Denna kunskapsöversikt redogör för vad aktuell forskning säger om högstadieelevers läsmotivation i relation till läsförmåga samt motivationshöjande undervisningsmetoder i läsundervisningen.  Översikten utgår från frågeställningarna: Vad säger forskningen om elevers läsmotivation i relation till deras läsförmåga?​ ​Samt, vad säger forskningen om hur lärare kan engagera och motivera sina elever att läsa? Resultatet visar ett tydligt samband mellan högstadieelevers läsmotivation och deras läsförmågor, d.v.s att en högre grad läsmotivation oftast genererar en högre grad läsförmåga.  Att låta eleverna själva välja bok, avsätta regelbunden tid för tyst läsning, arbeta i grupp samt en god relation mellan lärare och elever visade sig vara motivationshöjande i läsundervisningen. Lärare behöver ha kunskap om vad som motiverar elever att läsa och vilka undervisningsmetoder som påverkar motivationen positivt. Tillämpningen av dessa kunskaper kan bidra till en ökad grad av läsförmåga hos eleverna vilket gynnar dem både akademiskt och i samhällslivet.

Alla elever är olika och läsundervisningen ska anpassas så att alla elever får möjlighet att uppnå de kunskapskrav som styrdokument kräver. Läsforskning visar att den tidiga läsutvecklingen hos barn är komplex och ett dilemma gällande lärarens bemötande av elevernas olika bakgrunder och erfarenheter föreligger. Att anpassa läsundervisningen, differentiera, till alla elevers olika behov samtidigt är en komplex uppgift, vilken kräver goda förutsättningar både gällande lärarens kompetens och organisationen kring undervisningen. Här har även forskning visat på en begränsning gällande lärarens kompetens. Kompetensen kan betraktas vara tillräcklig endast när elevernas skriftspråksutveckling är ideal och andra professioner som specialpedagoger på skolorna får kompensera för den bristande kunskapen. Syftet med denna studie är därför att med ett specialpedagogiskt perspektiv, klargöra vad som kännetecknar forskning inom området differentierad läsundervisning och att synliggöra vilka faktorer som kan bidra till en läsundervisning som bemöter olika elevers behov. Mer specifikt besvaras frågan hur en differentierad läsundervisning som tillgodoser olika elevers behov i årskurs ett inom ämnet svenska skapas. I denna litteraturstudie har databassökningar och manuella sökningar lett till att tre avhandlingar och sex artiklar analyserats. Ett sammanställande resultat visar tre faktorer som påverkar kvaliteten på en differentierad läsundervisning och på vilka sätt. Den första och den mest avgörande är lärarens kompetens i läsinlärning, läsundervisning samt inverkan av pedagogiskt förhållningssätt. Den andra faktorn utgörs av undervisningsstrategier så som stöttning, en till en- eller smågruppsundervisning och den tredje är organisatoriska förutsättningar som elevvariationen och skolans förhållningssätt till stödinsatser samt kompetensutveckling. Diskussionen visar hur de tre faktorerna är sammanlänkande. Det sociokulturella perspektivet har en stark position i många studier och inom den svenska läroplanen. Ett steg vidare inom området är att studera i vilken utsträckning detta perspektiv har påverkat lärares förhållningssätt och undervisningsstrategier samt vilka konsekvenser denna dominans har medfört i den svenska läsundervisningen.

Syftet med studien är att undersöka hur två olika skolor arbetar med elevernas läsundervisning och läsutveckling samt hur läsningen prioriteras i skolorna. Studien syftar också till att ta reda på elevernas syn på läsundervisningen som ges. Ansatserna i studien är både kvalitativa och kvantitativa och grundar sig i det fenomenografiska perspektivet samt det sociokulturella perspektivet. Resultatet identifierar hur lärare prioriterar läsundervisning i sin skola, samt hur läsundervisningen ser ut på två olika skolor. I resultatet tillges även elevernas perspektiv på skolans arbete. I resultatet framkommer också hur skolorna har valt att arbeta både tematiskt och nivågrupperat för att skapa en god kvalité i läsundervisningen. Slutsatsen visar på att skolan arbetar effektivt för att tillgodose eleven med den läsundervisning som är anpassad efter varje elev. Skolorna använder sig av variation i undervisningen men även får stöd från andra resurser för att bli ett team för att tillämpa eleverna goda läsfärdigheter samt läsmöjligheter. Hemresurserna ser olika ut vilket är vanligt, dock så behövs det mer stöd hemifrån för vissa elever för att skolan tillsammans med vårdnadshavare ska skapa goda läsare.

Syftet med studien är att synliggöra hur ett urval lärare i årskurs 4–6 skapar en stimulerande läsmiljö och motiverar elever till läsning av skönlitteratur. Studien tog avstamp från semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare i årskurs 4–6 och utgick från självbestämmandeteorin, för att undersöka vilka arbetsmetoder som används för att stimulera både den fysiska och sociala läsmiljön. Det framkommer att samtliga lärare i studien, på olika sätt, skapar och anpassar stimulerande läsmiljö för att den ska upplevas motiverande av eleverna. Detta görs bland annat genom att erbjuda eleverna möjligheter till självbestämmande, ett brett utbud av skönlitteratur, lästid och boksamtal.

Problemformulering: Studiens syfte är att undersöka och presentera hur läsundervisning i årskurs ett, med särskilt fokus på lässtarka elever, tar sig uttryck utifrån några lärares redogörelser. Detta inbegriper såväl hur undervisningen organiseras och bedrivs, samt svårigheter kring denna och vilka begränsningar som finns i strävan att skapa en läsundervisning som bemöter alla elever. Syftet är även att beskriva läsundervisningen i termer av differentiering enligt Tomlinsons definition av begreppet (Tomlinson, 2001; Santangelo & Tomlinson, 2012; Tomlinson, 2014). Detta ska leda till ökad kunskap kring hur elever som tidigt lär sig att läsa kan ges möjlighet att fortsätta utvecklas utifrån sina läsutvecklingsnivåer, samt vilka hinder som kan uppstå för en differentierad läsundervisning. Metod: Intervju Teorival: Självständig analys där begreppen differentiering, lärandezoner och läsutvecklingsdimensioner används. Resultat: Bedömningar av elevernas kunskaper görs både mer formellt och informellt för att ta reda på elevernas nivåer, de ligger sedan till grund för innehållet i undervisningen och för indelning i olika grupper. Gruppindelningar görs på olika vis exempelvis för att eleverna ska kunna stötta varandra i gruppen eller för att läraren ska kunna lästräna med alla elever en och en. Då kan eleverna arbeta självständigt tills läraren kommer till den enskilda eleven. Differentiering försvåras av en stor bredd på elevernas nivåer och fokuset på att få alla elever läsande i årskurs ett. De lässtarka behöver uppgifter som kräver både läs- och skrivförmåga, vilket är svårt i årskurs ett. Lärarna uttrycker att ettan handlar mycket om att traggla bokstäver och att lära sig läsa, och att det är viktigare att få alla elever läsande än att utmana de lässtarka. Det finns dock flera skäl att differentiera sin undervisning så att även de lässtarka får utmaning och stöd på sin nivå. Differentiering uppnås av lärarna i studien till viss del, men för att uppnå differentiering fullt ut krävs att elevernas hela inlärningsbehov tillgodoses, vilket förenklas när eleverna har kommit lite längre i sin läsutveckling. Detta i sin tur påverkas av styrdokuments krav på innehåll och mål. Med andra ord behöver innehåll anpassas efter elevernas inlärningsbehov, och inte tvärtom där innehållet figurerar som utgångspunkt som därefter anpassas efter elevernas tidigare erfarenheter.

Modersmålsundervisningen har länge haft en marginaliserad roll i den svenska skolan trots att tvåspråkig undervisning enligt forskningen har positiva effekter på barns utveckling i båda språken såväl som på skolprestationerna som helhet. Speciellt gäller detta samband för läsförståelse. Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse kring hur en mindre grupp lärare resonerar kring valet av arbetsmetoder och material samt vilka utmaningar de möter. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med sju lärare och materialet har analyserats utifrån tidigare forskning samt Vygotskijs sociokulturella teori.Lärarna i studien använder lässtrategier och transpråkande i högre utsträckning än vad tidigare forskning visar men elevernas förkunskaper begränsar i många fall lärarnas möjligheter att följa kursplanen. Vad gäller material väljer lärarna efter tre kriterier; det ska fånga elevernas intresse, vara på en lagom svårighetsnivå samt vara i linje med skolans styrdokument. Att hitta lämpligt material är en av lärarnas största utmaningar tillsammans med heterogena undervisningsgrupper, otillräckliga förkunskaper hos eleverna samt begränsad undervisningstid. Uppsatsen väcker frågan om kursplanen och kunskapskraven är rimliga givet de förutsättningar som råder.Lärarna delar till viss del Vygotskijs syn på lärande. Detta märks framförallt i hur de väljer material med elevernas intresse i fokus samt den betydelse de anser att en elevs hemmiljö har för dess möjligheter att uppnå kunskapskraven.

AbstraktTitel: ”Att läsa för livet liksom” - En kvalitativ studie kring lärares erfarenheter och uppfattningar om läsutveckling, lässvårigheter och critical literacyFörfattare: Annika Dahlberg och Hanna PeterssonTyp av uppsats: Examensuppsats, avancerad nivå, 15 hpHandledare: Anna-Karin Svensson, Examinator: Birgitta LansheimProgram: Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Datum: 2016-05-24Förväntat kunskapsbidrag: Vår studie bidrar med tio lärares erfarenheter och uppfattningar kring läsundervisning, lässvårigheter och critical literacy.Syfte och frågeställningar: Syftet med vår studie är att belysa en grupp lärares erfarenheter och uppfattningar om vad som är viktigt för att elever ska lyckas i sin läsutveckling. Vi vill ta del av lärares erfarenheter om hur de identifierar elevers eventuella lässvårigheter och hur de stödjer de elever som är i lässvårigheter. Genom denna studie vill vi även bidra med att analysera och förstå hur lärare resonerar kring att deras elever ska utvecklas till läsande demokratiska samhällsmedborgare. Våra frågeställningar är: Vilka aspekter anser lärare vara framgångsrika i elevers läsutveckling? Hur identifierar lärare eventuella lässvårigheter och vilka åtgärder vidtas? Hur ser lärare på läsning i ett samhällsperspektiv? Hur väl förtrogna är lärare med begreppet critical literacy?Teori: Vår studie grundar sig i Vygotskijs sociokulturella teorier om att människan lär och når sin proximala utvecklingszon i samspel med andra. Vi hänvisar även till det kognitiva och det specialpedagogiska perspektivet på lärande.Metod: Vi har använt oss av kvalitativ metod för att samla in data. För att få svar på våra frågeställningar gjordes halvstrukturerade intervjuer med tio klasslärare som undervisar i svenska i årskurserna ett till tre.Resultat: Samtliga intervjuade lärare betonar motivationens betydelse för inlärning och att det är viktigt att ta tillvara elevernas intresse och behov i läsundervisningen. En lyckad läsundervisning är, enligt lärarna, individanpassad. Eleverna ska få läsa och skriva utifrån den nivån de befinner sig på. Samtliga lärare uttrycker att de inte använder sig av en läsinlärningsmetod i sin undervisning. De använder olika arbetssätt och olika metoder. Majoriteten av de intervjuade lärarna använder sig av metoden Att skriva sig till läsning i sin läsundervisning. Samtliga lärare uppger att de upptäcker läs- och skrivsvårigheter i det dagliga arbetet och då ”kopplar de in” specialläraren för extra lästräning. Endast en lärare utrycker att specialläraren har en handledande roll. Vi kan i vår studie se att de lärare som deltagit i Läslyftet känner till begreppet critical literacy. De lärare som arbetar med metoden Att skriva sig till läsning beskriver att eleverna ofta får skriva egna texter vilket är positivt ur ett critical literacy perspektiv.Implikationer: Speciallärare behöver ha ett nära samarbete och en öppen dialog med skolans lärare för att tidigt upptäcka svårigheter. Genom tidiga insatser kan lärare förhindra läs- och skrivsvårigheter och vi som speciallärare har en viktig roll när det gäller att ge elever i behov av stöd ett kvalificerat stöd. Specialläraren har även en viktig roll i att handleda skolans lärare. Att använda specialläraren till kvalificerad samtalspartner kan gynna både lärare och elever.Tidiga insatser kan även förhindra att elever får en sämre lässjälvbild och en låg motivation. Det är viktigt att lärare är insatta i motivationens betydelse för elevers inlärning.I vårt uppdrag som speciallärare ska vi leda utvecklingsarbete i den pedagogiska verksamheten och kunna bidra med förslag på kompetensutveckling för verksamheten. Genom kompetensutveckling och handledning kan specialläraren fylla en viktig funktion när det gäller att bidra till att lärare utvecklar det pedagogiska/didaktiska arbetet och tar in critical literacy begreppet i sin undervisning.Nyckelord:Critical literacy, lässvårigheter, läsundervisning, motivation

Ungefär en fjärdedel av eleverna i grundskolan har annat modersmål än svenska. Enligt Skolverket finns det skillnader i elevers skolresultat beroende på om de har svenska som modersmål eller inte. Det ställer krav på att läraren har kunskaper om metoder och arbetssätt som främjar kunskapsutvecklingen för andraspråkselever. Då läsförmåga är avgörande för kunskapsinhämtningen syftar den här systematiska litteraturstudien till att bidra med en större förståelse för hur läsundervisningen kan göras framgångsrik för andraspråkselevers läsutveckling. Det sociokulturella perspektivet används för att förstå lärande och språkutveckling. Sex vetenskapliga artiklar och en avhandling analyseras och sammanställs för att besvara forskningsfrågorna Vilka läsutvecklingsmodeller är framgångsrika att använda för att utveckla andraspråkselevers läsförmåga i årskurs F–3? och Vad utmärker framgångsrika modeller i förberedelse, genomförande och uppföljning? De slutsatser som kan dras utifrån resultatet är att den mest framgångsrika läsutvecklingsmodellen beror på elevens tidigare kunskaper och läskompetenser i såväl modersmålet som andraspråket. Framgångsrik undervisning präglas av hög kognitiv utmaning och hög grad av stöttning. Stöttningen kan ske både i förberedelsen och genomförandet och bestå av multimodala hjälpmedel och användande av modersmål. Direkt feedback av elevresultat har visat sig vara framgångsrikt för elevens läsutveckling i ett andraspråk.

I dagens skola är läsläxan vanligt förekommande och skickas hem veckovis till elever. Då läsläxor inte står skrivet i några styrdokument finns därmed inga tydliga riktlinjer att förhålla sig till för skolor och lärare. Detta innebär i sin tur att det är upp till varje enskild lärare att utforma en läsläxa som är relevant för elevens kunskapsnivå och kopplad till skolans styrdokument. Litteraturstudien utgår från en systematisk forskningsöversikt över vetenskapliga artiklar som samlats in dels genom kedjesökning, dels genom sökord i databaser. Forskningen har därefter analyserats genom tematisk struktur. Resultatet visar att läsläxan främjar en likvärdig läsutveckling först när lärare arbetar med framgångsrika faktorer i form av stödstrukturer som innefattar respons och individualisering. För att läsläxan vidare ska främja en likvärdig läsutveckling behöver den också integreras i skolans undervisning. Resultatet visar även att lärare behöver besitta en medvetenhet om elevernas varierade hemförhållanden för att läsläxan ska generera en samverkan som gynnar den tidiga läsutvecklingen. Slutsatsen blir därför att läsläxan först genererar läsutveckling när lärare utformar den utifrån pedagogiska och didaktiska kunskaper som främjar läslust, motivation och likvärdighet i undervisningen.

Föreliggande studie berör digitala verktyg och digitala texter i svenskämnet. Med studien ämnar jag att beskriva hur digitala verktyg och digitala texter används inom den tidiga läsundervinsingenen. Studiens syfte uppnås genom frågeställningarna; hur och i vilket syfte digitala verktyg och texter används samt beskriver de möjligheter och utmaningar som lärare ser med en digital läsundervisning i skolans yngre årskurser.  Studien består av semistrukturerade intervjuer med fyra lärare som undervisar i svenskämnet på lågstadiet. Resultatet har samlats in, bearbetats och analyserats genom att använda tematisk analys samt jämförts med tidigare forskning inom området. I studien har ett sociokulturellt perspektiv antagits som teoretisk utgångspunkt.  Resultatet visar att det förekommer skillnader i vilka digitala verktyg som finns i klassrummen och att det påverkar hur de används i läsundervisningen. Vidare framkommer att lärare ser den tryckta texten som primär i den tidiga läsundervisningen och att digitala verktyg och texter i första hand används för att stötta elever och på olika sätt främja läslusten exempelvis genom ett obegränsat digitalt utbud.   Slutsatsen i studien är att det inte framkommit belägg för att läsundervisningen har digitaliserats. I stället framkommer att lärare försöker finna sätt att inkludera digitala texter och verktyg på ett sätt som passar undervisningen. I studien framkommer att det behövs mer aktuell forskning som beskriver hur digitala verktyg och texter används i undervisningen i lågstadiet och att lärares röster har relevans. / This study concerns digital tools and digital texts in the subject of Swedish. The study aims to describe how teachers express the use of digital tools and digital texts within the Swedish subject at primary school. The purpose of the study is achieved through questions that answer how and for what purpose digital tools and texts are used and furthermore describe the opportunities and challenges that teachers see with digital literacy in primary school. The study consists of semi-structured interviews with four teachers. The results have been collected, processed and analyzed by using thematic analysis and compared with previous research. In this study, a socio-cultural perspective has been adopted as the theoretical starting point. The results show that there are differences in which digital tools are available in the classrooms and that this affects how they are used in literacy teaching. It appears that teachers see the printed text as primary in early literacy teaching and that digital tools and texts are primarily used to support students, and to promote the love of reading, for example through an unlimited digital supply. The conclusion of the study is that there was no evidence in the study that shoes that literacy education has been digitized. Instead, the study shows that teachers are trying to find ways to include digital texts and tools in a way that suits yearly literacy education.  The study shows that more up-to-date research is needed that describes how digital tools and texts are used in teaching in primary school and that teacher´s voices are relevant.