I svensk skola har en "vänta-och-se"-strategi påvisats gällande rutiner för identifiering av elever som indikerar lässvårigheter. Även utmaningar angående riktade insatser för dessa elever har konstaterats. Detta trots införandet av obligatoriska bedömningsstöd och läsa-, skriva- och räknagarantin. RTI är en modell för att ge förebyggande, tidiga, specifika insatser för att undvika att elever hamnar i svårigheter. Ibland beskrivs RTI-modellen som motsatsen till "vänta-och-se"-strategin. Tidigare studier har funnit behov av mer forskning gällande RTI i svensk kontext. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur evidensbaserad undervisning i RTI-modellens lager 3 och lager 4, påverkar avkodningsförmågan hos elever som befinner sig i riskzonen för att hamna i lässvårigheter. Studien har genomförts med evidensbaserade, individanpassade och intensiva läsinterventioner, med single subject design som metod. I studien deltog fyra elever i årskurs två. Resultaten har visat att interventioner med traditionell specialundervisning (lager 3), liksom läsinterventioner med assisterande teknik (lager 4), bidragit till förbättrad avkodningsförmåga hos tre av fyra deltagare.

Att lära sig läsa är en väsentlig del i dagens skola och samhälle. Därför läggs mycket fokus på just läsundervisning i de tidiga åren. Lärares kunskap och didaktik har stor betydelse för att främja elevernas läsinlärning. Det krävs en förståelse för läsprocessens komplexitet och vilka förmågor hos eleverna som är viktiga att utveckla. Följaktligen är studiens syfte att undersöka hur sex lärare på tre olika skolor uppfattar att en god läsundervisning etableras. Undersökningen vill belysa lärarens syn på vilka förmågor som är viktiga att utveckla i den tidiga läsundervisningen, vilka läsinlärningsmetoder som används och hur. Studien tar ansats i den sociokulturella teorin, där den proximala utvecklingszonen stöttar inlärning. Läraren behöver ha läsinlärningskunskaper för att kunna ta reda på var eleven befinner sig i sin utveckling och för att stötta hen vidare till en högre nivå i kunskapstrappan. Undersökningen genomförs med individuella semistrukturerade intervjuer med samtliga lärare. De semistrukturerade intervjuerna används för att samtalet ska vara någorlunda öppet men ändå följa en struktur. Resultatet visade att läsmotivation, avkodning och språkförståelse behövs för en effektiv läsinlärning. I studien framträder flera läsinlärningsmetoder, tre syntetiska och en analytisk. De tre syntetiska metoderna fokuserar mer på avkodning medan den analytiska metoden börjar i förståelsen. Undersökningen visar att det är givande att arbeta med flera metoder eftersom man dels kan anpassa undervisningen på olika nivåer, dels för att de olika metoderna passar olika elever. Genom varierande arbetssätt och läsinlärningsmetoder gynnas fler elever av läsundervisningen, vilket möjliggör att fler barn lär sig läsa. / Learning to read is an essential part of today`s school and society. Therefore, a lot of focus is placed on reading teaching in the early years. Teachers´ knowledge and didactics are great importance in promoting students´ learning to read. It requires an understanding of the complexity of the reading process and which abilities of the student are important to develop. Consequently, the aim of the study is to investigate how six teachers at three different schools perceive that good reading teaching is established. The survey wants to shed light om the teacher`s view of which abilities are important for pupils to develop in early reading teaching, which reading learning methods are used and how. The study takes an approach in the sociocultural theory, where the proximal development zone supports learning. The teacher needs to have reading learning skills to be able to find out where the student is in his development and support him further to a higher level on the knowledge ladder. The survey is carried out with individual semi-structured interviews with all teachers. The semi-structured interviews are used so that the conversation is reasonably open but still follows a structure. The results showed that reading motivation, decoding and language comprehension are needed for effective reading learning. Several reading learning methods appear in the study, three synthetic and one analytic. The three synthetic methods focus more on decoding while the analytical one begins in understanding. The survey shows that it is rewarding to work with several methods, partly because you can adapt the teaching at different levels, partly because the different methods suit different students. By using more varied working methods and reading learning methods, the teaching of reading benefits more students, which enables more children to learn to read.

Based on students’ declining reading comprehension there is a need to develop systematic explicit instruction in teaching reading. This study is based on theories of metacognition, reading comprehension, reading instruction and Legitimation Code Theory and has the reading triangle as a model for teaching expository texts. The model has been tested in one class with eighth-grade students. The students have estimated their own reading comprehension and how they worked before, during and after reading an expository text, both before and after work with the reading triangle. The students in this survey have been taught and have worked with texts based on three levels of the reading triangle. The materials in the study are students’ self-assessments, texts with underlining and comments and interviews with the students and their teacher. The results show that the model, the reading triangle, as a part of an approach to develop literacy, with modelling and metacognitive textual conversations, can contribute to an understanding of the students’ reading process and knowledge of how global and local aspects of texts – such as purpose, text structure and choice of words – are connected with and influence reading comprehension. The study shows that the link between local and global levels must be explicit, since a focus on details can be detrimental to the overall understanding of texts. The use of the reading triangle in the classroom can also help the teaching move between the concrete and the abstract, enabling students to use the acquired knowledge and insights in new texts and reading situations.

Denna studie syftar till att producera kunskap om vilka lässtrategier som lågstadielärare anser är främjande att använda i syfte att utveckla lågstadieelevers läsförståelse, samt belysa hur arbetet med lässtrategier går till på lågstadiet. Lässtrategier anses vara viktiga stödmodeller i elevers utveckling i läsförståelse. Det är därför angeläget att undersöka om lågstadielärares erfarenheter om vilka lässtrategier som de anser vara främjande att använda samt att undersöka hur de arbetar med lässtrategier i undervisningen. De teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för studien är transaktionell teori (Rosenblatt, 2002), pedagogical content knowledge (Shulman, 1986; 1987) och det sociokulturella perspektivet (Vygotskij, 1999). Studiens insamlade material bygger på två observationer och sex semistrukturerade intervjuer med verksamma lågstadielärare. Vad som framkommit i resultatet är att främjande lässtrategier enligt lågstadielärare är strategier där eleverna får möjlighet att arbeta tillsammans, exempelvis genom att sammanfatta en text, klargöra ord och förutspå en texts handling. När eleverna får arbeta med att ställa frågor till texten främjar det deras förståelse av textinnehållet.  När det kommer till hur arbetet med lässtrategier går till på lågstadiet har det framkommit att vikten av ett strukturerat arbetssätt när det kommer till läsförståelse är vanligt. Lärarna i studien arbetar på olika sätt men det kan konstateras att alla har en struktur för sitt arbetssätt och arbetar ofta på liknande sätt varje gång de arbetar med läsförståelse i sina respektive klasser. ”En läsande klass” är ett arbetssätt som används av två av lärarna och består av fem lässtrategier som har blivit personifierade. Figurerna som ingår är spågumman som förutspår, detektiven som klargör otydligheter och svåra ord, cowboyen som sammanfattar, reportern som ställer frågor och slutligen konstnären som ser inre bilder. Många av lärarna använder sig av högläsning och arbetar med lässtrategier genom att låta eleverna sammanfatta texten de läst, klargöra svåra ord som dyker upp i texten samt förutspå vad nästa kapitel kommer att handla om. Vidare beskrivs det att vanliga arbetssätt är att förstora en text på tavlan och läsa texten tillsammans, ljuda ord och bokstäver, reda ut svåra ord samt besvara läsförståelsefrågor om texten. / This study aims to produce knowledge about which reading strategies have been shown to promote primary school students' development of reading comprehension, and to find out how the work with reading strategies is carried out in primary school. Reading strategies are considered important support models in students' development of reading comprehension. It is therefore crucial to investigate primary school teachers' experiences regarding which reading strategies they consider conducive to use, and to examine how they work with reading strategies in teaching. The theoretical frameworks underlying the study are Transactional theory (Rosenblatt, 2002), Pedagogical content knowledge (Shulman, 1986; 1987), and the sociocultural perspective (Vygotsky, 1999). The collected material of the study is based on two observations and six semi-structured interviews with practicing primary school teachers. What emerged in the results is that according to primary school teachers, promoting reading strategies are strategies where students have the opportunity to work together, for example by summarizing a text, clarifying words, and predicting a text's plot. When students are allowed to ask questions about the text, it promotes their understanding of the text content.  Regarding how the work with reading strategies is carried out in primary school, it has emerged that the importance of a structured approach to reading comprehension is common. The teachers in the study work in different ways, but it can be noted that all have a structure for their approach and often work similarly each time they work with reading comprehension in their respective classes. "A reading class" is an approach used by two of the teachers and consists of five reading strategies that have been personified. The characters involved are the fortune teller who predicts, the detective who clarifies ambiguities and difficult words, the cowboy who summarizes, the reporter who asks questions, and finally the artist who visualizes inner images. Many of the teachers use read-aloud and work with reading strategies by having students summarize the text they have read, clarify difficult words that appear in the text, and predict what the next chapter will be about. Furthermore, it is described that common methods include enlarging a text on the board and reading the text together, sounding out words and letters, deciphering difficult words, and answering comprehension questions about the text.

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva variationer av lärarnas uppfattningar om läsundervisning i grundsärskolan. Den valda metoden för studien är fenomenografi. En fenomenografisk studie beskriver hur människor uppfattar ett fenomen i sin miljö. Sex lärare som för närvarande arbetar med läsundervisning i grundsärskolan har intervjuats. En fenomenografisk analys i sex steg har använts för att analysera intervjuerna.  Resultatet i studien redovisas i tre olika utfallsrum. I utfallsrummen beskrivs lärares uppfattningar av sitt ansvar, lärares uppfattningar av god läsundervisning och lärares uppfattningar av utmaningar i grundsärskolan. Slutligen beskriver denna studie hur lärare uppfattar sitt uppdrag, vad de anser vara viktiga inslag i läsundervisning och hur lärare uppfattar elevernas förmåga att lära sig läsa. En viktig slutsats är att de intervjuade lärarna anser att det är viktigt att tro på elevers förmåga att lära sig att läsa. En annan slutsats är att undervisningen bör planeras utifrån elevers intressen. Nuvarande forskning om lärares läsundervisning har diskuterats liksom om läroplanen främjar elevers läsutveckling. / The purpose of this study is to examine and describe variations of teachers' perceptions of readinginstruction in the compusory school for pupils with learning disabilities. The chosen method of the study is phenomenography. A phenomenographical study describes how people perceive a phenomenon in their environment. Six teachers currently working with reading instruction in the compusory school for pupils with learning disabilities have been interviewed. A six-step phenomenographical approach has been used to analyze the interviews. The results of the study are reported in three different outcome spaces. In the outcome spaces describes the teachers’ perceptions of their responsibility, teachers’ perceptions of good reading instruction and teachers' perception of challenges in the compusory school for pupils with learning disabilities. Finally this study describes how teachers perceive their mission, what they deem as key elements of reading instruction and how teachers perceive students' ability to learn to read. An important conclusion is that the interviewed teachers mean that it is important to believe in pupils' ability to learn to read. Another conclusion is that they also favor work planned around student's interests. Current research on teachers´ reading instruction are discussed as well as if the curriculum directing today's training school promotes students reading skills.

This is a study of how four teachers work with pupils’ early literacy learning. Interviews were conducted with two teachers who chose to use a specific method, Writing to Read (WTR), for teaching pupils to read, and with two teachers who had not chosen a specific method. The aim of the study was to compare how the teachers worked, their motives for their choice of method, and the ideas the teachers have about early literacy learning. To see whether the teachers’ choice of method was related to the individualization of the teaching and their views of pupils’ learning in interaction, Vygotsky’s theories about children’s learning have been used. The result shows that there are both similarities and differences in the teachers’ reasons for their choice of method. Those who use WTR say that they do so to be able to individualize the teaching, while the teachers who do not use a specific method use the same arguments. There is a difference in whether the teachers aim for structured or unstructured teaching, regardless of the choice of method. Several parallels to Vygotsky’s theories were found, in that all four teachers, irrespective of method, think that their teaching should be characterized by interaction and individualization.

Studien undersöker den individuella läsningen som undervisningsmetod. Syftet är att åskådliggöra lärares och elevers upplevelser av individuell läsning, med fokus på utformning och kunskapsinhämtning, för att sedan jämföra och belysa relationen dem emellan. Studiens teoretiska utgångspunkter är konstruktivism och fenomenologi, vilka betonar vikten av elevernas intresse och motivation för att lärande ska uppstå, samt att individernas uttalanden om det studerade fenomenet är sanningsbärande fakta. Studiens material består av 15 ljudinspelningar, där två lärare och 13 elever intervjuats om deras upplevelser av individuell läsning. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visar att upplevelserna av den individuella läsningens utformning i vissa avseenden skiljde sig åt mellan lärarna och eleverna. Eleverna upplevde att det inte läggs så stor vikt vid den individuella läsningen, en upplevelse som inte delades av lärarna. Litteraturen var en av de faktorer eleverna upplevde som avgörande för att den individuella läsningen skulle fungera som lärandeaktivitet. Eleverna upplevde att motivation var det viktigaste för att utveckla kunskaper och läsintresse genom individuell läsning. Lärarna upplevde att eleverna genom den individuella läsningen skulle få möjlighet att utveckla läsintresse, läsförmåga, läsförståelse samt språklig förmåga. Eleverna menade att de genom att läsa utvecklade språklig förmåga, läsförmåga, läsförståelse, föreställningsvärldar samt skaffade sig faktakunskaper genom litteraturen. Jämförelsen mellan lärarnas och elevernas upplevelser visar att de i många fall liknar varandra. Tankarna skiljde sig i att eleverna upplevde att de utvecklade faktakunskaper och sina föreställningsvärldar, vilket lärarna inte nämnde.

The aim of the present study was to find out what qualities teachers look for in apps for reading development, what qualities researchers think an app should possess, and whether the apps that teachers use have these qualities. To achieve this purpose, teachers in grades 1–3 were asked to complete a questionnaire and three educational apps were analysed with the aid of questions based on Sjödén’s (2015) dissertation “What makes good educational software?” The questions were used to study the contexts representation, interaction and social positioning. The results of the study showed that the three most desirable qualities in an educational app are that it should motivate pupils, that it should be linked to the learning goals, and that it should give pupils an opportunity to work independently. The analysis showed that the three most frequently used apps had the qualities that the teachers considered most significant and also the qualities that research has found essential in an educational app. The apps mostly elicited positive responses to the analysis questions, but there were defects in the concretizing potential of the apps, and none of them enabled social interaction through the assumption of character roles. The conclusions show that, despite the qualities of the apps, the teacher is indispensable in the teaching of reading with apps, and to choose a good educational app teachers should use the analysis in the study as a foundation but also integrate their own experience of teaching.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka metoder lärare tycker fungerar i undervisningen av elever med läs- och skrivproblematik och hur de motiverar dem i förhållande till forskningen. Detta undersökts genom intervjuer med lärare och specialpedagoger på mellanstadiet. Resultatet av studien visar på att det är lärarens kunskaper om olika metoder och strategier som avgör om undervisningen blir lyckad eller inte. Detta beror på att alla strategier och metoder inte passar alla elever direkt utan behöver anpassas och bytas ut allteftersom eleven utvecklas. Hela tiden ska fokus ligga på vad som fungerar bäst för eleven. Undervisningen ska anpassas efter elevens behov och inte tvärtom. Samtidigt är det många i studien som påpekar att de anpassningar som är bäst är de som kan appliceras på hela klassen och inte enbart är för en elev. Det här är någonting som lärarna och specialpedagogerna jag har intervjuat håller med om men samtidigt använder de endast en metod, Rydaholmsmetoden. / The purpose of this study is to investigate what methods teachers think work best in teaching pupils with reading and writing problems and place that in relation to the research. This was done through interviews with middle school teachers and special educators. The result of the study shows that it is the teacher's knowledge of different methods and strategies that determine whether the teaching is successful or not. This is because all strategies and methods do not fit all pupils directly, but need to be adapted and replaced as the pupils develops. All the time, the focus should be on what works best for the pupils. Teaching should be adapted to the needs of the pupils and not the other way around. At the same time, many in the study point out that the best adaptations are those that can be applied to the whole class and not just for one pupil. This is something that the teachers and special educators I interviewed agree with, however, they only use one method, the Rydaholms method.

International student assessments show that reading comprehension among Swedish pupils has decreased and the Swedish school system has become less successful in compensating for the variety of pupils’ background. The aim of this study is to examine whether the reading triangle, which is an adaption of the text triangle, provides a beneficial model to use at lower secondary level to enhance advanced reading comprehension and to systematize the teaching of reading on the basis of models developed in research on writing. The study draws on Anglo-Saxon and Nordic research on the teaching of reading and writing, as well as theories of metacognition and visual learning. The results show that the reading triangle, after some modifications, can serve as a tool to make pupils aware of their reading process and at what level they read and analyse texts. Moreover, the model can be a tool for teachers to systematize their teaching of reading and clarifying on what levels they need to focus when planning their teaching of reading.