Syftet med denna kvalitativa forskningsstudie är att bidra med kunskap om faktorer som påverkar motivationen för läsning hos pojkar i den tidiga läsundervisningen. Studien kan ses som ett bidrag till ökad förståelse om pojkars läsmotivation för lärare med intresse för pojkars läsning, dock med beaktan av studiens kontext för generalisering. Studiens resultat är baserat på elva semistrukturerade intervjuer med pojkar, sex stycken i årskurs 1 och fem stycken i årskurs 2. Intervjuerna har analyserats utifrån en tematisk analysmetod där vi funnit sex teman; Pojkar vill läsa spännande böcker; ”Oftast Kalle Anka, för att jag har dem”; Pojkar motiveras till läsning när det är bekvämt, tryggt och lugnt; Pojkar motiveras till läsning när de känner att de kan och utvecklas; Pojkar menar att läsningen är viktig att kunna sen, att de behöver den i framtiden samt Läsning som praktisk nytta för sin egen skull. Dessa teman redovisar studiens pojkars motivationsfaktorer för läsning i den tidiga läsundervisningen. Resultatet visar att studiens pojkar är intresserade av att läsa böcker där de upplever spänning och humor i innehållet. Vidare motiveras pojkarna i studien till att läsa när de känner att de utvecklas och upplever en tilltro till sin läsförmåga. Faktorer som en bekväm och trygg omgivning samt en läsmiljö där pojkarna kan koncentrera sig har även betydelse för när studiens pojkar upplever läsmotivation. Om de vill ha helt tyst eller musik i bakgrunden påverkas av faktorn hur långt de kommit i sin läsutveckling och således av hur mycket de behöver fokusera på avkodningen. Studiens resultat visar även att få lära sig mer om sitt fritidsintresse, om något som har en relevans utanför läsningen som aktivitet samt vetskapen om att läsningen är viktig i ett framtidsperspektiv motiverar studiens pojkars att läsa och utveckla sin läsförmåga.

Syftet med undersökningen är att granska vad tidigare forskning säger om framgångsrik undervisning om lässtrategier och vilka problem som kan påverka denna undervisning. Genom en tematisk analys har tio vetenskapliga publikationer med både svenska och internationella perspektiv granskats. I all insamlad material återfinns fokus på språkundervisning med läsförståelse och textsamtal i fokus. Genom en tematisk analys kunde fyra återkommande temakategorier identifieras: Elever behöver ett brett urval av strategier, Textsamtal och faktorer som påverkar detta, Läsningens ramfaktorer, framgångsfaktorer vid läsundervisning. Resultatet av studien visar att det finns många olika tillvägagångssätt att undervisa om lässtrategier och att det mest framgångsrika resultatet erhålls genom en kombination av flera olika strategier utifrån kontextuella krav. Textsamtalet är en stor faktor som öppnar upp för mycket diskussion och ger elever möjlighet att uttrycka och ta del av nya perspektiv. Däremot påverkas mängden läsundervisning av sociala och strukturella faktorer inom organisationen av skolan. Många lärare uppfattar även att de saknar kompetens att undervisa om lässtrategier och att effektivt och på vetenskaplig grund leda exempelvis textsamtal vilket leder till en ojämn balans i hur läsundervisning sker i skolan.

Syftet med denna studie är att undersöka privata läsvanor hos svensklärare i årskurs 4-6 ochhur dessa påverkar undervisningen av svenskämnet. Syftet med studien är även att undersökaderas läsintresse samt hur de uppfattar sin roll som läsande förebild. Studien tar avstamp i detsociokulturella perspektivets tankar om samspel och kommunikation samt behaviorismenstankar om betingning och förstärkning. Därefter redovisas litteraturdidaktisk forskning ommyndighetsinsatser med inriktning mot läsning och läsande förebilder. I studien används enmetodkombination bestående av intervjuer och en enkätundersökning. Intervjuerna bygger påenkätundersökningens svar, detta för att åstadkomma en triangulering.Resultatet visar att svensklärare i årskurs 4–6 läser mycket på sin fritid och har ett stortintresse för litteratur. Detta intresse är något de tar med sig in i sin undervisning för attförmedla både vikten av och glädjen med att läsa. De anser att de har en viktig roll somläsande förebilder men understryker att de inte är de enda läsande förebilderna i elevernas liv.

The aim of this study is to examine how teachers perceive the concepts of reading pleasure and reading motivation, as well as how they view their work with reading pleasure and reading motivation in the classroom with their students. Through interviews with five active and qualified teachers, with different operating years in the same elementary school. These questions were included in the interview guide: "What is reading pleasure for you?", "What is reading motivation for you?", "Can these two concepts be connected?". "How do you work with a desire to read and reading motivation in the classroom?" and "How do you strengthen students' desire to read and reading motivation?". The results from the interview responses show that the teachers, regardless of years of experience in the profession, define and work equally with the same sense of purpose around capturing students' interest in reading, and with the thoughts about the importance of a reading pleasure and reading motivation. Previous research shows similar results connected to this study, findings also shows the importance of teacher’s knowledge about reading pleasure and reading motivation.

Differentierad undervisning har blivit ett brett arbetsområde under de senaste åren. Att arbeta differentierat menas att möta elevernas individuella behov och förutsättningar för att ge eleverna en så bra skolgång som möjligt. Idag är differentierad undervisning väldigt viktigt då skolan är en skola för alla (Skolverket, 2022). Enligt skolverket (2022) ska undervisningen anpassas till varje enskild elevs förutsättningar och behov.  Genom att arbeta differentierat kan undervisningen anpassas för alla elever oavsett behov i varje klassrum. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur man arbetar med differentierad undervisning samt fördelar och nackdelar. Vi valde även att fördjupa oss i läsundervisning och hur differentierad undervisning kan hjälpa eleverna att nå kunskapskraven för årskurs 3. Skolverket skriver att “Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga” (Skolverket, 2022, s.8). Syftet med kunskapsöversikten är att söka, kartlägga samt sammanställa vad som kännetecknar forskningen om differentierad undervisning och läsundervisning i förskoleklass och årskurs 1-3. Frågeställningarna som användes för att uppfylla kunskapsöversiktens syfte var: Hur beskriver forskningen en differentierad undervisning som tillgodoser alla elevers behov? Hur beskriver forskningen lärarkompetens inom differentierad undervisning för att möta alla elevers behov? Vad kännetecknar forskning om differentierad undervisning kopplat till läsundervisning? Genom att noggrant formulera urvalskriterier och sökord identifierades nio artiklar genom sökningar  i  olika  databaser  som  användes  för  att kartlägga forskningsfältet.  Inom forskningsfältet användes kvalitativa metoder, kvantitativa metoder och mixade metoder för att genomföra undersökningar inom differentierad undervisning, läsundervisning samt lärares kompetens. Resultatet i denna kunskapsöversikt visar att differentierad undervisning är positivt för elevernas progression i läsundervisningen. Resultatet visar även att det är stor skillnad på lärares kompetens gällande differentierad undervisning.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs 1 anpassar sin läsundervisning för att stödja och utmana eleverna i sin läsutveckling. Vår studie har som utgångspunkt ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilket belyser samspel och kommunikation mellan individer som två viktiga aspekter för individers kunskapsutveckling. Vi har genomfört en intervju med nio olika lärare för att besvara forskningsfrågorna. Resultatet visar att de flesta lärarna samarbetar med förskoleklasslärarna genom att ha en överlämningsdiskussion för att skapa en tydlig bild om var eleverna befinner sig i sin läsutveckling. Det är även vanligt att specialläraren hjälper klassläraren att genomföra olika screeningstester för att bedöma elevers läsförmåga och anpassa läsundervisningen utifrån elevers behov och förutsättningar. För att anpassa läsundervisningen använder lärarna läromedel med olika svårighetsgrader, digitala hjälpmedel, samarbetsövningar och nivåanpassade läsläxor för att skapa möjlighet för alla elever att utvecklas i sin läsning. Vårdnadshavares involvering inom elevers läsutveckling är även en viktig aspekt som lyftes fram i resultatet. Slutligen visar resultatet att lärarna arbetar på ett varierande arbetssätt och bedriver en anpassad undervisning som hjälper eleverna att utvecklas som läsare och att uppnå kunskapsmålen inom läsningen. Sammanfattningsvis kan det konstateras att utifrån resultatet använder lärarna de individualiseringar som de bedömer är gynnsamma för klassens behov och förutsättningar.

Syftet med den här studien är att undersöka hur F-3-lärare i Sverige beskriver att de utför sin läsundervisning i årskurs 1 för att utveckla elevers läsförmåga utifrån elevers individuella behov och förutsättningar. Studiens teoretiska perspektiv är det sociokulturella perspektivet som handlar om stödstrukturer, den proximala utvecklingszonen och lärande i samspel med andra. Dessa tre begrepp genomsyrar hela studien. Studien är kvalitativ och har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studien har analyserats systematiskt med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar att lärare använder olika läsinlärningsmetoder men är osäkra på vad läsinlärningsmetoderna heter. Lärare är säkra på hur de ska genomföra sin läsundervisning och varierar undervisningen utifrån elevers individuella behov och förutsättningar. Gemensamt arbete och stödstrukturer är något lärare anser som viktiga faktorer i elevernas läsutveckling. För att hjälpa elever som riskerar att inte uppnå målen i svenskämnet för årskurs 1 krävs en samverkan med speciallärare, specialpedagog, klasslärare, kollegor och vårdnadshavare. Vi kan därför dra slutsatsen att lärare är säkra på hur läsundervisningen ska gå till. F-3-lärare är medvetna om viktiga faktorer för elevers läsutveckling. Lärare tar hjälp av kollegor med mer erfarenhet i arbetet med elever som riskerar att inte uppnå målen i årskurs 1.

I dagens skola, med sjunkande resultat i läsförståelse (Skolverket 2023), måste man tänka på att hitta olika sätt att få elevernas läsförståelse att öka. Denna studie visar på att det finns flera olika aspekter som påverkar elevernas lärande och läsutveckling.  Syftet med studien är att undersöka hur lärares läsundervisning anpassas efter alla elevers individuella förutsättningar, hur lärarna utformar klassrumsmiljön för att stimulera elevernas lärande samt att undersöka hur lärare ser på differentierad undervisning. Syftet undersöktes genom följande frågeställningar: Hur ser lärare på begreppet differentierad undervisning? Hur manifesteras deras syn på differentierad undervisning i läsundervisningen? Hur arbetar lärare med att utforma en klassrumsmiljö som utvecklar elevers lärande och läsutveckling?  Resultatet indikerar att lärare försöker arbeta differentierat men att det sker på lite olika sätt. Trots att lärarna hade olika definitioner av begreppet visade det sig att de fortfarande jobbade med att anpassa material och uppgifter efter elevernas individuella behov. Det framkommer också att lärarna har olika didaktiska strategier till exempel fokus på ordförståelse och kontinuerligt arbete med läsläxor för att utveckla elevernas läsförståelseförmåga, däremot visar de didaktiska strategierna inte på någon differentierad undervisning.  Utöver detta presenteras hur lärarna arbetade med och utformade klassrumsmiljön för att utveckla elevernas lärande. Beroende på hur klassrummet var utformat kunde det ha både positiva och negativa effekter på elevernas lärande beroende på den aktuella elevgruppen. Vår studie visar att det behövs mer kunskap om differentierad undervisning samt om klassrumsmiljöns betydelse för elevers prestationer.

Denna studie behandlar lärares uppfattningar och erfarenheter om undervisning i läsutveckling på lågstadiet efter att eleverna har knäckt läskoden. Syftet med föreliggande studie är att undersöka lärares erfarenheter av och uppfattningar om undervisning i läsutveckling, utifrån aspekterna förståelse av text, avkodning av text och meningsskapande av text samt elevers läslust utifrån inre och yttre motivation, i årskurs 1 till årskurs 3 efter att eleverna knäckt läskoden. Syftet konkretiseras i följande frågeställningar: · Hur ser och förstår lärare begreppen läsförståelse, avkodning, meningsskapande och läslust? · Hur förhåller sig lärares beskrivningar av erfarenheter och strategier i läsundervisningen på lågstadiet efter att eleverna knäckt läskoden till aspekterna förståelse av text, avkodning av text och meningsskapande av text?  · Hur gör lärare för att väcka och bevara elevers läslust i förhållande till inre och/eller yttre motivation? I studien genomförs semistrukturerade intervjuer med fem lärare om deras uppfattningar och erfarenheter om läsundervisning på lågstadiet. Intervjuerna transkriberas och analyseras genom tre tematiska analyser, en analys för varje frågeställning i studien. Studien grundar sig på två teoretiska modeller som den tematiska analysen av materialet utgår ifrån. Den första teoretiska modellen behandlar läsförståelseprocesser och bidrar med kategorierna förståelse av text, avkodning av text och meningsskapande av text med tillhörande faktorer som i en av studiens tematiska analyser utgör teman och koder. Den andra teoretiska modellen är inre och yttre motivation som tillsammans med begreppet läslust utgör koder och tema i en tematisk analys. I resultatet framkommer att lärarna arbetar mycket med läsutveckling under lågstadiet och gör detta på många olika sätt. De deltagande lärarna har alla liknande definitioner av begreppen läsförståelse, avkodning, meningsskapande och läslust. Samtliga lärare har textsamtal och låter eleverna koppla det lästa innehållet till tidigare erfarenheter samt svara på frågor om texten. Alla lärare arbetar med läsförståelsestrategier i sina klassrum. Lärarna tycker det är viktigt att lyfta begrepp och ordförståelse i sin undervisning. Hur de gör detta sker dock på olika sätt i de olika lärarnas klassrum. De deltagande lärarna har olika mycket medvetna strategier kring det fortsatta arbetet med fonologisk medvetenhet efter att eleverna knäckt läskoden. Dock arbetar alla lärare med bokstavsljudskännedom, främst genom fonem-grafem-kopplingar. Lärarna anser det också av vikt att eleverna till en början tillåts ljuda ihop bokstäver till ord innan de lärt sig läsa hela ord med flyt. Alla lärare är måna om att presentera olika texter för eleverna för att fånga deras intresse för läsning. I lärarnas resonemang framgår flera arbetssätt som ska motivera eleverna i läsutvecklingen, däribland lustfyllda övningar. Lärarna i studien upplever också elevernas läserfarenheter vara spridda. Samtliga lärare ser till att eleverna får träna läsning och gör ofta detta i mindre grupper. Lärarna inte är eniga om huruvida bänkböcker bör användas i läsundervisningen på lågstadiet. Samtliga lärare har arbetssätt som går ut på att bevara elevers inre motivation till läsning och strategier för att väcka läslust genom yttre motivatorer. Resultatet kompletterar tidigare forskning. Tidigare forskning har till stor del undersökt elevers förmågor i läsning, såsom läsförståelse och avkodning (Herkner, 2011; Herkner, 2022, Ivarsson, 2008 & Stenlund, 2011) och färre forskningsstudier har gjorts kring hur lärarna förhåller sig till detta, vilket alltså denna studie bidrar med. Samtidigt finns beröringspunkter med majoriteten av den tidigare forskning som presenteras i studien och studiens resultat. Lärarna i studierna av Xinhua et al. (2020) och Eckeskog (2013) lyfter i likhet med lärarna i denna studie användningen av läsförståelsemodeller i undervisningen. Verktyget LegiLexi används av lärare både i denna studie och i studien av Gustafson et al. (2019). Arbetssätt som lyfts i denna studie framkommer även i studierna av Alatalo (2011) och Krantz (2011). Likt Pfost et al. (2014) beskriver även lärare i denna studie ett behov av att kompensera elever som inte har lika goda förutsättningar som andra elever till läsning. En slutsats som framkommer i denna studie är att de deltagande lärarna använder gemensamma arbetssätt i sin läsundervisning men har även enskilda arbetssätt som inte beskrivs av de andra lärarna. En annan slutsats är att med mer erfarenhet inom läraryrket verkar lärare använda fler medvetna strategier och arbetssätt i undervisningen.

Med en ökande oro för minskad läsförståelse och sjunkande läslust bland elever har frågor kring hur skolan kan främja läsmotivationen blivit alltmer betydelsefulla. En framgångsrik läsare visar en tendens att läsa mer, vilket leder till ytterligare utveckling av läsförmågan och därigenom ökar läsmotivationen. Att förstå utvecklingen och främjandet av läsmotivation är därför av stor relevans. Den här systematiska litteraturstudien fokuserar på att sammanställa och analysera befintlig forskning för att identifiera strategier och faktorer som kan främja läsmotivationen. För att nå syftet formulerades följande frågeställning: Vilka faktorer främjar elevers läsmotivation? Resultatet visar att det finns en rad olika faktorer som påverkar läsmotivationen. Inre och yttre motivation är viktiga faktorer, där inre motivation innebär en naturlig lust att läsa och ett nöje i själva läsandet, medan den yttre motivationen representerar en drivkraft som kommer från externa faktorer som till exempel belöningar. Vidare är både den totala tiden som ägnas åt läsning och den stöttning eleverna erhåller av stor betydelse. Andra aspekter som framkommer som betydelsefulla är vikten av att välja lämpliga texter (baserat på elevernas intressen och kognitiva förmåga), organiseringen av läsundervisning som en social aktivitet samt att tillhandahålla eleverna ett brett litterärt utbud.