Most pupils learn good reading strategies during their first years at school. Pupils who don´t do that will have difficulties understanding written data. As the pupils meet text filled with lots of data they will have difficulties understanding the written text. International studies show that the rusults of Swedish pupils are dropping. This issue got me thinking: What help is given to those pupils with difficulties so that their reading comprehension will increase? Are the teachers actively teaching reading comprehensions and in that case how and when? By observing two teahers of intermediate level, I wanted to find out how theachers help pupils with reading comprehension. The result show that the teachers adapt their teaching and support the pupils with difficulties. This help differs from teacher to teacher. It is not a certanty that teachers know how to adapt their teaching to help the pupil with comprehension difficulties.

Sammanfattning Konsten att skriva uppgiftsinstruktioner som alla, eller åtminstone de flesta, elever förstår drömmer många lärare om att behärska. Särskilt lärare som undervisar på distans med få eller inga möjligheter att följa upp elevens läsning med ett snabbt påföljande samtal om innehållet i den text eleven just läst. För hur går det till när elever läser och förstår uppgiftsinstruktioner? Påverkar dessutom elevens uppfattning om hur tydlig uppgiftsinstruktionen är, hur rolig, lätt eller intressant uppgiften verkar vara att genomföra; hur viktigt är det att en instruktion är   tydlig för hur uppgiften förstås eller uppfattas? Genom en empirisk, induktiv studie som följs upp av litteraturstudier för att förklara och tolka resultatet studeras här   tio gymnasieelevers läsning och förståelse av fyra uppgiftsinstruktioner från   kursen Svenska B. Tydlighet står i fokus. Två av uppgifterna är hämtade från Skolverkets nationella prov och två uppgifter är konstruerade av en enskild lärare. Elevernas (mottagarnas) förståelse jämförs med lärarens (sändarens) intention. Uppgiftsinstruktionerna (medierna) analyseras med hjälp av   Hellspong & Ledins textanalysmodeller i Vägar genom texten – Handbok i brukstextanalys från 1997. Resultatet av jämförelsen är att den grupp   elever som har svårast att uttrycka vad uppgifterna innebär med egna ord,   också har svårast att förstå dem. Det hindrar dem däremot inte från att   uppfatta att de förstår och svaret på lärarens vanliga fråga: om eleven har   förstått uppgiften, är enligt den här studien inte mycket värt. Elevens och   lärarens syn på vad kunskap och inlärning innebär påverkar stort, inte bara   svaret på frågan, utan även läsningen och förståelsen av   uppgiftsinstruktionen. Med hjälp av teorier kring läsning, läsbarhet,   hjärnans förmåga och omgivningens påverkan på inlärning diskuteras vad och   hur eleverna förstår och inte förstår i uppgifterna. Genom deras förståelse,   eller brist på sådan, aktualiseras och diskuteras frågor kring vad som är   viktigt vid utformning av text, på såväl ytligare som djupare nivåer, i uppgiftsinstruktioner.

Undersökningen som genomförts grundar sig på sex lärares beskrivning av hur de använder, och hur de skulle vilja använda, skönlitteraturen i undervisningen. Lärarna arbetar i de tidigare åren (1-3 samt mellanåren (4-6). Kvalitativa samtalsintervjuer har genomförts och sammanställts i olika kategorier efter transkribering. Det visade sig att samtliga lärare använder sig av skönlitteraturen i undervisningen men i olika utsträckning. De lärare som arbetade med äldre elever hade ett mer genomarbetat arbetssätt, i form av bokloggar och bokrecensioner, när det kom till användandet av skönlitteratur. Detta berodde främst på att lärarna som arbetade med eleverna i de yngre åldrarna mest fokuserade på läs- och skrivinlärning, vilket är naturligt eftersom eleverna är så unga och många är i färd med att knäcka läskoden. Det framkom även att lärarna inte upplevde att de hade tillräckligt mycket kunskap för att använda skönlitteraturen på ett mer medvetet sätt i undervisningen men att effekten av skönlitteraturen ansågs positiv i den bemärkelsen att den leder till utveckling hos eleverna. Exempelvis så utvecklas elevernas läsförståelse och kunskap om olika skönlitterära böcker och dess författare.

Vår undersökning om läsprojekt på viskastrandgymnasiet som innebär 20 minuters skönlitteratur läsning på första lektionen på dagen utfördes via enkätutdelning till årskurs två elever från 5 olika program. Vi ställde 12 bestämda frågor i syfte att få information om elevers åsikter angående läsning och dess effekter i utveckling av läsförståelse och kunskap. Resultatet har visat att en majoritet av tillfrågade eleverna bekräftar att 20 minuters läsning under den första lektionen på dagen ger positiva effekter i deras läsförståelse, skriv förmåga, avslappning, koncentrations förmåga och utveckling i kunskap. Att 20 minuters morgonläsning är viktigt håller 67 % av elever med om, men vår undersökning har också visat att det finns en minoritet med Ca 33 % av eleverna alltså 16 av 49 tillfrågade, som inte tyckte det. Tidigare nationella och internationella undersökningar visar att elevers läsförståelse har försämrats, vilket beror på läslusten hos elever. En jämförelse av vår undersökning med både nationella och internationella studier som gjorts tidigare, visar ungefär samma resultat. Det kan vara olika faktorer som påverkar läslusten hos elever, bland anat deras personliga identitet, grupptillhörighet, uppväxt miljö, föräldrarnas utbildningsnivå, och mm. Men i vår undersökning har visat sig att elever med högutbildade föräldrar har högre läslust jämför med de övriga. Trots att det finns ett svagt intresse hos en del av eleverna i läsprojekt har vår studie visat att det finns en vinst för skolor att bedriva det.

Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen för eventuella samband mellan förekomst av matematiska symboler och matematikuppgifters svårighetsgrad. I studien har matematikuppgifter från PISA 2003 och Nationella prov i matematik A, B och C på gymnasiet analyserats utifrån vilka typer av matematiska symboler de innehåller. Resultatet av denna analys har sedan med hjälp av statistisk korrelationsanalys jämförts med uppgifternas lösningsfrekvenser samt hur höga krav på läsförmåga uppgiften ställer. Studiens resultat visar att sambanden mellan förekomst av olika symboltyper och dess lösningsfrekvenser är för svaga för att någon definitiv slutsats ska kunna dras. Korrelationsanalysen visar dock att ett något starkare samband finns mellan förekomsten av bokstavssymboler i matematikuppgifter och låga lösningsfrekvenser än för någon av de andra symboltyperna. När förekomsten av olika symboltyper jämförs med hur höga krav uppgiften ställer på läsförmåga finns det inget som tyder på att förekomsten av olika symboltyper har något samband med hur höga krav på läsförmåga en uppgift ställer.

Abstract This paper aims to examine reading comprehension among Swedish Upper Secondary School students who are doing their last school year. My research questions are if the students have sufficient reading comprehension to cope with university studies and higher education according to a comprehension test and if there is a difference between students who studied Swedish B course or Swedish as a second language B course. Furthermore it involves issues of differences in results depending on gender and if the second-language students were born in Sweden or abroad. To get answers to my questions, I let 112 students in my survey carry out the reading comprehension part of the TISUS test, observed several test sessions, and interviewed 24 students who participated in the test. The result shows that most students have difficulties with the reading comprehension, and probably would find it difficult to study at universities or colleges. There are major differences in the results between the Swedish B-students and Swedish as a second language students, but also within these groupings. The students in theoretical programs managethe reading comprehension test to a greater extent than the students on practical programs, whether they had studied Swedish B or Swedish as a second language B. Inadequaciesin vocabulary, reading rate and comprehension strategies appear to be the main cause of low test results. Differences between the results of the men and women can also be discerned but the most surprising result is that second language students who were born abroad manage the reading comprehension test better than second language students born in Sweden. / Denna uppsats har till syfte att undersöka läsförståelsen hos svenska gymnasieelever som gör sitt sista gymnasieår. Mina forskningsfrågor handlar om eleverna har tillräckliga kunskaper i läsförståelse för att klara universitets- och högskolestudier enligt ett läsförståelsetest och om det råder skillnad mellan elever som läst svenska B respektive svenska som andraspråk B. Vidare handlar frågorna om skillnader på resultat beroende på kön och om andraspråkseleverna är födda i Sverige eller utomlands. För att få svar på min frågeställning har jag låtit eleverna genomföra TISUS-testets läsförståelsedel, observerat flera testtillfällen samt intervjuat 24 av de testade eleverna. Resultatet visar att flertalet elever har svårt med läsförståelsen och troligtvis skulle få svårigheter att läsa vid universitet eller högskola. Det råder stora skillnader i resultat mellan svenska B-elever och svenska som andraspråkselever men även inom dessa grupperingar. Eleverna på teoretiskt program klarar läsförståelsetestet i högre grad än elever på praktiskt program oavsett om de läst svenska B eller svenska som andraspråk B. Brister i ordförråd, läshastighet och förståelsestrategier verkar vara huvudorsaken till låga testresultat. Skillnader mellan män och kvinnors resultat kan också urskiljas men det mest överraskande resultatet är att andraspråkselever födda utomlands klarar läsförståelsetestet bättre än andraspråkselever födda i Sverige.

Studiens syfte är att undersöka om eleverna, genom arbetssättet Läsglädje, har utvecklat sin läsförståelse, läsglädje och kunskap om hur man använder biblioteket. Genom intervjuer med ett antal lärare och en bibliotekarie, samt genom iakttagelser, har vi fått svar på studiens frågor. Resultatet visar att eleverna har utvecklats med arbetssättet Läsglädje. Bland annat har boksamtalen lett till att de förbättrat sin läsförståelse, läsning av ett varierat utbud av skönlitteratur har ökat elevernas läsglädje och arbetet i biblioteket har utvecklat deras bibliotekskunskap. Vidare visar resultatet hur elevernas kunskaper, inom de nämnda områdena, kommit till uttryck i följande årskurser.

Att läsa innebär att både kunna avkoda ord och att ha en språklig förståelse för det som läses. Läsförståelsen av faktatexter hos svenska elever har i de senaste PISA och PIRLS- undersökningarna försämrats. Syftet med studien är att undersöka om och hur lärare i årskurs 1-3 beskriver att de använder faktatexter i sin undervisning för att utveckla elevernas läsförståelse. Frågeställningen är: Hur beskriver lärarna användningen av faktatexter för att utveckla elevernas läsförståelse? En kvalitativ metod i form av intervjuer har använts där sex lärare i årskurs 1-3 intervjuades. Datamaterialet har analyserats utifrån fenomenologins meningskoncentration. Resultatet presenteras i tre olika teman vilka har skapats utifrån våra tolkningar av lärarnas beskrivningar. De tre teman är: Bearbetning av läst faktatext, varierande undervisning och olika uttryckssätt. Resultatet visar att lärarna inte använder faktatexter i syfte att utveckla elevernas läsförståelse i årskurs 1-3.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur man arbetar med läsförståelse i grundskolans tidigare och senare år. Genom ökad kunskap om läsförståelse vill vi utvecklas i rollen som lärare. Med utgångspunkt i syftet har vi med kvalitativ metod genomfört semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma grundskollärare. I ljuset av den forskning om läsning och läsförståelse vi tagit del av har vi sedan tolkat resultaten. Resultaten visar på varierande arbetssätt som samtliga i olika grad gagnar läsförståelse. Vad som också framkom var att de undervisande lärarna är införstådda med läsförståelsens komplexitet men inte med alla de faktorer som läsförståelsen är beroende av. Intervjuerna visar tydligt på avsaknaden av ett yrkesspråk som kan uttrycka den kunskap man har och ytterligare har behov för i sin undervisning. Slutsatsen blir att lärare och lärarstudenter behöver explicit undervisning om läsförståelse för att i sin tur kunna föra kunskapen om användbara läsförståelsestrategier vidare till sina elever.

Syftet med studien var att undersöka hur goda och svaga läsare i år 2 tänker kring läsning, läsförståelse och bilder i litteratur. Vilka lässtrategier använde de sig av och i vilken utsträckning är användningen av bilden en strategi för att skapa läsförståelse? För att synliggöra elevernas tankar genomfördes 36 intervjuer med goda och svaga läsare. Resultaten från goda och svaga läsare jämfördes för att se ifall det fanns några skillnader i deras synsätt på läsning och ifall lässtrategierna skiljde sig åt mellan de två grupperna. Undersökningen visade att det inte var några större skillnader mellan de två grupperna gällande deras tankar kring läsning och lässtrategier. Det skiljde sig stort mellan grupperna i förmågan att skapa inre bilder. De goda läsarna besatt även en metaspråklig förmåga, något som de svaga läsarna saknade.