BAKGRUNDI bakgrunden görs en längre redogörelse kring läsmetoder, begrepp inom läsundervisningen samt en genomgång av aktuell litteratur. Det är skolans skyldighet att se till att alla elever lyckas med läsningen. Alla barn är olika och lär sig på olika sätt. Att endast använda sig av en metod kan ses som negativt för elevernas läsutveckling. Vi har utgått ifrån två teorier - den kognitivistiska och den sociokulturella teorin.SYFTEArbetets syfte är att undersöka vilka läsmetoder som används vid läsundervisningen i skolorna i en kommun på västkusten samt deras motiv till användandet.METODVi har använt oss av en webbenkät som datainsamlingsmetod. Det är en kvalitativ enkät med öppna frågor. Den kan ses i sin helhet i bilaga 2. Vi skickade ut 75 enkäter och fick in 50 svar.RESULTATDe metoder som används enligt samtliga skolor i kommunen är Kiwi, Bornholm, Whole language, Phonics, LTG samt lärarnas egen metod. Respondenterna har angett att metodvalet är gjort med tanke på att de bidrar till gemensamma upplevelser, underlättar flyt och förståelse, är en viktig grund vid svåra ord samt att eleverna får leka med språket. 54 % av de tillfrågade lärarna i kommunen har nämnt i något av sina svar att det är viktigt att individanpassa sin undervisning. De lärare i kommunen som har besvarat enkäterna har i många fall (30 %) arbetat med läsmetoderna de angett i mer än tio år.

<p>Syftet med arbetet har varit att undersöka vad begreppet läslust innebär samt ta reda på hur användandet och arbetandet med läsning och skapandet av läslust ser ut i teori och praktik i skolans tidigare år. Läsning har inte samma status idag som den haft hos tidigare generationer. Därför har det idag blivit aktuellt att använda begreppet läslust när man talar om att få barn och unga att vilja läsa mer litteratur, ett ganska diffust begrepp som inte alltid haft samma innebörd som det har i dag. Läslust kan väckas hos barn och unga idag med hjälp av ett flertal metoder som vävs in i den läsundervisning som utövas i skolorna. Metodvalet är av kvalitativ ansats där, förutom en litteraturstudie, även intervjuer med tre verksamma lärare har gjorts. Resultatet av undersökningen visar att den tidigare forskningen har satt sina spår i dagens läsundervisning och mycket av det som står i böcker kring ämnet tillämpas också i skolorna. Resultatet visar också på att engagemanget från lärare och övriga vuxna i barns omgivning har en avgörande betydelse för att skapa läslust och brister inom detta område kan leda till att barn och ungdomar får en negativ inställning till läsning.   </p>

<p>Denna studie har till syfte att undersöka hur man som lärare kan arbeta aktivt med elevers läsförståelse. I arbetet presenteras tre olika multistrategier för hur pedagoger  kan arbeta med elevers lärandeprocess.</p><p> </p><p>Analysen bygger på intervjuer med lärare i skolans år 4 och 5 och berör huvudsakligen frågeställningar kring läsförståelse idag och hur pedagogerna ser på elevers läsförståelse under en 10-års period.</p><p> </p><p>Slutsatsen är att trots intensivt arbete med läsförståelse använder ingen av informanterna de multistrategiprogram som presenteras i arbetets inledning.</p>

Syftet med undersökningen var att undersöka vilka arbetssätt som två lärare i årskurs 2 använder i den tidiga läsundervisningen och att jämföra effekten av deras arbetssätt genom att låta de deltagande lärarnas elever göra ett läsförståelsetest. Undersökningens uppläggning är en komparativ fallstudie. Genom mätinstrumenten deltagande observation, semistrukturerad intervju, deltagarvalidering och läsförståelsetest har kvalitativa och kvantitativa data samlats in. Resultatet visar att de deltagande lärarnas arbetssätt till formen ser olika ut men till innehållet ändå liknar varandra. De olika klassernas resultat på läsförståelsetestet blev också mycket lika. Undersökningen är utbildningsvetenskaplig och resultaten är av intresse för skolan och lärarutbildningen.

Denna studie har till syfte att undersöka hur man som lärare kan arbeta aktivt med elevers läsförståelse. I arbetet presenteras tre olika multistrategier för hur pedagoger  kan arbeta med elevers lärandeprocess.   Analysen bygger på intervjuer med lärare i skolans år 4 och 5 och berör huvudsakligen frågeställningar kring läsförståelse idag och hur pedagogerna ser på elevers läsförståelse under en 10-års period.   Slutsatsen är att trots intensivt arbete med läsförståelse använder ingen av informanterna de multistrategiprogram som presenteras i arbetets inledning.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur F-3 lärare organiserar och bedriverden tidiga läsundervisningen samt undersöka vilka faktorer som verkar påverkaundervisningen och dess innehåll. Metoden för arbetet är en systematisk litteraturstudie därtidigare empiriska forskningar har analyserats och presenterats. Litteraturen söktes genomsöktjänster och databaser tillgängliga via Högskolan Dalarnas bibliotek i form av LIBRISoch SUMMON. Resultatet visar att lärare ser avkodning och läsförståelse som viktiga delardå eleverna ska utveckla en god läsförmåga. Hur lärarna organiserar den tidigaläsundervisningen ser dock ut på olika sätt. Några olika läsinlärningsteorier speglas ilärarnas sätt att bedriva undervisningen men den främsta metoden verkar dock vara dentraditionella ljudningsmetoden där eleverna i ett tidigt stadium lär sig ords enskildabeståndsdelar. Något som verkar vara generellt i skolorna är att många lärare anordnartidiga läsförberedande aktiviteter för de yngre eleverna där de får möta skriftspråket ilekfulla former. Lärarens kunskaper inom läsinlärningsområdet visas vara en avgörandefaktor för den tidiga läsundervisningen och barnens utveckling av en god läsförmåga.

Syftet med arbetet har varit att undersöka vad begreppet läslust innebär samt ta reda på hur användandet och arbetandet med läsning och skapandet av läslust ser ut i teori och praktik i skolans tidigare år. Läsning har inte samma status idag som den haft hos tidigare generationer. Därför har det idag blivit aktuellt att använda begreppet läslust när man talar om att få barn och unga att vilja läsa mer litteratur, ett ganska diffust begrepp som inte alltid haft samma innebörd som det har i dag. Läslust kan väckas hos barn och unga idag med hjälp av ett flertal metoder som vävs in i den läsundervisning som utövas i skolorna. Metodvalet är av kvalitativ ansats där, förutom en litteraturstudie, även intervjuer med tre verksamma lärare har gjorts. Resultatet av undersökningen visar att den tidigare forskningen har satt sina spår i dagens läsundervisning och mycket av det som står i böcker kring ämnet tillämpas också i skolorna. Resultatet visar också på att engagemanget från lärare och övriga vuxna i barns omgivning har en avgörande betydelse för att skapa läslust och brister inom detta område kan leda till att barn och ungdomar får en negativ inställning till läsning.

Den här studien utgår från en kvalitativ forskningsansats, där vi valt att intervjua fyra stycken lärare. Syftet med studien är att synliggöra några lärares tankar kring de sjunkande resultat som visats i de internationella och nationella undersökningarna, som PISA, PIRLS och de nationella proven i årskurs 3. Frågeställningarna berör hur lärarna ser på de negativa resultaten och om de upplever någon förändring i elevers läsförmåga. Utifrån detta har då lärarna förändrat eller anpassat sin undervisning som en följd av de resultaten och på vilket sätt i sådant fall? Frågorna berör även om de negativa resultaten påverkar lärarnas självkänsla. Sammanfattningsvis visar analysen av studien att det har skett en förändring i elevers läsförmåga. Flera orsaker lyfts fram, då främst hur samhället har förändrats med en mångkulturell och multimodal miljö. Vilket i sin tur ställer andra krav på skolans sätt att undervisa inom läsning än vad som tidigare gjorts. Lärarna menar att den nya läroplanen från 2011 stödjer de arbetssätt som behövs för att bygga en större medvetenhet kring läsundervisningen, dock är en slutsats att skolan behöver utvecklas vidare för att ge alla elever den hjälp och stöd de är berättigade till.

No description available.

Vid skolstart har varje enskild elev olika förutsättningar, erfarenheter och bakgrund som kan påverka elevens läsinlärning. Undervisningen bör anpassas efter varje elev och därför är det betydelsefullt att lärare besitter goda kunskaper inom läsundervisning. Syftet med studien är att få ta del av kunskap som forskning lyfter fram om hur skolan skapar en framgångsrik läsinlärning i svenskundervisning, för alla elever i åldrarna fyra till nio år. I denna studie ska följande frågor besvaras; vilka tillvägagångssätt framhålls i forskning som framgångsrika och varför och vilka faktorer framhålls i forskning som specifikt gynnsamma och varför? För att uppnå studiens syfte och svara på frågeställningarna har det systematiskt sammanställts vetenskapliga studier om läsinlärning, lärares kompetens, lärandemiljön och elevers tidigare erfarenheter. Resultatet visar att högläsning har en stor betydelse för elevernas läsinlärning. Eftersom alla elever kommer till skolan med olika erfarenheter har lärares kompetens en stor påverkan för att kunna anpassa läsundervisningen efter varje elev. Efter genomförandet av detta arbete har vi kommit i underfund med att det vore intressant att forska vidare på skillnaden mellan pojkar och flickors intresse och motivation till läsning och hur det påverkar deras läsutveckling. Slutligen är det viktigt för oss att påpeka att en framgångsrik läsinlärning ser olika ut för alla elever.