Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka didaktiska val lärare gör i undervisningen, samt hur läsförståelse uppfattas av lärare och elever i skolår 1-3. Uppsatsens metod är den kvalitativa forskningsintervjun som genomförts utifrån den semistrukturerade intervjuformen. Urvalet har skett utifrån skolor som påvisat goda resultat på Nationella provet i svenska i skolår 3 från år 2010. Fyra lärare och fyra elever har intervjuats. Det resultat som undersökningen visar är att lärarna ger uttryck för en omedvetenhet om hur läsförståelseundervisningen ska utformas. Flera av lärarna har svårt att skilja läsförståelsen från läsutvecklingen, vilket blir problematiskt när de ska göra sina didaktiska val för att uppnå syftet med läsförståelseundervisningen. Det visar sig i undersökningen att eleverna inte får lära sig hur de ska gå tillväga för att bättre förstå vad de läser, utan eleverna kommer själva fram till egna strategier som de kan använda sig av. Det framkommer att eleverna lyckats uppnå den metakognitiva förmåga de besitter på egen hand.

Abstract   This study investigates possible causes it for three students in 6th grade not improving their reading comprehension. What teaching have they received and how did they perceived the teaching? The study consists of questionnaires to teachers and interviews with students and teachers. The policy documents the school uses are Lgr11 and a local language plan. Unfortunately, the language plan has not reached all the way to the teachers' teaching. Different teachers teach different in reading comprehension, there is no common teaching plan in the school. Pupils’ and teachers’ answers about classroom teaching are consistent with each other, which may means that students assimilate the teaching they receive. What no student received instruction in is metacognition, which may affect in what way they read texts and how they understand what they read. A more controlled and structured reading teaching could improve student performance in reading comprehension.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur man arbetar med läsförståelse i grundskolans tidigare och senare år. Genom ökad kunskap om läsförståelse vill vi utvecklas i rollen som lärare. Med utgångspunkt i syftet har vi med kvalitativ metod genomfört semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma grundskollärare. I ljuset av den forskning om läsning och läsförståelse vi tagit del av har vi sedan tolkat resultaten. Resultaten visar på varierande arbetssätt som samtliga i olika grad gagnar läsförståelse. Vad som också framkom var att de undervisande lärarna är införstådda med läsförståelsens komplexitet men inte med alla de faktorer som läsförståelsen är beroende av. Intervjuerna visar tydligt på avsaknaden av ett yrkesspråk som kan uttrycka den kunskap man har och ytterligare har behov för i sin undervisning. Slutsatsen blir att lärare och lärarstudenter behöver explicit undervisning om läsförståelse för att i sin tur kunna föra kunskapen om användbara läsförståelsestrategier vidare till sina elever.

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur man arbetar med läsförståelse i grundskolans tidigare och senare år. Genom ökad kunskap om läsförståelse vill vi utvecklas i rollen som lärare. Med utgångspunkt i syftet har vi med kvalitativ metod genomfört semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma grundskollärare. I ljuset av den forskning om läsning och läsförståelse vi tagit del av har vi sedan tolkat resultaten.</p><p>Resultaten visar på varierande arbetssätt som samtliga i olika grad gagnar läsförståelse. Vad som också framkom var att de undervisande lärarna är införstådda med läsförståelsens komplexitet men inte med alla de faktorer som läsförståelsen är beroende av. Intervjuerna visar tydligt på avsaknaden av ett yrkesspråk som kan uttrycka den kunskap man har och ytterligare har behov för i sin undervisning. Slutsatsen blir att lärare och lärarstudenter behöver explicit undervisning om läsförståelse för att i sin tur kunna föra kunskapen om användbara läsförståelsestrategier vidare till sina elever.</p>

Denna kunskapsöversikts syfte är att kartlägga forskning om strategier lärare kan använda för att öka elevers läsförståelse. Där våra frågeställningar är: Hur kan lärare arbeta med strategier för läsförståelse i klassrummet? Vilka för- och nackdelar lyfter forskningen fram med de olika arbetssätten? För att få fram forskning som kunde svara på våra frågeställningar, användes olika sökord och databaser för att få en så bred sökning som möjligt. Artiklarna granskades sedan för att fastställa om de var vetenskapliga. Med tanke på att undersökningar visar att elevers läsförståelse sjunker anser vi att det behövs forskning kring olika läsförståelsestrategier och undervisningsmetoder. Det huvudsakliga resultatet som framkom var att läsförståelsestrategier och undervisningsmetoder är en gynnsam väg till ökad läsförståelse. Resultatet bör dock betraktas med försiktighet eftersom alla strategier/metoder inte fungerar i alla klassrum. Den slutsats vi drar utifrån vår kunskapsöversikt är att strategierna och metoderna behöver kombineras och varieras utifrån elevgruppen. Denna kunskapsöversikt är viktig eftersom vi i vår framtida lärarroll, och verksamma lärare behöver få stöd när en ny strategi och/eller en metod ska tillämpas.

En kvalitativ intervjustudien om hur lärare i mellanstadiet 4–6 beskriver deras erfarenheter av att arbeta med läsförståelsestrategier och hur de motiverar sitt val av att arbeta med dessa strategier. Studien lyfter fram olika läsförståelsestrategier som lärarna använder sig av vid arbetet med läsförståelse i olika texttyper och hur dessa strategier eller metoder bidrar till att utveckla läsförståelsen hos eleverna. Studien presenterar eventuella möjligheter och utmaningar vid arbetet med läsförståelsestrategier. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i mellanstadiet, har detta område av undervisningen i svenskämnet undersökts. Datainsamlingsmetod i denna studie är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i mellansdtadie. Resultatet visar att mellanstadies lärare använder olika läsförståelsestrategier i undervisningenför att eleverna ska kunna läsa på raderna, mellan raderna och bortom raderna. Dessa starategier bygger på att skapa förförståelse, ställa frågor, göra kopplingar, visualisera och forma om texter. Resultatet visar vikten av sammarbet mellan lärare-elever och elever-elever, vilket också är något som läsförståelsestrategier bidrar till. Dock visar resultatetn att det finns faktorer som kan påverka arbetet med läsförståelsestrategier såsom, elevens motivation, läslust och läsflyt.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen hur lärare i årskurs 1 – 2 undervisar explicit och implicit i och om läsförståelse vid läsning av skönlitteratur och för att besvara detta så genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra lärare i årskurs 1 - 2 som beskrev hur de undervisar i läsförståelse. Forskningsbakgrunden beskriver vad som krävs för att läsa med förståelse, vad som menas med implicit och explicit undervisning samt vad en bra undervisning i läsförståelse bör innehålla. Även delar av den sociokulturella teorin beskrivs och används sedan för att diskutera olika aspekter av den beskrivna undervisningen. Resultatet från studien visar bland annat att majoriteten av den implicita undervisningen sker genom högläsning med efterföljande samtal och att den explicita undervisningen sker mer frekvent hos lärarna i årskurs 2 än lärarna i årskurs 1.

Studier har visat att svenska elever uppvisar svårigheter med att bearbeta texter. Det har också framkommit att elever i Sverige sällan får undervisning i hur de kan bearbeta och tolka olika texter, vilket är en brist enligt läsforskningen. Syftet med denna studie var att bidra med kunskaper kring läsförståelse utifrån lärares syn på, erfarenhet av och undervisning i läsförståelse. Metoden för undersökningen var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I studien blev sex lärare som arbetade i årskurs tre intervjuade. Alla lärare hade minst tio års yrkeserfarenhet. Det fanns en variation i lärarnas ämneskunskaper inom läs- och skrivutveckling. Teoretisk utgångspunkt för studien var Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen. Studien visar att inte alla lärare undervisar i läsförståelse i någon större utsträckning, vilket är en brist enligt aktuell forskning. Undersökningen påvisar också eventuella samband mellan goda kunskaper inom läs- och skrivutveckling och lärares benägenhet i att undervisa i läsförståelse och läsförståelsestrategier. Undersökningen visar till viss del att lärares kompetens inom läsförståelse och läsförståelseundervisning behöver stärkas och att skolans roll i att utveckla och aktivera förkunskaper hos elever behöver poängteras.

Syftet med vår studie är att, inom skolämnet SO, undersöka huruvida bearbetade lärobokstexter kan underlätta läsförståelsen hos elever i år 9. För att uppnå vårt syfte har vi, i vår undersökning, använt oss av flera forskningsmetoder. Vi har gjort en s.k. triangulering bestående dels av en kvantitativ upprepad mätning och dels en kvalitativ hermeneutisk metod med enkätfrågor. Vårt urval har bestått av 6 elever i år 9 från en 6-9 skola. De deltagande eleverna har ej uppnått godkänd nivå gällande läsförståelse i Nationellt prov i svenska för år 9. Resultatet pekar på att skolans faktatexter kan göras mer tillgängliga för eleverna om texterna bearbetas med olika språkliga faktorer, såsom t.ex. författarröst och kausalitet vilket har visat sig öka elevernas läsförståelse.

Detta examensarbete studerar på vilka sätt ”En läsande klass” stödjer elevers läsförståelse. Arbetets syfte har varit att undersöka och analysera materialet utifrån litteratur och forskning för att utläsa hur elevernas läsförståelse stöds. Materialet består av studiehandledningen ”En läsande klass” som skickades ut gratis till skolorna under våren 2014. Handledningen hänvisar också till texter, läsloggar och arbetsblad som finns på studiehandledningens hemsida. Metoden i studien har varit analyserande och tolkande närläsning utifrån ett hermeneutiskt perspektiv för att få en förståelse för materialet och dess upplägg. Av resultatet i studien framgår att kritik kommit från forskarhåll att materialet fokuserar för mycket på lässtrategier och dess betydelse istället för att eleverna får fokusera på texten och fördjupa sin kunskap. Av några forskare har materialet setts som en tipskatalog där eleverna mekaniskt läser text efter text utan någon större förståelse vilket förenklar undervisningen och innebörden med läsförståelse. Mycket av det som framkommer i analysen befäster dessa forskares synpunkter då studiehandledningen är mycket detaljerat och styrd. Men används materialet på rätt sätt det vill säga att lärarna gör materialet till sitt eget och plockar ut de bästa bitarna som passar för sina elever kan materialet istället bli det där lilla extra som lärarna behöver för att stödja eleverna i deras läsförståelse. Materialet har många bra texter som lärarna kan använda sig av i sin undervisning. Lärarna och eleverna har också mycket att vinna på att utgå från det viktiga textsamtalet som studiehandledningen förespråkar och som fokuserar på det kooperativa och ömsesidiga lärandet. ”En läsande klass” är ett steg i rätt riktning mot Dysthes (1996) flerstämmiga klassrum och ett utmärkt verktyg och stöd till lärarna för att kunna förbättra och hjälpa elever till bättre läsförståelse men följs studiehandledningen från pärm till pärm kan det motsatta inträffa och materialet kan istället leda till en isolerad färdighetsträning vilket är forskarnas farhågor.