En analys som gjorts av svenska forskare visar att elevers läsförståelse och läshastighet visar en neråtgående trend sedan början av 1990-talet (Westlund, 2009). Studier visar dessutom att många speciallärare är osäkra hur de ska undervisa i läsförståelsestrategier (Klinger et al., 2010). Syftet med studien har därför varit att studera hur speciallärare organiserar arbetet för elever som behöver stöd med sin läsning. Studien är ett exempel på hur speciallärare kan skapa förutsättningar för elever i år F-3 att utveckla sina läsförmågor. Enligt Hoover och Gough (1990) är avkodning och  språkförståelse nödvändiga komponenter för att kunna uppnå god läsning och god läsförståelse. Detta blev därför studiens teoretiska perspektiv, vilket ligger till grund för forskningsfrågorna. Fallstudien som metod har använts och datainsamlingen har skett genom både intervjuer och observationer med två utbildade speciallärare. För att analysera det empiriska materialet har metoden tematisk analys använts och resultatet presenteras under fyra övergripande teman. Resultatet visar att elevernas läsförmågor kartläggs och följs upp genom olika tester och samtal om hur arbetet ska kunna bli ännu bättre. Undervisning inom både avkodning och språkförståelse sker kontinuerligt och speciallärarna följer forskningens rekommendationer kring hur undervisningen bör organiseras inom flera områden. Den förberedande lästräningen innehåller exempelvis fonologiska språklekar och bokstavskännedom. Dessutom får eleverna träna på ordavkodning och läsflyt på olika sätt. Parallellt med detta sker ett aktivt arbete med läsförståelsestrategierna i modellen Reciprocal teaching (RT).

Syftet med den här studien är att belysaförskollärarnas uppfattningar kring understödjandet av läsförståelse i förskolan. Studien är en kvalitativ studie som baseras på en hermeneutisk ansats. Det innebär i denna studie att tolka förskollärares uppfattningar kring läsförståelse i förskolan. Metoden som har använts för datainsamling är halvstrukturerade intervjuer. Det har intervjuats sju förskollärare verksamma i förskolan. Den teoretiska ramen i studien vilar på den sociokulturella och den utvecklingsekologiska teorin. Vi har valt Vygotskyoch Bronfenbrenner som utgångspunkt för vårt arbete då deras teorier om interaktionoch lärande passade vårt syfte. De ser samspelet mellan människor som grunden för lärande och utveckling.Resultatet visar att förskollärarna har mycket kunskap om läsförståelse i förskolan,fastän det för en del förskollärare kändes främmande att använda begreppet läsförståelse i förskolan. Förskollärarna har en medvetenhet kring att de själva är viktiga i barns utveckling av läsförståelse,men även att den fysiska miljön på förskolan är viktig för att barn ska få goda möjligheter till utveckling av läsförståelse.

Syftet med detta examensarbete är att se hur filmen Emil i Lönneberga kan användas som ett multimodalt verktyg i undervisningen för att öka elevers läsförståelse. Genom en jämförande och kvalitativ analys vill vi belysa möjligheterna och svårigheterna med att använda sig av enbart bok eller film i undervisningen. Efter en grundlig analys av såväl forskningsrapporter, tidigare forskning och kurslitteratur har vi kommit fram till att både ovana och vana läsare gynnas av att se en film och läsa en bok som en kombination.

<p><p>Syftet med studien var att undersöka hur goda och svaga läsare i år 2 tänker kring läsning, läsförståelse och bilder i litteratur. Vilka lässtrategier använde de sig av och i vilken utsträckning är användningen av bilden en strategi för att skapa läsförståelse? För att synliggöra elevernas tankar genomfördes 36 intervjuer med goda och svaga läsare. Resultaten från goda och svaga läsare jämfördes för att se ifall det fanns några skillnader i deras synsätt på läsning och ifall lässtrategierna skiljde sig åt mellan de två grupperna. Undersökningen visade att det inte var några större skillnader mellan de två grupperna gällande deras tankar kring läsning och lässtrategier. Det skiljde sig stort mellan grupperna i förmågan att skapa inre bilder. De goda läsarna besatt även en metaspråklig förmåga, något som de svaga läsarna saknade.</p></p>

<p>Det huvudsakliga syftet med vår studie har varit att undersöka hur lärare i år 3-6 arbetar så att deras elever når goda resultat i läsförståelse och uppvisar läslust. De pedagoger som intervjuats har särskilt intresse för undervisning i läsning och läsförståelse. Vår slutsats är att ett starkt engagemang och betoning på strukturerade och genomtänkta samtal förenar våra pedagoger. Lärarna har erfarenhet av flera olika undervisningsmodeller men använder ingen speciell. De pedagoger vi intervjuat anser att det inte finns någon genväg till god läsförståelse men ser samtalet som den gemensamma nämnaren.</p>

No description available.

Denna studie syftar att undersöka samband mellan svenska fjärdeklassares tidsåtgång på olika datorbaserade aktiviteter och deras resultat på de internationella läsförståelsetesterna PIRLS och ePIRLS. Studien undersöker även om eventuella samband skiljer sig beroende på vilken datoraktivitet som avses samt om det finns några skillnader mellan könen. Studien utgår från kvantitativa data i form av svenska elevers enkätsvar från PIRLS och dessa är statistiskt analyserade med hjälp av korstabeller. Studien visar bland annat att det finns samband mellan låg tidsåtgång på datorbaserade aktiviteter och goda resultat i PIRLS och ePIRLS. Vidare synliggör studien vissa skillnader mellan olika datorbaserade aktiviteter. Sambandet mellan låg tidsåtgång och goda resultat är tydligare vid internetanvändning än vid datorspelande. Gällande skillnader mellan könen visar studien att flickor verkar gynnas mer av hög tidsåtgång på datoranvändning än pojkar.

Syftet med denna studie var att få fördjupad kunskap om hur lärare uppfattar kollegialt lärande och på vilket sätt de upplever att deras nya kunskaper kan användas i praktiken. Studien genomfördes i två lärargrupper som gick i två olika studiecirklar med liknande upplägg och med inriktning på undervisning i läsförståelse. Studien är en kvalitativ fallstudie där både intervjuer och observationer ingick som datainsamlingsmetoder. Resultatet från dessa intervjuer och observationer analyserades utifrån andragogikens principer och det sociokulturella perspektivet. Resultatet teoretiserades även utifrån tidigare forskning. Resultatet visar att lärarna i studien är positiva till professionsutveckling genom kollegial fortbildning. Deras uppfattning är att de lär sig mer av att reflektera över sin undervisning i en trygg omgivning. Lärarna menar att det kollegiala lärandet i studiecirklarna ger dem stöd i undervisningen i läsförståelse och de upplever att de kan omsätta sina nya kunskaper i praktiken. Det kollegiala lärandet är en fortbildningsform där teori kan kopplas till praktik genom att lärarna får möjlighet att lära sig något nytt tillsammans med kollegorna och prova det i sin undervisning. Reflektion och feedback är delar i det kollegiala lärandet som utvecklar lärarnas lärande och skulle underlättas av ett gemensamt yrkesspråk. En förutsättning för gemensam reflektion och utveckling av yrkesspråk är att det finns avsatt tid för lärarna att mötas. Studiecirklarna i studien gav lärarna möjlighet att i kollegialt samarbete utveckla kunskap för att möta elever i en inkluderande undervisning i läsförståelse

I matematikundervisningen är det vanligt att elever arbetar med uppgifter i läroboken. Uppgifterna kan delas in i räkneuppgifter och textuppgifter. Många elever upplever stora problem med textuppgifter. I räkneuppgifter upplevs ofta inte problemen i lika hög grad. Syftet med detta examensarbete är att, med hjälp av didaktisk forskning, kartlägga elevers problem med textuppgifter med målet att lärare med hjälp av informationen ska kunna åtgärda dem. Fokus är på elever i årskurs 4-6. Det finns flera olika aspekter av elevers problem med textuppgifter. Aspekterna är bland annat språk, uppgiftens uppbyggnad och elevers läsförståelse och matematiska kunskaper. Arbetet är en litteraturstudie och utgår från vetenskapligt material. Materialet består av doktorsavhandlingar, forskningsartiklar, antologier och vetenskapliga böcker.

Detta arbete behandlar ämnet högläsning och skönlitteratur ur ett regnbågsperspektiv med specifik inriktning på lärares val av högläsningsböcker. Arbetet har även haft ett bisyfte att undersöka barns läsförståelse och hur deras utveckling av läsförståelse kan kopplas ihop med när de knäckte läskoden. Studier har visat att de böcker lärare väljer att läsa i klassrummet kan vara en del av barns indirekta erfarenheter som de utgår från när de skapar sin identitet. Forskningen har visat att det spelar roll när eleverna knäckte läskoden för deras framtida läsförståelseutveckling. Undersökningen är gjord genom en enkät som skickats ut till ett antal lärare i närområdet. Enkätresultatet har sedan följts upp med intervju. Resultatet visade att majoriteten av lärarna läser heteronormativa böcker för sina klasser med den generella motiveringen att det antingen inte finns böcker som utmanar heteronormen eller att de inte har tänkt på att dessa böcker bör lyftas fram. Intervjuresultatet visade att elever generellt är väldigt öppna för att läsa, och få läst för sig, böcker som bryter heteronormen.