskola med undervisning på grundskolenivå. De tre skolorna har organiserat sitt arbete med läsförståelse på olika sätt och även arbetets utbyggnad skiljer mellan skolorna. Lärarna använder sig av många olika metoder för att förbättra elevernas läsförståelse, och även om vissa arbetssätt är återkommande, saknas konsensus. Två av skolorna deltar i fortbildningar om läsförståelse, den tredje har ännu inte beslutat om deltagande i fortbildning.

The aim of the study was to investigate why some primary school children without any apparent reading difficulties have lost their interest in reading. Three children from the 5th and three from the 8th grade were interviewed about their reading habits in school and at home and the results were analyzed in relation to the factors affecting interest in reading identified by reading research and in relation to the interviews done with their teachers. The results showed that the younger children saw themselves as good readers, expressed interest in reading and had increased their reading whereas the older children were much less positive about their reading. The factors that affect children's interest in reading found by the research, such as adult support and reading aloud, help and advice in finding interesting books to read and talks about the contents in the books before and after reading were among the factors identified by both younger and older children as important to their reading motivation.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vilken kunskap lärare har om undervisning i läsförståelse, hur lärare på lågstadiet beskriver sin undervisning men även hur läsundervisningen förändras efter att eleven knäckt läskoden och kommit igång med sin läsning. Det empiriska materialet består av insamlad data genom intervjuer med sex lågstadielärare. Studien är kvalitativ med en fenomenografisk metodansats men även inspirerad av fenomenolgin. Resultaten visar att lärarna har svårt att definiera och beskriva vad läsförståelse är. I lärarnas  yrkesspråk saknas många ord och begrepp för att tala om läsning och läsförståelse . Att döma av hur lärarna beskriver sin undervisning har de ingen tydlig struktur för arbetet med läsförståelse, även om de nämner ett antal olika arbetssätt, och det tycks inte finnas någon väl genomtänkt progression för elevens läsförståelseutveckling. Nivåanpassade läromedel och individualisering är det sätt som vanligtvis används när undervisningen ska anpassas efter elevens utveckling i läsförståelse. Studien visar också att det behövs mera fortbildning för lärarna i vad läsning och läsförståelse är. Goda kunskaper om läsprocessen och läsförståelse är en förutsättning för att nå goda resultat i läsundervisningen.

Bakgrund:Tidigare forskning visar på att högläsning har en positiv inverkan på elevers utveckling. Genom att eleverna får lyssna till högläsning kan de bland annat förbättra läsförståelsen samt öka ordförrådet och lusten att läsa på egen hand. För att nå denna utveckling kräver det dock att högläsningen kopplas till meningsfulla samtal och aktiviteter, högläsningen måste bearbetas för att någon effekt ska uppkomma. Här spelar föräldrar och lärare en viktig roll för eleverna och det tyder på att en god samverkan däremellan är en viktig aspekt. Då många elever idag inte får ta del av högläsning i hemmet bär skolan ansvaret att försöka förmedla högläsningens betydelse till vårdnadshavare samtidigt som de ska ge eleverna tiden åt att uppleva högläsningen i skolverksamheten.SyftetSyftet som ligger som grund för denna studie är hur lärare för de yngre åldrarna arbetar med högläsning i sin undervisning samt vilken uppfattning lärare har angående högläsning och vilken påverkan de uppfattar att den har på elever. Syftet utvidgas även av frågeställningar som berör lärarnas arbete kring högläsning, val av genrer samt samverkan mellan lärare och hemmet.MetodStudien bygger på kvalitativ intervju med inspiration av fenomenografisk ansats, vilket fokuserar på människor uppfattningar av olika fenomen. Fyra verksamma lärare i årskurs 1-3 har intervjuats utifrån en semistrukturerad intervju.ResultatResultatet visar att lärarna nästan dagligen använder sig av högläsning och de menar på att högläsningen har en positiv påverkan på elevers ordförråd och läsförståelse. Lärarna uppfattar även att högläsningen ökar elevernas läslust. Samtliga respondenter tillämpar lässtrategin läsfixarna i samband med högläsningen vilket gör att de bjuder in eleverna att samtala, diskutera och ställa frågor till de lästa. Samtidigt som det är ett kommunikativt klassrum där det ska vara en lärande miljö tillämpas även högläsningen för att ge eleverna en kravlös läsupplevelse. Eleverna ska få möjlighet att slappna av och njuta av en bok. Engagemang runt högläsningen är en viktig aspekt som även blir belyst i resultatet.

InledningHunden kallas för människans bäste vän och med tanke på att den i princip har följt oss redan från början till ett mer civiliserat liv känns det som ett rättmätigt uttryck. Hundens användningsområden har succesivt ökat från att ha från början huvudsakligen hjälpt till med jakten på föda. Denna studie kommer att handla om läshundars effekter på elever som har svårigheter med sin läsning.Studiens syfteSyftet är att synliggöra hur socialt tränade hundar kan användas för att främja elevers läsutveckling.MetodFör att få reda på hundförarnas erfarenheter av socialt tränade hundars förmåga att främja elevers läsutveckling har kvalitativ metod använts. I studien har tre hundförare på tre skolor intervjuats.ResultatAv resultatet framgår att läshundarna tillsammans med sina hundförare kan främja elevers läsutveckling genom att motivationen och intresset för läsningen höjs. Tack vare en förhöjd motivation tillsammans med diskussion av det lästa kan elevers läsförståelse öka.

Inledning: Resultatet i den internationella PISA-undersökningen 2012 visade att svenska elevers läsförståelsekompetens hade sjunkit. Reichenberg (2011) har påtalat att det i Sverige finns få lässtudier som har fokuserat på mellanåren och högstadiet och då främst varit inriktade på skönlitterära texter. Fenomenografiska studier där elevers uppfattningar av läsförståelse står i fokus bör bilda relevant underlag i diskussioner av framtida mål i skolan när det gäller att öka läsförståelsen. Avsikten med denna studie är att om möjligt bidra till ökad kunskap om högstadieelevers uppfattningar av läsförståelse. Syfte: Då syftet med studien är att undersöka elevers uppfattningar av läsförståelse valdes en fenomenografisk ansats. Inom fenomenografin eftersöks uppfattningar av fenomen i världen. Det empiriska materialet utgörs av sex fokussamtal med sammanlagt 17 elever på tre skolor. Skolorna ligger i tre olika kommuner och urvalet av respondenter är strategiskt. Lärarna i svenska på respektive skola valde ut elever som de ansåg skulle kunna bidra till en variation av uppfattningar. Fokussamtalen har sedan transkriberats ordagrant och analyserats utifrån referentiella och strukturella aspekter. Ett antal kvalitativa beskrivningskategorier har arbetas fram genom att söka efter likheter och skillnader i respondenternas uttalanden. Resultat: Studiens resultat uppvisar tre beskrivningskategorier. Kategorin Läsförståelse är att mottaga en text och genomföra en uppgift innebär att eleverna fokuserar på att genomföra en skoluppgift oavsett om det innebär att läsa, se på en filmatisering av texten eller att lyssna på en uppläsning av den. Förståelsedelen i läsprocessen står inte i fokus inom denna kategori. Inom den andra kategorin Läsförståelse är att läsa och förstå en specifik texts innehåll och till detta knutna ämnesbegrepp är läsförståelsen knuten till en enskild text. Inom den tredje kategorin Läsförståelse är att interagera med en text samt att utvinna och kunna använda ny kunskap i andra sammanhang återfinns uppfattningar som synliggör att läsförståelse inte är bunden till ett lästillfälle utan kan användas i olika sammanhang.

Elever som har svårt att förstå instruktioner, läsa en text och förstå budskapet eller läsa en text och koppla ihop den med tidigare kunskap riskerar att uppleva svårigheter i skolan. Därför undersökte jag i detta examensarbete hur 61 elever i årskurs nio på högstadiet klarade av delprovet som behandlar läsförståelse, från det nationella provet i svenska år 2012. Elevernas resultat jämfördes sedan med den självskattning kring den egna läsförståelsen som jag skapade, och som de fick svara på innan provtillfället. Genom detta ville jag få svar på vilken nivå elevernas läsförståelse ligger på, och hur de själva ser på sin läsförståelse. Jag var intresserad av att se huruvida elevernas uppfattning om nivån på den egna läsförståelsen överensstämde med deras faktiska resultat på provet, samt om flickor och pojkars resultat skilde sig åt. Undersökningen visade att 6,6 % av eleverna inte nådde upp till ett betyg som motsvarar betygen E. Flickorna var överrepresenterade i kategorin betyget C eller högre, i jämförelse med pojkarna, 75 % av flickorna mot 50,5 % av pojkarna. Vidare framgick att en stod andel elever uppskattar sig ha en högre nivå av läsförståelse än vad de kanske i själva verket har. En viktig slutsats blir att strukturerad och tydlig undervisning i läsförståelse är väldigt betydelsefullt.

<p>Detta arbete inriktar sig mot de förhållningssätt inom läsning som finns idag. Det finns två läger inom detta vilka är det syntetiska och det analytiska förhållningssättet, delen gentemot det hela. Syftet med arbetet är att titta närmare på dessa två för att det ska kunna ge oss en ökad kunskap om vad de uttalar och vad de båda står för. Arbetets upplägg är att ge en beskrivande del av vad förhållningssätten står för och sedan använda det till att göra en förenklad argumentationsanalys, enligt en pro et contra-modell som grund, samt att testa argumentens hållbarhet. Slutsatsen som kan dras av detta arbete är att de båda förhållningssätten är mycket olika i sina påståenden om hur läsning ska uppnås och barns vidare utveckling inom detta område. De båda förhållningssättens argument vilar inte på en djupare grund som till exempel den kognitiva neurovetenskapliga forskningen om hur hjärnan faktiskt fungerar vid läsinlärningen. Det är viktigt att förstå vad de båda förhållningssätten innebär och ta till sig dem för att kunna ge barnen/eleverna en bra grund för en god läsutveckling.</p>

Detta arbete inriktar sig mot de förhållningssätt inom läsning som finns idag. Det finns två läger inom detta vilka är det syntetiska och det analytiska förhållningssättet, delen gentemot det hela. Syftet med arbetet är att titta närmare på dessa två för att det ska kunna ge oss en ökad kunskap om vad de uttalar och vad de båda står för. Arbetets upplägg är att ge en beskrivande del av vad förhållningssätten står för och sedan använda det till att göra en förenklad argumentationsanalys, enligt en pro et contra-modell som grund, samt att testa argumentens hållbarhet. Slutsatsen som kan dras av detta arbete är att de båda förhållningssätten är mycket olika i sina påståenden om hur läsning ska uppnås och barns vidare utveckling inom detta område. De båda förhållningssättens argument vilar inte på en djupare grund som till exempel den kognitiva neurovetenskapliga forskningen om hur hjärnan faktiskt fungerar vid läsinlärningen. Det är viktigt att förstå vad de båda förhållningssätten innebär och ta till sig dem för att kunna ge barnen/eleverna en bra grund för en god läsutveckling.

Matematik A (Matematik 1) ar ett karnamne, vilket innebar att amnet kraver att du minst far ett godkant betyg for att kunna fa ut sitt slutbetyg. Trots detta tenderar dagens elever att bli allt samre i matematik. Syftet med denna studie ar att undersoka om det i ett tidigt skede gar att identifiera elever som riskerar att bli underkanda i matematik. For att na syftet, undersoktes mojliga monster mellan forstaarselevers resultat pa matematik- och svenskdiagnoser i borjan pa terminen samt slutbetyg i Matematik A pa en gymnasieskola. Till undersokningen anvands tre datainsamlingsmetoder, sammanstallning av insamlat material (matematik- och svenskdiagnoser och slutbetyg), intervjuer och en gruppdiskussion. De tva forsta metoderna anvands for att fa svar pa mina fragestallningar, medan den sista anvandes for en analys av resultatet. Resultatet visar att elever som presterade daligt pa bade matematik- och svenskdiagnosen tenderar att fa ett lagt betyg i Matematik A. Av dessa elever blev alla med det lagsta vardet pa svenskdiagnosen underkanda i amnet.