<p>Att kunna läsa och förstå skriven text är idag en nödvändig kunskap för att fungera i samhället. Trots detta har elevers förmåga till läsning och förståelse av framför allt skönlitteratur försämrats de senaste åren (Skolverket, 2007). Skolan har enligt Lpo94 som mål att sträva mot att elever utvecklar ett varierat språk och på eget initiativ väljer att läsa skönlitteratur. För att se hur en meningsfull skönlitterär läsning, där hela läsprocessen från valet av bok till en fördjupande uppföljning kan ske, har studien till syfte att undersöka elevernas perspektiv på sin läsundervisning. Här står deras egna tankar och funderingar kring den skönlitterära läsning i skolan i centrum för att se om vi genom dem, kan få tips och idéer för hur läsundervisning kan bedrivas på ett meningsfullt sätt. Skolverket har i en undersökning konstaterat att läsundervisning i Sverige oftast bedrivs på ett sätt där fokus ligger på avkodning och att läsförståelse i skönlitterära texter inte uppmärksammas.</p><p> </p><p>Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät utformad med öppna och slutna frågor i två klasser på en skola i skolår 5. Majoriteten av eleverna i studien menar att de tycker om att läsa skönlitterära böcker i skolan och de vill läsa varje dag. Dock sker val av bok ofta slumpmässigt utefter faktorer som en fin framsida och enligt eleverna tipsar sällan lärarna om bra böcker. Uppföljning av de skönlitterära böcker som finns i undersökningsgruppen verkar i viss mån vara frivillig, då en stor del av eleverna uppger att de inte har någon form av detta. Resultatet visar att den skönlitterära läsningen i vår undersökningsgrupp är en lärarstyrd aktivitet.</p><p> </p><p>En viktig slutsats är att lärares yrkeskompetens inom barn och ungdomslitteraturgenren är av yttersta vikt för hur undervisningen kan bedrivas på ett meningsfullt sätt. Studien bidrar med ny och aktuell kunskap om hur läsundervisning kan bedrivas på ett fördjupande plan utifrån ett elevperspektiv och väcka idéer hos pedagoger om hur den skönlitterära läsundervisningen kan bedrivas i skolan så att både elever och lärare får känna sig delaktiga.</p>

Syftet med denna undersökning är att belysa hur lärare kan arbeta för att stimulera och motivera elever till att läsa samt förstå innebörden av det de läser. De forskningsfrågor som besvaras handlar om vilka läsinlärningsmetoder som används och vad lärare anser är viktigt för att elever ska utveckla sin språkliga medvetenhet samt sitt läsande och lärande, vilka arbetssätt som används för att stimulera och motivera eleverna till att läsa samt vilka arbetssätt lärare använder för att förvissa sig om att eleverna lär sig att förstå innebörden av det de läser. Resultatet visar att respondenterna är överens om att det finns ett klart samband mellan barns språkliga utveckling och deras inlärning. Vidare är respondenterna eniga om att det blir bäst resultat när de plockar väl valda delar från olika läsinlärningsmetoder utifrån vad som passar för just den klass de undervisar i. För att säkerställa att eleverna förstår det de läser svarar merparten av respondenterna att de lägger fokus på att diskutera om texterna som läses. Analysen belyser bland annat att det för att utveckla elevers läsande och lärande är viktigt att eleverna känner trygghet, att varje lärare ser till respektive elevs nivå samt att eleverna har roligt och tycker att det är kul att gå till skolan.

Att kunna läsa och förstå skriven text är idag en nödvändig kunskap för att fungera i samhället. Trots detta har elevers förmåga till läsning och förståelse av framför allt skönlitteratur försämrats de senaste åren (Skolverket, 2007). Skolan har enligt Lpo94 som mål att sträva mot att elever utvecklar ett varierat språk och på eget initiativ väljer att läsa skönlitteratur. För att se hur en meningsfull skönlitterär läsning, där hela läsprocessen från valet av bok till en fördjupande uppföljning kan ske, har studien till syfte att undersöka elevernas perspektiv på sin läsundervisning. Här står deras egna tankar och funderingar kring den skönlitterära läsning i skolan i centrum för att se om vi genom dem, kan få tips och idéer för hur läsundervisning kan bedrivas på ett meningsfullt sätt. Skolverket har i en undersökning konstaterat att läsundervisning i Sverige oftast bedrivs på ett sätt där fokus ligger på avkodning och att läsförståelse i skönlitterära texter inte uppmärksammas.   Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät utformad med öppna och slutna frågor i två klasser på en skola i skolår 5. Majoriteten av eleverna i studien menar att de tycker om att läsa skönlitterära böcker i skolan och de vill läsa varje dag. Dock sker val av bok ofta slumpmässigt utefter faktorer som en fin framsida och enligt eleverna tipsar sällan lärarna om bra böcker. Uppföljning av de skönlitterära böcker som finns i undersökningsgruppen verkar i viss mån vara frivillig, då en stor del av eleverna uppger att de inte har någon form av detta. Resultatet visar att den skönlitterära läsningen i vår undersökningsgrupp är en lärarstyrd aktivitet.   En viktig slutsats är att lärares yrkeskompetens inom barn och ungdomslitteraturgenren är av yttersta vikt för hur undervisningen kan bedrivas på ett meningsfullt sätt. Studien bidrar med ny och aktuell kunskap om hur läsundervisning kan bedrivas på ett fördjupande plan utifrån ett elevperspektiv och väcka idéer hos pedagoger om hur den skönlitterära läsundervisningen kan bedrivas i skolan så att både elever och lärare får känna sig delaktiga.

Det är viktigt att arbeta medvetet med läsningen i undervisningen även på mellanstadiet och därför undersöks i denna studie hur fyra lärare ser på läsningen. Undersökningen är genomförd via intervjuer med två lärare i årskurs 4 och två lärare i årskurs 6, samt två elever i årskurs 4 och två i årskurs 6. Vi har även genomfört observationer i klassrummen. Lärarna ser läsningen som betydelsefull och anser att de arbetar mycket med läsningen i undervisningen genom olika aktiviteter såsom högläsning och tyst läsning vilket de också gör. Dock uppfattar inte eleverna hur mycket de arbetar med läsning. Av studien framgår dock att syftet med läsaktiviteterna, att eleverna ska få en bättre läsförmåga och läsförståelse, inte synliggörs för eleverna vilket leder till bristande motivation. Det framgår även att syftet med läsundervisningen inte skiljer sig mellan årskurs 4 och 6.

Det övergripande syftet med den här studien är att undersöka hur lärares arbete med läsförståelse hos elever med autism kan fungera och ställa det i relation till litteratur och forskning. I litteraturöversikten beskrivs hur aktuell forskning ser på arbetssätt, svårigheter och hjälpmedel samt olika perspektiv på det komplexa och svårdefinierade begreppet läsförståelse. För att kartlägga hur arbetande pedagoger ser på sin egen situation ingår i studien intervjuer med fyra lärare som är anställda i klasser med inriktning på elever med diagnosen autism. Intervjuerna ligger till grund för att besvara arbetets två frågeställningar; Hur arbetar de studerade lärarna med läsförståelse hos elever med autism? och Hur förhåller sig arbetssätten till det forskningen säger om autism och läsförståelse?. Resultatet visar att respondenternas beskrivningar av sin arbetssituation är mångsidiga och inte i alla avseenden konkreta men samtidigt är svaren väldigt likartade. Samtliga berättar hur de använder sig av högläsning, integrerar bilder och nyttjar datorer i undervisningen. Men de beskriver också hur de saknar en fungerande handledning och kollegialt samarbete. En slutsats är att deras arbete till största delen är förankrat i forskningen kring läsförståelse och det finns tydliga gemensamma uppfattningar hos forskarna och respondenterna hur arbetet bäst ska bedrivas. Men det finns också vissa skillnader, framförallt vad gäller bilders roll i utvecklingen av läsförståelse.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare som undervisar i år 3 till 9 på en skola, medvetet arbetar med läsning och tränar elevers läsförståelse och läsförmåga. Syftet var även att se hur läsundervisningen på skolan förhåller sig till Frank Smiths och Caroline Libergs teorier om läsning. Undersökningen genomfördes i två delar, dels genom enkätstudie och dels genom läroboksanalys av två läroböcker som används på skolan. Enkäten besvarades av fyra klasslärare och nitton ämneslärare på skolan. Resultaten visade att majoriteten av lärarna har formell utbildning om hur läsförmågan utvecklas, men flertalet anser att deras kompetens inte räcker till för att hjälpa eleverna att bli bättre läsare. Majoriteten använder också undervisningsmetoder där eleverna får öva läsförmågan minst en gång i veckan. De flesta lärarna använder läroböcker regelbundet och av de analyserade böckerna ansågs historieboken inte ha ett särskilt meningsfull innehåll medan svenskboken ansågs ha ett meningsfullt textinnehåll.

Studiens syfte är att fördjupa och vidga förståelsen för lärarens upplevelse av alternativa verktyg. Få syn på deras didaktiska strategier kring användning av alternativa verktyg och hur det påverkar elevers läs- och skrivundervisning, när det gäller flickor och pojkars lust, motivation och interaktion. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och är till viss del är inspirerade av fenomenologin. Lärarens upplevelse står i centrum för studien. Vi genomförde sju halvstrukturerade intervjuer och tio observationer för att samla in data. Studiens resultat visade att lärarna upplever att alternativa verktyg har en positiv påverkan på elevers motivation och lust till att lära sig läsa och skriva. Lärarna upplever att alternativa verktyg gynnar alla elever, men i något högre grad pojkar i finmotoriska eller fonologiska svårigheter. Lärarna känner att eleverna lyckas skriva både längre texter med en större språkligkorrekthet. Studien visar att interaktionen mellan elever sinsemellan och lärare är positiv, då de lär av varandra. Lärarna beskriver att de alternativa verktygen gör det lättare att anpassa arbetsuppgifter efter elevernas förmåga, vilket gör att fler elever känner sig inkluderade. Det har en positiv inverkan på elevens självförtroende. Samtidigt betonar lärarna vikten av ett tillåtande klassrumsklimat, där lärarens handledning och stöttning krävs för att få ett lyckat resultat. Våra slutsatser är att användning av alternativa verktyg som ett komplement i läs-och skrivundervisningen har en positiv effekt. AV stimulerar elevers motivation och lust att lära, samt bidrar till interaktion. Ett lärande av varandra

Samhällsdebatten om de nedslående resultaten som redovisats i PIRLS 2011 visar att läsförståelseundervisningen i Sverige inte ger de resultat som förväntas. Syftet med denna litteraturstudie var undersöka vilken betydelse faktatexters struktur har för läsförståelsen hos elever i årskurs 4-6. Inledningsvis redogörs för innehållet i skolans styrdokument som rör läsförståelse samt Skolverkets analyser av resultatmätningar. Dessutom redovisas Skolverkets rapporter och annan pedagogisk litteratur i frågan om vikten av att alla lärare undervisar i läsförståelse oavsett ämne. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie där sökmetoder och urval redovisas. Studiens resultat visar att elever som undervisats i olika texttypers strukturer inte bara förstår texten bättre, de får också bättre förutsättningar att producera egna texter i olika genrer. Vid användning av grafiska modeller som är anpassade till aktuell struktur ökar möjligheten till textförståelse och textproduktion ytterligare. En slutsats från studien är att förutsättningen för att elever ska utveckla sin läsförståelse är lärarens explicita läsförståelseundervisning i alla ämnen.

Uppsatsen undersöker lärares tankar om tidig läsinlärning och deras förhållningssätt kring läsengagemang. Syftet för studien är således att undersöka hur lärare som är verksamma i årskurserna f-3 resonerar kring den tidiga läsinlärningen och hur de förhåller sig till läsengagemang som en påverkande faktor för den fortsatta läsutvecklingen. Uppsatsen bygger på fem stycken intervjuer. De intervjuade är lärare som är verksamma i årskurserna f-3. Resultatet visar att lärare inte använder endast en metod utan ser det som betydelsefullt att variera arbetssätt inom den tidiga läsinlärningen. De uttrycker att det är viktigt att beakta flera aspekter när undervisningen planeras och utformas, däribland läsintresse. Lärarna förhåller sig till läsengagemang som något som ömsesidigt hör ihop med läsutveckling. De yttrar att läsengagemang är viktigt och att de försöker påverka detta hos eleverna genom att göra undervisningen lustfylld och meningsfull.

Denna studie handlar om lärares förståelse av läsundervisning samt deras tankar kring resultaten i PIRLS. Då både Sverige och England fått bättre resultat i PIRLS samt att de arbetar med olika metoder är det intressant att höra tankar kring läsundervisningen och elevers läsförmåga ifrån både svenska och engelska lärare. Detta är spännande då det i denna studie framgår att trots att lärarna i de båda änderna använder olika metoder för att främja elevers läsutveckling har de likartade tankar kring läsundervisning. För att få syn på lärares förståelse av läsundervisning analyseras lärarnas beskrivningar av läsinlärningens genomförande och mål. En kvalitativ studie genomfördes utifrån empirisk data insamlade via semistrukturerade intervjuer. I studien används sociokulturellt perspektiv för att analysera och diskutera resultatet. Resultatet visar att lärarna i just denna studie beskriver att elever läser för lite hemma samt att eleverna inte är intresserade av att läsa vilket har konsekvenser för läsundervisningen.