Undervisning i läsförståelse är i flera avseenden av stor betydelse och forskning har genomförts i syfte att undersöka vad som behöver ingå i undervisning. Syftet med denna litteraturstudie är att utveckla kunskap om hur undervisning kan utformas för att stärka elevers läsförståelse genom samspel och samtal. Den litteratur som behandlas i arbetet beskriver dels läsförståelse ur ett allmänt perspektiv och dels ur ett vetenskapligt perspektiv. I resultatet besvaras följande frågeställningar: Vilka delar är centrala i några utvalda arbetssätt, hur används de i undervisning och vad är effekten av dem? Vad har samtalet för betydelse i arbetssätten? Vad finns det för likheter och skillnader mellan arbetssätten? Läsförståelsestrategier, frågor, samtal och lärarens uppdrag att utforma undervisning och stötta elever har visat sig vara centrala delar i de arbetssätt som beskrivs. Arbetssätten har även visat sig ha positiv effekt på elevers förmåga att förstå och tolka en texts innehåll. Samtal framhålls som en viktig komponent då elever får möjlighet att utveckla sina resonemang och tankar tillsammans med andra. Verktygen som arbetssätten använder sig av liknar i flera avseenden varandra, däremot skiljer de sig åt i hur de tillämpas i undervisning.

Sammandrag Föreliggande uppsats ämnar undersöka hur fyra svensklärare i grundskolans senare år uppfattar och beskriver att de arbetar med undervisning i läsförståelse, samt bedömning av läsförståelse i grundskolans årskurser 7-9. Datamaterial samlades in via halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare, samtliga aktiva i grundskolans årskurs 7-9. Resultatet visar på varierande kunskaper om läsförståelsestrategier samt på olika sätt att bedriva undervisning i läsförståelsestrategier och läsförståelse. Samtliga lärare lägger dock stor vikt vid skönlitteratur, elevens egen läsning samt textsamtal mellan elever och mellan elever och lärare, som grund för att utveckla läsförståelsen. Lärarnas syn på vikten av feedback gällande elevernas läsförståelse varierar. Bedömning av läsförståelse sker till största delen summativt, även om undersökningen även till viss del visar på inslag av formativ bedömning.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka och beskriva elevers arbete med lässtrategier. Mer specifikt undersöktes strategier inom RT-metoden med hjälp av textrörlighetsbegreppet. Vidare ämnade jag skapa mig en uppfattning om vilka typer av textrörlighet som var representerade i RT-metodens fyra olika strategier, i vilken av strategierna eleverna var mest textrörliga samt vilka textrelaterade frågor läraren ställde och vilka typer av textrörlighet detta gav upphov till. Studien var kvalitativ och jag använde mig av observation som insamlingsmetod och textrörlighetsbegreppet som analysmetod. Resultatet av min studie visade att typen textbaserad rörlighet var representerad i RTmetodens alla fyra strategier medan typen rörlighet utåt var representerad i tre av strategierna. Utöver detta visade resultatet även att det var i den första av strategierna som eleverna var mest textrörliga. Man kunde också utläsa av resultatet att textrelaterade frågor av typen ”slutna frågor” gav upphov till textbaserad rörlighet i elevernas textsamtal medan autentiska frågor gav upphov till rörlighet utåt i samtalen. En slutsats i min studie var att läraren måste vara väl insatt i metoden för att kunna agera god förebild och vägleda eleverna samt ge dem den stödstruktur, konstruktiv kritik och återkoppling som krävs för att de ska kunna använda strategierna effektivt och målmedvetet.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några lärare resonerar och arbetar för att utveckla en god läsförståelse hos elever i årskurs 1-3. Jag har använt semistrukturerade intervjuer med fem lärare i årskurserna 1-3 för att besvara studiens forskningsfrågor. Resultaten visar att lärarna arbetar med samma innehåll men med olika metoder. De skilda metoderna beror på intresset hos läraren för läsning och läsförståelse samt skolans bestämmelser kring vilket material som ska användas i undervisningen.

PIRLS undersökningen från 2011 visar att svenska elevers läsförståelse har försämrats i de senaste mätningarna. De norska elevernas resultat hade däremot höjts i mätningen 2011. För att försöka öka elevernas läsförståelse i skolorna har de båda länderna gett lärarna kompetensutveckling i olika arbetsmetoder. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur svenska och norska lärare motiverar sin undervisning i läsförståelse. I studien används en kvalitativ metod i form av en semistrukturerad intervju. Med hjälp av enintervjuguide intervjuades sex lärare från Norge och från Sverige. Resultatet visar att de undervisande lärarna undervisar framförallt med hjälp av metoden Reciprocal Teaching samt BISON. Alla lärarna i studien undervisar och stöttar sina elevergenom att modellera de olika läsförståelsestrategierna som eleverna ska lära sig. Alla lärarna har också det gemensamt att de för en kommunikativ och social undervisning.

Läsning är en förmåga som alla elever behöver utveckla för att kunna tillägna sig kunskaper och för att kunna orientera sig i ett komplext informationssamhälle. Många elever uppvisar dock svårigheter i utvecklingen av läsningens delkomponenter, vilket kan ses som problematiskt. På grund av detta är denna litteraturstudies syfte att belysa om musik kan användas som ett pedagogiskt redskap för att stödja elever i processen att utveckla läsning i förskoleklass och grundskolans årskurser 1-3. Följande frågeställningar avser att bidra till att uppnå ovanstående syfte: Hur kan elever utveckla läsförståelse och läsförståelsestrategier genom musik? Hur kan elever utveckla sitt ordförråd genom musik? Hur kan elever utveckla avkodningsfärdigheter genom musik? Vilka andra påverkande faktorer synliggörs i lärandeprocessen genom användning av musik som ett pedagogiskt redskap? Litteraturen samlades in genom sökningar i olika databaser och består av såväl nationell som internationell forskning. Det vetenskapliga materialet analyserades och inkluderades utifrån bestämda kriterier och sammanfattades i en översiktstabell (se bilaga 1, analysöversikt). Resultatet visar att musik som ett pedagogiskt redskap kan stödja elever i läsutvecklingen. Kombinerad musik- och läsundervisning kan utveckla avkodning, ordförråd och lässtrategier som i sin tur utvecklar elevernas läsförståelse. I resultatet framkom även andra påverkande faktorer på lärandet. Musik kan också påverka hjärnans funktioner som gör att kunskaper lagras i minnet. Musik kan även bidra till motivation för att lära. Då skolans elever innefattar en stor mångfald är variation i undervisningen inom läsutveckling betydande. Kombinerad musik- och läsundervisning kan därför bli ett stödjande redskap i läsutvecklingen för att tillgodose alla elevers olika lärstilar, förmågor och förutsättningar.

God läsförståelse är att betrakta som en nyckelförmåga i det moderna samhället. Grundskolan bär ett mycket stort ansvar i att ge sina elever rätt förutsättningar för att utveckla läsförståelseförmågan. Denna studie avser att närmare undersöka vilka erfarenheter svensklärare har och återger kring sitt arbete med undervisning i läsförståelse på grundskolans avslutande år. Läsforskning beskriver att explicit undervisning av läsförståelsestrategier är den mest framgångsrika faktorn när det gäller att öka elevers förmåga att förstå text. Samtidigt finns läsforskningsresultat som indikerar att svenska högstadieelever inte får tillgång till explicit läsförståelseundervisning i lässtrategier. Resultaten från denna studie påvisar att de intervjuade högstadielärarna anser att läsförståelse är viktigt och har stor inverkan på hela skolgången, men de intervjuade lärarna upplever att läsförståelseundervisning är utmanande. Samtliga svensklärare i denna studie hade svårt att precisera varför och exakt vilka didaktiska ställningstaganden som görs i samband med läsförståelseundervisning. Det mest signifikanta resultatet i denna studie är att alla tillfrågade lärare uppger att de använder sig av mängdträning i sin läsundervisning. Ett annat resultat som denna studie påvisar är att samtliga av informanterna upplever att de inte har fått tillräckligt med utbildning av vare sig arbetsgivaren eller sin utbildning för att möta de stora kraven som ställs på en läsförståelseundervisning.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vilken typ av undervisning som främjarelevers inlärning av läsförståelsestrategier som de sedan kan använda för att utvecklaläsförståelse. Frågeställningen som ligger till grund i arbetet är; Vilken typ av undervisning iläsförståelsestrategier kan främja elevers läsförståelse? Kunskapsöversikten består av ensammanställning av nio vetenskapliga artiklar och en licentiatavhandling som tagits ut genomsystematiska litteratursökningar i olika nationella och internationella databaser för forskning.Resultatet sammanställdes under fem gemensamma teman som kunde urskiljas i deninsamlade forskningen. De teman som togs ut var varierande läsförståelsestrategier iundervisningen, individualiserad undervisning främjar inlärningen, undervisning imetakognitivt tänkande, undervisning i sociala sammanhang och explicit undervisning iläsförståelsestrategier. En slutsats som kunde dras var att även om dessa undervisningsformerkan användas fristående från varandra och vara gynnsamma för eleverna så är desammanhängande och beroende av varandra. Den varierade undervisningen blir exempelvisindividuell då alla elever lär olika. Det metakognitiva tänkandet är en förutsättning förlärande och därför något som man kan och bör arbeta med i alla dessa olikaundervisningssituationerna. I det sociala sammanhanget framhålls explicit undervisning avläsförståelsestrategier som viktiga för att eleverna sedan ska kunna använda dessasjälvständigt.

Det är en individuell rättighet att kunna läsa samt förstå och den svenska skolan lever enligt forskning inte upp till de tydliga riktlinjer som finns kring läsförståelseundervisning. Lärares kompetens och användande av ett gemensamt metaspråk har visat sig vara den enskilt viktigaste faktorn för elevers skolframgång och flera forskningsstudier om läsförståelse visar att de resultat som framkommit inte syns i klassrumspraktiken. Detta tyckte vi var intressant att undersöka. Syftet med studien var att se hur lärare och speciallärare talar om och reflekterar kring läsförståelseundervisning och stöttning utifrån deras metaspråk och kunskapssyn för att öka kunskapen inom området. Med en kvalitativ ansats undersökte vi detta genom tre fokusgruppsintervjuer med lärare och fem enskilda intervjuer med speciallärare. De fick resonera kring, fundera över och tala om studiens frågeställningar. Studiens resultat visade att undervisningen skiljde sig åt på de undersökta skolorna. De flesta pedagogerna hade goda tankar kring framgångsrik och strukturerad läsförståelseundervisning men det visade sig att de hade svårt att genomföra den i praktiken. Studien visade också att majoriteten av respondenterna saknade ett metaspråk kring läsförståelse samt att de inte trodde på sin egen förmåga att bedöma eleverna i den dagliga undervisningen. Glappet mellan den teori och praktik som forskningen visar gällande ämnet verkade kvarstå och här ser vi ett utvecklingsområde både i vår framtida yrkesutövning och vidare forskning.