Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare arbetar med att utveckla elevernas läsförmåga genom läsning av skönlitteratur i årskurserna 4–6. Undersökningen har genomförts utifrån en kvalitativ metod med stöd av skriftliga standardiserade intervjuer. Jag har använt ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt, i synnerhet kopplat till begreppen scaffolding och appropriering. I studien har totalt sju lärare från fyra skolor i två olika kommuner på mellanstadiet deltagit. I resultatet av studien framkommer att alla lärare är förtrogna med styrdokumenten och vad de berättar om vad eleverna ska utveckla i sin läsförmåga. Däremot framkommer att lärare på mellanstadiet lägger störst fokus på läsmomenten i andra ämnen än svenska. Vidare framgår att lärare inte använder tillräcklig mängd av riktad litteraturundervisning som gynnar elevernas läsförmåga. Studien bekräftar också att lärare behöver arbeta mer med att bjuda in vårdnadshavare i arbetet med att utveckla läsförmågan. / <p>Svenska</p>

I denna studie undersöks hur lärare i naturorienterande och samhällsorienterande ämnen i grundskolans senare år arbetar med läsning och lässtrategier i undervisningen. Det ingår dessutom ett elevperspektiv i studien. Avgränsningen till NO och SO beror främst på att de är texttunga ämnen och därmed kräver läsförståelseförmåga hos eleverna. I studien gjordes kvalitativa intervjuer med behöriga lärare i NO- och SO-ämnena, vilka analyserades genom tematisk analys. Resultatet visar att texter i NO snarare ses som ett hjälpmedel och som något som tar upp lektionstid. Framför allt är tyst läsning utan uppföljning vanligt i NO-undervisningen. En förklaring till detta är att lärare har inställningen att det är kunskaperna och förmågorna som ska bedömas och därmed har det ingen betydelse hur eleverna tillägnar sig innehållet. Läsning av NO-texter ges mindre lektionstid och mindre tid läggs på att arbeta med textinnehållet. I SO-undervisningen får texten en större betydelse på så vis att lärare och elever gemensamt arbetar med textinnehållet som därmed tillåts ta upp större del av lektionstiden. Flera av de intervjuade eleverna säger i undersökningen att syftet med läsningen inte nämns i något av ämnena, förutom när det handlar om att söka svar på frågor. Dessutom anger eleverna att de lär sig mer vid gruppdiskussioner, istället för exempelvis enskild läsning utan någon uppföljning.

Denna studie handlar om lärares uppfattningar om digital läsundervisning som stöd för elevers läsutveckling. I forskningsstudier har det upptäckts att lärare i svenska skolor har mindre läsundervisning än andra länder samt att regeringen vill att de svenska skolorna ska ha mer inslag av digitalisering i undervisningen. Vi skribenter har även sett ute på våra praktiker att lässvårigheter är en stor del i vissa klasser och vi ville se om lärare ansåg att digitala hjälpmedel kunde vara någon hjälp för eleverna. Därför slogs dessa problem ihop och ett syfte formulerades. Syftet med studien är att undersöka utifrån lärares uppfattningar om hur digitala hjälpmedel kan utgöra ett stöd för elever i läsundervisningen. För att besvara syftet har vi använt oss av en kvalitativ metod med intervjuer som insamlingsmetod. Vi intervjuade åtta stycken olika respondenter på sex olika skolor. I resultatet kunde vi se att det finns väldigt många olika digitala stöd till elever med lässvårigheter på olika plattformar som till exempel på datorer och ipads. Vi kunde även se i resultatet att användning av digitala verktyg är väldigt stort från både lärarnas och elevernas håll. Personellt stöd var litet på de skolorna våra respondenter fanns på. Resultatet analyseras mer djupgående i vår analysdel och både metod och resultat diskuteras längre ner i arbetet. Arbetet knyts ihop genom att beskriva de didaktiska implikationer arbetet har för yrket och vilken fortsatt forskning som är relevant. Något som vi kom fram till i resultat och de didaktiska implikationerna var att styrkorna med digital läsundervisning är att inläsningstjänster underlättar läsningen för eleverna med lässvårigheter eftersom det ger eleverna möjlighet att fokusera på innehållet när tjänsten läser upp texten för eleven och eleven följer med i texten. Vi kunde även se hur våran studie skulle bidra till yrkesverksamheten och på vilket sätt i de didaktiska implikationerna.

Läsning är en basfärdighet, avgörande för hur elever klarar sig både i skolan och i samhället. Tidigare forskning visar ett starkt samband mellan läsmotivation och läsförmåga. Denna kunskapsöversikt har som syfte att undersöka vilka faktorer i skolans lärandemiljö som stärker elevernas läsmotivation, med inriktning på de faktorer som läraren själv kan påverka i klassrumsmiljön i grundskolans tidiga år.  För att besvara denna fråga har systematiska sökningar genomförts i databaser, vilket resulterat i tio studier som valts efter en noggrann kvalitets- och relevansgranskning. Utifrån dessa forskningsresultat har sex faktorer som läraren kan påverka i lärandemiljön kunnat urskiljas som framgångsrika för att stärka läsmotivationen: den fysiska miljön, lärarens val av läsmaterial, samtal om böcker i dialog med eleverna, läraren som vägledare, kreativ bearbetning samt möjlighet till egna val. De generella slutsatser som dras är att inre läsmotivation uppstår i en lärandemiljö där elevers behov av självständighet, samhörighet och känsla av kompetens blir tillfredsställda i läsundervisningen och att lärare själva kan påverka lärandemiljön i den riktningen genom de faktorer som resultatet visar. Avslutningsvis diskuteras hur dessa slutsatser relaterar till undervisningspraktiken i dagens svenska skola och förslag på vidare forskning ges.

I Lgr 11 påpekas vikten av att alla elever får lära sig att använda digital teknik som en del av undervisningen. Jag använder mig av begreppet digitala hjälpmedel som ett paraplybegrepp som refererar till alla olika program, verktyg eller apparater som är digitala och används i skolundervisning. I denna text ligger fokus på de digitala hjälpmedlens plats inom svenskämnets läsundervisning i årskurs 7–9. Målet är att ta reda på hur svensklärare använder digitala hjälpmedel i sin läsundervisning och vilka faktorer de uppfattar påverkar den användningen. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av online-enkäter som skickades till 15 svensklärare som arbetade i årskurs 7–9. Åtta enkätsvar mottogs. De åtta svensklärarna uppgav att de använder digitala hjälpmedel inom svenskämnets läsundervisning i årskurs 7–9 för att låta eleverna se på film, läsa och förstå text, föra läslogg och lyssna på text. De åtta svensklärarna uppgav vidare att de uppfattar att deras användning av digitala hjälpmedel i läsundervisning i årskurs 7–9 påverkas av eleverna, tillgänglighet, undervisning och bedömning.

Syftet med studien var att öka kunskapen om hur några lärare beskriver motivationens betydelse för tidig läsinlärning. Frågeställningarna behandlar hur lärare beskriver att de utformar sin undervisning för att motivera elevers tidiga läsinlärning i skolämnet svenska och hur de beskriver inre och yttre motivations betydelse för tidig läsinlärning. I studien presenteras tidigare forskning som har bedrivits på området och vidare presenteras en relevant teori, Self-determination Theory. I metodkapitlet beskrivs semistrukturerade kvalitativa metoder som har använts för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet av studien visar att lärare uppfattar motivation som avgörande för den tidiga läsinlärningen. Lärarna har en vilja att anpassa undervisningen för att främja inre motivation hos elever men använder ofta strategier som främjar yttre motivation.

Reading instruction, reading comprehension, reading strategies, reading motivation,

Högläsning är ett vardagligt moment under barnens skoldag. Syftet med studien är att undersöka hur ett urval lärare som är verksamma i både årskurs1 och årskurs 3 säger sig arbeta med högläsning och om, och i så fall varför, deras arbete med högläsning skiljer sig åt mellan de två årskurserna. Det teoretiska ramverket som ligger till grund för studien är det sociokulturella perspektivet. Enligt det sociokulturella perspektivet är det samspelet mellan människor som ger oss kunskap. Under högläsningsundervisningen är samspelet mellan läraren och eleverna av stor vikt och läraren behöver stötta eleverna för att de ska komma vidare i sin utveckling.  För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med lärare verksamma i årskurs 1 och 3. För att analysera den insamlade datan gjordes en tematisk analys. I resultatet framkom det att lärarna hade en positiv syn på högläsning och samtliga upplevde högläsningsarbetet som viktigt för att utveckla elevernas läsförmåga. För lärarna är högläsning en självklarhet och i studiens analys framkommer det att lärarna alltid har ett syfte med sin högläsning. Även om lärarna arbetade på olika sätt kunde många likheter identifieras i upplägget och i syftet med högläsningsundervisningen. Det framkom även att högläsningsundervisningen inte ändras speciellt mycket mellan årskurs 1 och 3. Den största skillnaden lärarna gjorde var att de anpassade nivån på undervisningen till respektive årskurs. / Reading aloud is an everyday activity during the children's school day. The aim of the study is to investigate how a sample of teachers working in both Year 1 and Year 3 say they work with read alouds and whether their work with read alouds differs between the two year groups, and if so, why. The theoretical framework underlying the study is the sociocultural perspective. According to the sociocultural perspective, it is the interaction between people that gives us knowledge. When reading aloud, the interaction between the teacher and the students is of great importance and the teacher needs to support the students in order for them to progress. To answer the purpose of the study, a qualitative method was used and five semi-structured interviews were conducted with teachers working in grades 1 and 3. To analyse the collected data, a thematic analysis was conducted. The results showed that the teachers had a positive view of reading aloud and all of them felt that reading aloud was important for developing the students' reading skills. For the teachers, reading aloud is a matter of course, and the study's analysis shows that the teachers always have a purpose for their read alouds. Although the teachers worked in slightly different ways, many similarities could be identified in the approach and purpose of the lessons. It was also found that the teaching of reading aloud did not change very much between year 1 and 3. The main difference between the years was that the teachers adapted the level of difficulty to each grade.

This study aims to expand the understanding of how teachers in upper secondary school talk about their understanding and teaching of reading comprehension and reading strategies. Using semistructured interviews with five active teachers within a Swedish upper secondary school, we can get a better perspective of the tools that students receive during their education and how students are receiving them. This study shows how teachers adapt and change the way they teach based on several factors and also gives us an insight to why they structure their education the way that they do. The teachers describe an understanding of how reading comprehension should be taught through a dialogue-heavy way with a wide variety of teaching methods as tools to best fulfill the needs of the students. The teachers also describe their understanding of reading strategies as either a simplifying tool or as a tool for more in depth analysis. This difference of understanding is interesting and seems to stem from the teachers perspective of what tools their current students are more in need of developing, but may also be an indicator of the teachers personal understanding of what reading strategies are. This understanding of reading comprehension and reading strategies are also reflected in the way the teachers describe how they structure their classes. The teachers point out the importance of dialogue both between teachers and students but also amongst the students themselves and describe their teaching of reading strategies as an increasing process of knowledge that is developed and followed up on over a long period of time. Finally the interviewed teachers turned out to differ quite a bit from those of several other studies in their description of how comfortable they are with teaching reading comprehension and reading strategies to students in upper secondary school.

Syftet med denna litteraturstudie är att bidra med kunskap om hur lärare kan bidra till elevers motivation och intresse för läsning i undervisningen. Resultatet av litteraturstudien är baserat på tolv vetenskapliga artiklar där vi fann sju teman, läraren kan skapa relationer och göra anpassningar av litteratur till elevernas intressen, skapa en inspirerande läsmiljö, varierad och meningsfull undervisning, elevens intresse och inflytande i val av litteratur, gemensam läsning och läsförebilder, varierade läsaktiviteter där eleverna får möjlighet att välja själva och elevens egna drivkrafter till glädje och läsutveckling. Dessa teman redovisar hur lärare arbetar med att främja motivation i läsundervisningen och vad elever anser är motiverande. Studiens resultat visar att elever är olika och därmed motiveras av olika faktorer till läsning. För att tillgodose detta framhåller litteraturstudiens resultat att en varierad undervisning kan främja elevernas motivation till läsning. Ur ett elevperspektiv visar studiens resultat att intressen och elevinflytande är motiverande faktorer till läsning i undervisningen. Lärares vetskap om vad som intresserar och motiverar varje enskild elev är därmed betydelsefull. För att bidra till en god läsutveckling bör lärare finna sätt att främja elevernas inre motivation. Litteraturstudiens resultat tyder på att skapa relationer till eleverna är ett sätt att möjliggöra detta.