Inledning Den här studien syftar till att undersöka övergångspraktiken från förskoleklass till årskurs 1 med fokus på läsning och skrivning. För att ta reda på vad som sker i övergången har vi med utgångspunkt i teorin om praktikarkitektur utformat fyra frågeställningar att besvara. Frågeställningarna berör säganden, göranden och relateranden, samt vilka möjligheter, begränsningar och dilemman som framkommer i praktiken. Metod För datainsamlingen valdes kvalitativ metod där öppna och ostrukturerade intervjuer i fokusgrupp användes som verktyg. Urvalet representeras av sju lärare som är verksamma i förskoleklass eller årskurs 1-3 från två olika verksamheter, samt en rektor. Intervjun präglades av utvalda teman och några få frågeställningar. I analysprocessen har vi använt oss av en analysmall som utformats utifrån olika texter inom praktikteorier. Analysmallen har fungerat som ett verktyg för att identifiera deltagarnas säganden, göranden och relateranden kopplat till överångspraktiken samt för att synliggöra mönster i deltagarnas utsagor utifrån olika aspekter. Resultat Resultaten i studien har visat vad det talas om, vad som sker och vad som relateras till samt vilka möjligheter, begränsningar och dilemman som framkommer i övergångspraktiken i två olika verksamheter. Resultatet visar att det finns en del återkommande aktiviteter så som överlämningssamtal. Det framkommer även att deltagarna är medvetna och engagerade i övergångspraktiken och att övergången ska bli så lyckad som möjligt för alla inblandade. I samtalen diskuteras även att lärare styr mycket på egen hand i övergångarna och att det egna intresset och engagemanget hos lärarna spelar stor roll för överlämningens utfall. Ytterligare något som framkommer i samtalen är att det sker en del upprepning i undervisningen kring läsning och skrivning vilket kan påverka elevernas utveckling. Båda verksamheterna använder Bornholmsmodellen i förskoleklass. Bornholmsmodellen syftar till att göra eleverna läsberedda. Sammanfattningsvis visar resultatet hur övergångspraktiken kan se ut.

No description available.

This study compares two sets of teaching material, Förstagluttarna and Den magiska kulan, both of which are designed to teach reading in grade 1. The aim is to investigate the potential of the two sets of material to promote the pupils’ reading development. The study uses a content analysis in which categories have been established to assess the readability of the material and its ability to create motivation. The result shows that the readability is the same overall, but there are noticeable differences in the ability of the material to motivate pupils to read.

The purpose of this study is to survey how teachers work with reading to motivate students to raise an interest. The aim of this study is to find answers on which elements can affect students reading habits, in which ways teachers can operate to make reading education motivating and how we can operate to build an interest and a desire to read among the students. The survey has been defined to operative teachers in Karlstad kommun and students in the ages 9- 10. To implement this study both qualitative observations and qualitative interviews have occurred. Three teachers have been interviewed and their classes has been observed. The result of this study shows that, a varying education is beneficial and promotes motivation and interest amongst the students. All teachers illustrate how important reading education is and puts much effort in presenting the students a continuous instruction in reading. / Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med läsning för att motivera elever att bygga ett intresse. Studiens avsikt är att få svar på vilka faktorer som kan påverka elevernas läsning, på vilka sätt som pedagoger kan arbeta för att göra läsundervisningen motiverande samt för att bygga ett intresse och en läslust hos eleverna. Studien har centrerats till verksamma pedagoger i Karlstad kommun samt elever i åldrarna 9–10 år. För att genomföra denna studie har kvalitativa observationer samt intervjuer genomförts. Tre pedagoger har blivit intervjuade och deras klasser har observerats. Resultatet av studien visar hur varierande arbetssätt främjar motivation och intresse hos eleverna. Samtliga deltagande lärare belyser hur viktigt läsundervisning är och lägger stor vikt vid att ge eleverna en kontinuerlig undervisning kring läsning.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare beskriver att de arbetar och genomför undervisning för att utveckla elevers läsförståelse i årskurs 1-3. Syftet är vidare att undersöka hur lärare rapporterar att de bidrar till elevers motivation och läsintresse. För att uppnå studiens syfte formulerades forskningsfrågorna: Hur beskriver lärare begreppet läsförståelse? Vilka olika aktiviteter och strategier använder lärare som syftar till elevers läsförståelse i undervisningen? Vad är, enligt lärare, viktigt för att väcka elevers intresse och motivation till att utveckla läsförståelse? Studien har en sociokulturell teoretisk ansats och bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuer har genomförts med verksamma lärare som arbetar med att utveckla elevers läsförståelse i årskurs 1-3. Vid analys av data har tematisk analys använts. Resultatet visar att lärare arbetar på ett varierat sätt med olika modeller, strategier och arbetsuppgifter. Ett framträdande arbetssätt bland studiens deltagare var arbete med högläsning och textsamtal där strategier bearbetades på olika sätt genom modellering och stöd av lärarna. En slutsats är att samtliga lärare använder sig av modeller som Reciprocal teaching (RT), Questioning the author (QtA), Transactional Strategies Instruction (TSI) och En läsande klass. / The aim of this study is to find out how teachers describe their work and the implementation of teaching to develop students' reading comprehension in grade 1-3. The aim is further to investigate how teachers report that they contribute to students' motivation and reading interest. In order to achieve the aim of the study, research questions were formulated: How do teachers describe the concept of reading comprehension? What different activities and strategies do teachers use for pupils' reading comprehension in teaching? What is, according to teachers, important for arousing students' interest and motivation for developing reading comprehension? The study has a socio-cultural theoretical approach and is based on qualitative semi-structured interviews. Interviews have been conducted with teachers who work on developing students' reading comprehension in grades 1-3. When analyzing data, thematic analysis has been used. The result shows that teachers work in a varied way with different models, strategies and tasks. A prominent way of working reported by the study participants was work with reading and text conversations where strategies were processed in different ways by modeling and support by the teachers. One conclusion is that all teachers use models such as Reciprocal teaching (RT), Questioning the author (QTA), Transactional Strategies Instruction (TSI) and A reading class.

I denna intervjustudie får sju lärare berätta om hur de läsundervisar sina elever på mellanstadiet. Ämnet har valts för att ta reda på hur lärare utformar sin undervisning i praktiken. Lärarna som tillfrågats läsundervisar genom högläsning och tyst läsning, läsgrupper och läsloggar om och i läsförståelse, lästeknik, språk och ordförråd och motiverar till läsning, inte bara i svenskämnet utan i alla ämnen. Studien visar att lärarna medvetet och omedvetet använder undervisningssätt som är väl förankrade i aktuell läsforskning. Lärarna i studien uttrycker en oro för att inte kunna hjälpa eleverna att välja rätt böcker, och en önskan om att ha mer tid för läsning, och att fler lärare lade mer tid på att arbeta med texterna före, under och efter läsningen. Studien visar också att lärarna inte alltid är helt medvetna om den fulla vidden av sitt läsundervisningsarbete, och att denna omedvetenhet kan bidra till att arbetet med läsundervisningen är mindre tydligt och synligt för elever i årskurs 4–6.

<p>Syftet med studien var att undersöka och beskriva pedagogers läs- och skrivundervisning på en skola i England.</p><p>Studien genomfördes med hjälp av etnografiskt inspirerade observationer och kvalitativa intervjuer. Fyra olika klassrum besöktes på en skola i London och sju lärare samt fyra barn intervjuades. Lärarna hade olika roller på skolan vilket gav intervjusvaren en bredd. Barnen var i åldrarna 5 till 6 år.</p><p>På den engelska skola som är utgångspunkten i studien är läs- och skrivundervisningen viktig. Lärarna arbetar medvetet utifrån mål och riktlinjer i form av styrdokument utgivna av regeringen. Det finns bland lärarna en strävan efter att varje barn ska lyckas i sitt lärande. Undervisningen på den engelska skolan kan se olika ut från lärare till lärare. I flera klasser används ett språkljudsinriktat material som hjälp i läs- och skrivundervisningen. Med utgångspunkt i teori kan det tolkas som att lärarna utgår från ett syntetiskt synsätt där språkljuden ses som en viktig del i läs- och skrivinlärningen. Ett analytiskt synsätt blir dock också synligt i lärarnas sätt att tänka kring lärande.</p>

Syftet med studien var att undersöka och beskriva pedagogers läs- och skrivundervisning på en skola i England. Studien genomfördes med hjälp av etnografiskt inspirerade observationer och kvalitativa intervjuer. Fyra olika klassrum besöktes på en skola i London och sju lärare samt fyra barn intervjuades. Lärarna hade olika roller på skolan vilket gav intervjusvaren en bredd. Barnen var i åldrarna 5 till 6 år. På den engelska skola som är utgångspunkten i studien är läs- och skrivundervisningen viktig. Lärarna arbetar medvetet utifrån mål och riktlinjer i form av styrdokument utgivna av regeringen. Det finns bland lärarna en strävan efter att varje barn ska lyckas i sitt lärande. Undervisningen på den engelska skolan kan se olika ut från lärare till lärare. I flera klasser används ett språkljudsinriktat material som hjälp i läs- och skrivundervisningen. Med utgångspunkt i teori kan det tolkas som att lärarna utgår från ett syntetiskt synsätt där språkljuden ses som en viktig del i läs- och skrivinlärningen. Ett analytiskt synsätt blir dock också synligt i lärarnas sätt att tänka kring lärande.

Syftet med den här studien är att få en fördjupad kunskap om skolors didaktiska arbete med tidig läsundervisning samt vikten av god och relevant kompetens i arbetet med främjande aktiviteter för elevers läsutveckling. Studien baseras på en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer med 15 informanter från tre olika skolor från tre olika kommuner. Resultatet av intervjuerna presenteras utifrån tre teman: tidig läsundervisning, kartläggning och bedömning samt kompetens och erfarenhet. I resultatet framgår att skolorna lägger stor vikt vid att elever redan i förskoleklass ska bli fonologisk medvetna samt att avkodning har en avgörande roll i den tidiga läsundervisningen. På skolorna framkommer ett större fokus på avkodning än på språkförståelse som enligt teorin The Simple View of Reading är beroende av varandra för att eleverna ska kunna utveckla en god läsförmåga. Studien visar även vikten av en god kompentens och ett strukturerat arbetssätt i undervisningen för att främja en god läsutveckling. Nationellt kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet för förskoleklass, Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling i årskurs 1–3 och standardiserade test är viktiga verktyg för att följa läsundervisningens kvalitet. Resultat och efterföljande analyser av nationella kartläggnings-material och bedömningsstöd ger även skolorna en bild över vad skolan behöver utveckla i den tidiga läsundervisningen. Samtliga skolor tar del av aktuell forskning och säkerställer kompetensutveckling som främjar tidig läsundervisning.

Denna studie utgår från hermeneutiken samt det sociokulturella och undersöker hur verksamma lärare bemöter behoven hos de avancerade läsarna i årskurs 1 samt hur lärarna arbetar med identifiering och motivation med dessa elever. Avancerade läsare avser i denna studie tidiga läsare samt särskilt begåvade och talangfulla läsare. Tidigare forskning visar på att lärare har en god vilja, men sällan använder de strategier som finns och därmed utvecklas inte de avancerade läsarna i den grad de skulle kunna utvecklas. De får helt enkelt inte tillräckligt eller rätt utmaningar och blir bortprioriterade för mer krävande elever (Brighton et al. 2015:281; Ivarsson 2008:83; Miller 2010:282 &amp; Reis et al.2004:315, 334). Enligt styrdokumenten har alla elever rätt till att utvecklas utifrån sina förutsättningar och behov (Skolverket 2019:6; SFS 2010:800). En kvalitativ studie har därför utförts där åtta grundskolelärare från mellersta och södra Sverige har intervjuats för att ta reda på hur lärarna bemöter de avancerade läsarnas behov. Lärarna använder sig av differentierad undervisning och till viss del Pedagogiskt ABC för att möta behoven och undervisningen präglas av ett sociokulturellt lärperspektiv. Identifiering upplevs inte som något problem hos lärarna utan sker genom överlämningar från förskoleklass och genom att de avancerade läsarna utmärker sig i klassrummet. Arbetet med att bemöta behoven och främja motivation sker främst genom att utmana de avancerade läsarna på rätt nivå och inom deras intresse, men även genom att förse dem med nya texttyper. Om alla de avancerade läsarna däremot identifieras och hur de identifieras samt om de får tillräckligt med stöd och utmaningar för att utvecklas i största möjliga grad är något som diskuteras. / <p>Godkänt datum 2021-01-17</p>