Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse av lärares perspektiv på läsundervisning samt insatser som görs för att alla elever ska nå måluppfyllelse i läsning i årskurs 3. Studien har fokuserat på förebyggande arbete, identifiering av elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i läsning i årskurs 3 samt insatser som görs. Studien har en kvalitativ ansats. Intervjuer genomfördes med 15 lärare i tre olika yrkeskategorier; förskollärare, lärare i årskurs 1-3 samt speciallärare och specialpedagoger. Resultatet visade att lärarna i studien bedriver ett omfattande och varierande förebyggande arbete. Den språkliga medvetenheten ses som en viktig del liksom en balanserad läsundervisning. Rutiner för övergången mellan förskoleklass och årskurs 1 ses som ett utvecklingsarbete. Det framkom att lärarna i studien använder sig av olika material och metoder i sin undervisning. Rutinerna för att identifiera elever som riskerar att inte nå målen i läsning varierar. Tester och screeningar används i olika omfattning och Skolverkets bedömningsstöd ses som ett användbart verktyg. Insatser som görs bedrivs intensivt i begränsade perioder, tidiga insatser förordas. De åtgärder som genomförs bedrivs ofta som en-till-en undervisning, dock förespråkas ett inkluderande perspektiv i årskurs 1.

Att som klasslärare ansvara för läsundervisningen i årskurs 1 kan uppfattas som ett komplext uppdrag. Man bör ha god kunskap om läsprocessen och dess olika utvecklingsnivåer för att kunna möta eleverna där de befinner sig i läsutvecklingen, samtidigt som yttre faktorer kan påverka möjligheterna till individanpassad undervisning. Syftet med studien var att belysa hur klasslärare uppfattar elevers läsutvecklingsnivåer i årskurs 1 samt hur klasslärare beskriver sin planering och organisation av läsundervisningen utifrån elevers olika behov i årskurs 1.Lärarna i studien anser att det är lustfyllt, men också utmanande, att bedriva individanpassad läsundervisning i årskurs 1. Höga krav ställs på lärarnas kompetens när det gäller planering, genomförande och uppföljning av undervisningen. Det anses som en fördel när man uppnått en viss erfarenhet av läsinlärning och läsundervisning. Lärarna menar att kunskap om elevernas utvecklingsnivå redan vid skolstarten i årskurs 1 är mycket viktig. Förskollärarnas elevinformation till de blivande klasslärarna i årskurs 1 grundlägger planeringen av den första läsundervisningen i årskurs 1.Trygghet i skolmiljön bidrar till framgångsrik läsundervisning. Genom att eftersträva ett lärandeklimat som byggs av lek, glädje och respekt kan en trygghet i den pedagogiska miljön skapas. Det är viktigt att som klasslärare kunna inspirera och motivera eleverna till läsning. Informanterna beskriver olika arbetssätt som kan främja detta, till exempel högläsning, gruppläsning och kamratläsning.Specialläraren har en viktig roll i sammanhanget då denne bland annat ska visa fördjupad kunskap inom elevers läsutveckling, medverka i förebyggande arbete samt bidra till att avlägsna hinder och problem i undervisningsmiljön. Nyckelord: undervisning, läsning, tidig läsundervisning, speciallärarroll

Inledning Arbetet berör lärares läsintresse och hur detta intresse påverkar olika delar av den bedrivna läsundervisningen. Dessa delar kategoriseras som undervisningens kvantitet, elevers motivation och undervisningens variation.Syfte Studien syfte är att undersöka hur lärares läsintresse påverkar läsundervisningens kvantitet och variation samt elevers motivation till läsning.Metod Undersökningen har använt en kvantitativ metod då studien syftat till att hitta samband. Den kvantitativa metod som använts är enkäter till såväl lärare som elever. Enkäter har sammanställts med hjälp av SPSS.Resultat Resultatet av studien har delats upp i tre delar för att motsvara de hypoteser som undersökningen hade. Den första hypotesen hade fokus på kvantiteten i läsundervisningen. I denna aspekt finner undersökningen viss korrelation, då främst mellan lärarens läsning och den bedrivna läsundervisningen. Inga slutsatser kan dock dras av detta. Den andra delen handlar om motivation hos eleven. Undersökningen lyfter fram olika typer av motivation som direkt påverkar eleven men inga samband som korrelerar med lärarens läsintresse. Avslutningsvis undersökte studien om variationen i läsundervisningen påverkades av lärarens eget läsintresse. Enligt resultatet av undersökningen kunde inget sådant samband hittas.

Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattning om elevers läsattityd samt om och på vilket sätt undervisningen anpassas efter attityderna i årskurs 1–3. Studien ämnar bidra med kunskap om hur lärares undervisning kan anpassas till elevers läsattityd för att stödja elevers läsutveckling. Forskningsfrågorna som ställs utifrån syftet är: Vad har lärare för uppfattning om elevers läsattityd? Hur skaffar sig lärare uppfattning om elevers attityd till läsning? Hur uppfattar lärare att de agerar utefter elevers olika läsattityd i undervisningen? Hur uppfattar lärare att elevers läsattityd förhåller sig till läsutveckling? Studien delar den sociokulturella teorins syn på lärande och har en fenomenografisk forskningsansats som utgångspunkt. Utifrån dem valdes en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer för att undersöka fem lärares uppfattningar om elevers läsattityder. Det insamlade materialet analyserades utifrån en fenomenografisk analysmetod. Resultatet visar att samtliga lärare anser att de flesta elever i årskurs 1–3 har positiva läsattityder och vilja att lära sig läsa. Dessutom visar resultatet att bara en av lärarna tar reda på elevers läsattityd på ett systematiskt och medvetet sätt, resterande lärare litar på deras intuition. Till sist visar resultatet att tre av de fem intervjuade lärarna ansåg att elevers läsattityd påverkar deras läsutveckling. / The aim of this study is to examine teachers’ perception of students’ attitudes towards reading, and to determine if and how their teaching is adapted to the attitudes at grade 1-3. The study aims to contribute with knowledge about how teachers’ instructions can be adapted to students’ reading attitudes to support their reading development.  Based on the aim of this study four questions were asked: What are teachers’ perceptions about students’ reading attitude? How do teachers get an idea of ​​students’ attitude towards reading? How do teachers perceive that they act in their instruction according to students’ different reading attitudes? How do teachers perceive that students reading attitudes are related to reading development?  The study departs from the socio-cultural theory's view of learning and has a phenomenographic research approach as a starting point. Based on them, a qualitative research method was chosen in the form of semi-structured interviews to examine five teachers’ perceptions of students’ reading attitudes. The collected material was analyzed based on a phenomenographic analysis method.  The results show that all teachers believe that most students in grade 1-3 have positive reading attitudes and are motivated by learning how to read. In addition, the results show that only one teacher determines students’ attitudes towards reading in a systematic and conscious manner; the other teachers trust their intuition. In conclusion, the results show that three out of the five interviewed teachers think that students’ reading attitudes affect their reading development.

BAKGRUND:Ute i verksamheten kan man se att pedagogiken ofta utgår från Vygotskijs språksyn, vilkenhandlar om att eleverna lär sig bäst när de själva är aktiva. Detta har sin grund i detsociokulturella perspektivet på lärande, som betonar att lärandet sker i samspel med andramänniskor. Vygotskijs teori visar sig på olika sätt ute i verksamheten. Exempelvis belysesdenna när pedagoger pratar om att läsningen måste vara meningsfull och engagerande, samtatt eleverna bör marineras i läsning. Den visar sig också i olika läsmetoder, som får framdenna meningsfullhet. Till exempel är reflekterande efter läsning en användbar läsmetod,vilken får eleverna att tänka till om det lästa. Detta gör också att läsningens fokus blir påförståelsen. Metoden högläsning är en annan läsmetod som också är viktig. Tack vare dennakan eleverna höra hur språket är uppbyggt och även bli motiverade till läsning.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka i vilken utsträckning några lärare uppger sig arbeta med olikaläsmetoder. Undersökningen syftar också till att belysa på vilka grunder dessa lärare säger siggöra sina val av läsmetoder.METOD:Vi har använt oss av två datainsamlingsmetoder. Den första har en kvantitativ prägel och ärett läsprotokoll, vilket vi har tagit fram själva. Den andra är en kvalitativ intervju.RESULTAT:De läsmetoder som undersöktes användes i olika stor utsträckning bland lärarna. Metodenhögläsning användes ganska ofta, där ett motiv var att eleverna skulle få höra språket talas.Samtliga lärare fokuserade på att eleverna skulle utveckla en god läsförståelse samt hade envariation av olika texter i sin läsundervisning. / Uppsatsnivå: C

Det finns elever som upphör att utvecklas i sin läsförståelse vid övergången mellan årskurs 3 och 4 då de möter svårare texter och nya kursplaner som ställer högre kognitiva krav. Syftet med föreliggande studie är att beskriva lärares upplevelse av denna stadieövergång med fokus på elevernas läsutveckling. Studien vill undersöka följande: Hur upplever lärare i de båda årskurserna att de kan underlätta stadieövergången för eleverna när det gäller läsförmåga och läsutveckling? Vilka uppfattningar lärare i årskurs 3 respektive 4 har av elevers läsförmåga och läsutveckling. Hur säger lärare i respektive årskurs att de arbetar med läsförmåga och läsutveckling? Vilka material säger lärarna att de använder i läsundervisningen? Utgångspunkten för studien är en balanserad syn på läsning, dvs en syntes mellan phonics och whole language. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer med åtta lärare, fyra som undervisar i årskurs 3 och fyra som undervisar i årskurs 4. Resultatet visar att skolor kan motverka att lässvårigheter blir permanenta genom att ha ännu bättre samverkan kring övergången i syfte att relevant information om eleverna kommer fram till mottagande skola/lärare så att eleverna får rätt stöd från början i årskurs 4. Av resultatet framgår också att lärarna i årskurs 4 uttrycker högre förväntningar på elevernas läsförmåga än de i årskurs 3. Läromedel och kursplaner styr deras förväntningar. Vidare framgår i resultatet vilken läsundervisning som enligt lärarna främjar läsutvecklingen i övergången. Denna undervisning utgörs av gemensam läsning, textsamtal, undervisning i läsförståelsestrategier. Enligt lärarna i studien bör elever dessutom erbjudas mer explicit undervisning i faktatexters struktur redan på lågstadiet, ha större tillgång till texter med olika svårighetsgrad och med ett innehåll som intresserar eleverna. Det bör också avsättas mer tid till läsning - både på egen hand och lärarledd läsundervisning.

Uppsatsens syfte är att ta reda på hur verksamma speciallärare och specialpedagoger på högstadiet beskriver sitt arbete med att utveckla högstadieelevers läsning. Vidare avser studien att undersöka hur speciallärare och specialpedagoger förhåller sig till inkludering i sitt arbete med att utveckla läsningen. De frågeställningar som ligger till grund för undersökningen avser att belysa metoder speciallärare och specialpedagoger använder för att utveckla elevers läsning på högstadiet samt i vilken utsträckning läsundervisningen är inkluderande. Studien är en kvalitativ intervjustudie med en tematisk analys av datamaterialet.   Studiens resultat tyder på att läsundervisningen som bedrivs på skolorna är inkluderande i stor utsträckning och att speciallärarna och specialpedagogerna har tankar kring inkludering när det gäller läsundervisningen både organisatoriskt och innehållsmässigt. Undersökningen visar att speciallärarna och specialpedagogerna använder olika tester och pedagogiska kartläggningar för att ta reda på vilka svårigheter eleverna har kring läsning och att olika insatser kring läsning görs på individ-, grupp och organisationsnivå. Resultatet indikerar också att speciallärare och specialpedagoger på högstadiet använder olika metoder kring läsundervisningen beroende på en rad olika faktorer såsom speciallärarnas och specialpedagogernas tidigare erfarenheter av specialpedagogisk undervisning, teoretiskt kunnande, skolans elevunderlag, skolans organisatoriska förutsättningar, lärarnas inställning och samarbetsvilja kring läsundervisningen. Studien visar vidare att öka elevernas motivation gällande läsningen samt att få eleverna att utveckla lässtrategier är centralt i speciallärarnas och specialpedagogernas arbete med läsning på högstadiet. Resultatet av studien pekar på att speciallärarna och specialpedagogerna ser sig som utbildare och handledare till både elever och pedagogisk personal på högstadiet. Studiens resultat indikerar vidare att det finns ett dilemma mellan specialpedagogiska insatser och kunskapsinhämtning på högstadiet där betygen står i centrum snarare än en utveckling av läsförmågan.

Det här examensarbetet syftar till att bidra med kunskap kring läsundervisning och med stöd i en etnografisk forskningsansats har jag studerat hur läsundervisningen utformats i en årskurs 8 i ämnet svenska. Genom observationer och intervjuer av läraren och eleverna beskriver jag de intentioner läraren hade med sin undervisning och hur den sedan blev i praktiken. I resultatdelen redogör jag också för de hinder och möjligheter undervisningen innebar för elevernas deltagande och lärande. Den läsundervisning som blev föremål för min undersökning blev ett läsprojekt där alla elever i klassen läste en gemensam bok. Lektionsarbetet bestod mestadels i att eleverna läste och diskuterade boken i mindre läsgrupper där lärarens intentioner bland annat var att gruppen skulle fungera som ett stöd för elever med lässvårigheter. Fokus i mitt arbete handlar således mycket om litteratursamtal där gruppen fungerar som en resurs för eleverna och vad detta arbetssätt innebär för elevernas lärande och delaktighet. Forskning visar att läsning är en komplicerad aktivitet som innefattar flera olika processer som samverkar. Att undervisa i läsning kräver att läraren har kunskap om läsning och läsundervisning då det är många aspekter som ska beaktas i planeringen och genomförandet av läsundervisningen. Här kan min studie bidra med information och kanske några lärdomar. Den visar bland annat hur undervisningens utformning påverkar olika elevers möjligheter att lära och hur denna både främjar och hindrar lärandet. Studien ger en inblick i hur läsundervisning med gemensam läsning och diskussioner i läsgrupper stöttar elever med lässvårigheter, ökar deras möjligheter till deltagande och gemenskap och skapar läsmotivation, samtidigt som den också orsakar problem och hinder i lärandet. Det är betydelsefullt för elevernas lärande att lärare är medvetna om vilka konsekvenser olika pedagogiska och didaktiska val kan innebära för olika elever och för att öka den medvetenheten behöver läsundervisningen granskas och analyseras, värderas och utvärderas.

<p>Syftet med denna undersökning är att belysa hur lärare kan arbeta för att stimulera och motivera elever till att läsa samt förstå innebörden av det de läser. De forskningsfrågor som besvaras handlar om vilka läsinlärningsmetoder som används och vad lärare anser är viktigt för att elever ska utveckla sin språkliga medvetenhet samt sitt läsande och lärande, vilka arbetssätt som används för att stimulera och motivera eleverna till att läsa samt vilka arbetssätt lärare använder för att förvissa sig om att eleverna lär sig att förstå innebörden av det de läser. Resultatet visar att respondenterna är överens om att det finns ett klart samband mellan barns språkliga utveckling och deras inlärning. Vidare är respondenterna eniga om att det blir bäst resultat när de plockar väl valda delar från olika läsinlärningsmetoder utifrån vad som passar för just den klass de undervisar i. För att säkerställa att eleverna förstår det de läser svarar merparten av respondenterna att de lägger fokus på att diskutera om texterna som läses. Analysen belyser bland annat att det för att utveckla elevers läsande och lärande är viktigt att eleverna känner trygghet, att varje lärare ser till respektive elevs nivå samt att eleverna har roligt och tycker att det är kul att gå till skolan.</p>

<p>Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att belysa hur pedagoger i förskoleklass (f-klass) och skola arbetar med läs- och skrivundervisning. Det finns mycket litteratur i ämnet och många olika metoder att välja bland. Ett sekundärt syfte är att belysa hur samarbetet mellan f-klass och skola ser ut.</p><p>Eftersom det finns många teorier och metoder i ämnet läs- och skrivundervisning kan jag koppla samtliga av mina informanters arbetssätt till olika teorier. Tre av pedagogerna arbetar efter en bestämd metod, i dessa fall Bornholmsmodellen, SOL (eller Språkbiten) samt Vi läser. De övriga tre blandar olika metoder. Enligt forskare finns det för- och nackdelar med båda varianterna. Om pedagogen jobbar enligt en metod kan det bli svårare att möta det enskilda barnets behov. Om pedagogen i stället blandar metoder ökar risken att någon eller några viktiga bitar i undervisningen missas och det kan resultera i läs- och skrivsvårigheter.</p><p>Resultatet av min studie är att det finns väldigt många olika sätt att arbeta på. Varje pedagog måste läsa mycket, både tidigare forskning och nya rön samt olika slags metoder och därefter pröva sig fram. En av mina informanter sa att innan hon kan kalla något för kunskap måste hon först ha provat på det. Och detta gäller nog för de allra flesta, både stora och små.</p><p>Samarbetet på de tre enheter där mina informanter jobbar är bra. Redan när barnen börjar f-klass integreras de i skolverksamheten genom att de är kopplade till en mentorsgrupp och har möjlighet att delta i vissa aktiviteter i den gruppen.</p>