Flera internationella kunskapsmätningar i följd har visat på att svenska elevers läsförståelse av faktatexter har blivit sämre. Debattörer och forskare har skapat en debatt om hur undervisningen bör gå till för att förändra den nedåtgående trenden. Även i skolans styrdokument kan debatten skönjas och lgr11 framhåller att samtliga lärare ska arbeta språkutvecklande oavsett ämne för att stödja elevers läsförståelse. Jag har av den anledningen undersökt hur lärare stöttar elevers förståelse av faktatexter i årskurs 4-6 vilket jag har gjort med kvalitativa forskningsmetoder. Jag har intervjuat fem lärare som undervisar i svenska och minst ett av orienteringsämnena där eleverna möter faktatexter naturligt. För att stärka resultatets validitet och reliabilitet har jag observerat samtliga lärares undervisning vid behandlandet av en faktatext. Observationerna ägde rum vid två SO- och två NO-lektioner samt vid en lektion i svenska. Jag har kommit fram till att informanternas undervisning inte lämnar eleverna ensamma med faktatexter då de bearbetas tillsammans i klassrummet och olika lässtrategier används i undervisningen. Dock modellerar lärarna inte. Lärarna påtalar heller inte för eleverna att de i undervisningen använder sig av strategier för att skapa sig förståelse samt att det är strategier som eleverna själva kan använda sig av när de läser på egen hand. Därmed har jag kommit fram till att mina informanter inte aktivt stöttar elevers läsförståelse av faktatexter. / Several international knowledge measurements in succession have shown that Swedish students' reading comprehension of factual texts has become worse. Debaters and researchers have created a debate on how education should be done to change the downward trend. Even in the school's governing documents, the debate can be considered and lgr11 emphasizes that all teachers should work on language development regardless of subject to support students' reading comprehension. For this reason, I have investigated how teachers support students' understanding of factual texts in grades 4-6, which I have done with qualitative research methods. I have interviewed five teachers who teach Swedish and at least one of the science topics where students meet factual texts naturally. In order to strengthen the validity and reliability of the results, I have observed all teachers' teaching in the processing of a factual text. The observations took place at two social science and two natural science lessons and at a lesson in Swedish. I have come to the conclusion that the education of the informants does not leave the students alone with factual texts when they are processed together in the classroom and different reading strategies are used in the teaching. However, the teachers do not model or argue to the students that in the teaching they use strategies to create understanding of the content and that there are strategies that the students themselves can use when reading on their own. Therefore, I have come to the conclusion that my informants do not actively support students' reading comprehension of factual texts.

När lärares undervisning blir påverkad av ett nationellt prov talar man om washbackeffekter av provet. Det är vad den här licentiatuppsatsen handlar om. Genom att studera svensklärares uppfattningar om det nationella läsförståelseprovet i kursen Svenska 1 på gymnasiet belyser studien vad som kan hända när nationell policy bestående av ett nationellt prov möter den lokala kontexten i form av enskilda lärares undervisning. I studien har arton gymnasielärare i svenska fått komma till tals genom intervjuer. Resultaten visar att det nationella läsförståelseprovet i Svenska 1 inte i någon nämnvärd utsträckning påverkar lärarnas undervisning. Detta beror dels på att lärarna uppfattar att undervisningen redan behandlar det som provet testar, dels på att lärarna inte anser att resultatet på provet är användbart vid betygsättningen. Lärarna uppfattar också att deras tolkningar av vad läsförståelse är skiljer sig från provkonstruktörens. Delvis kan detta bero på att lärarna saknar ett metaspråk för att tala om läsförståelse och bedömning av elevers läskompetens. Maria Larsson är verksam gymnasielärare i svenska och engelska vid Lugnetgymnasiet i Falun och har bedrivit forskarstudier på halvtid med start höstterminen 2013. Hon har ingått i forskarskolan Skolnära som är ett samarbete mellan Högskolan Dalarna och Karlstads universitet. / This study investigates the washback effects on teaching practices caused by the national test in the course Swedish 1 which was introduced in upper secondary school in 2011. The test consists of three parts; oral presentation, writing proficiency and reading comprehension. The focus of the study is on the washback effects of the reading comprehension test which is an entirely new type of test for upper secondary school in Sweden. The study draws on qualitative data from interviews with 18 teachers of Swedish in upper secondary school. The interviews were carried out in four focus groups and also in a series of four interviews with five individual teachers. The theoretical framework consists of Stephen Ball’s theory of policy enactment. In addition, theory about reading comprehension and an adaptation of Ivanič’s concept discourses of writing transferred into the context of reading are used in order to analyse data. The findings indicate that even though there seems to be substantial washback from the oral and the writing tests, the reading comprehension test does not seem to have affected reading instruction to any large extent. One reason seems to be that reading instruction already covers the contents of the test to a great extent. The teachers in the study also perceive that there is a discrepancy in the alignment between the results of the test and the assessment critera of the course, making it problematic to communicate the results to pupils and to relate them to the final grade. As the result of the test is not interpreted as being useful to the teachers they admit to paying little attention to the reading comprehension test. Furthermore, the teachers tend not to consider the test as an important indicator of pupils’ reading competence as they seem to oppose the notion that interpreting fiction is something that can be measured and objectively assessed according to preset standards. When talking about reading instruction the teachers seem to value most the type of reading which deals with basic values, gives new perspectives on what it means to be human and which encourages pupils to want to read more literature, a type of reading the test cannot offer. Findings also indicate that even though the teachers have adequate knowledge about the teaching of reading comprehension they seem to lack a metalanguage to talk about the different components it is made up of which affects how they perceive the national reading comprehension test.

The purpose of this study is to examine teachers' work with Swedish as a second language pupils' reading comprehension in other teaching subjects, and within the multicultural classroom. The research questions concerning the reading comprehension of second language students in the other teaching subjects are examined through a qualitative method and by the way of semi-structured interviews. The study is based on material collected at schools where most of the pupils are multilingual. The study shows that all teachers use different working methods and reading strategies in the other teaching subjects. The most used method when it comes to reading comprehension is a material from the project called “A reading class”. / Syftet med denna studie är att undersöka lågstadielärares arbete med läsförståelse i olika skol-ämnen hos elever med andraspråksbakgrund, och inom det mångkulturella klassrummet. Stu-dien bygger på det sociokulturella synsättet på barns språk, lärande och utveckling av kunskaper och färdigheter. Forskningsfrågorna rörande andraspråkselevers läsförståelse i de andra undervisningsämnena undersöks genom ett kvalitativt metodval och med semistrukturerade intervjuer. Studiens urval och material utgår från skolor där majoriteten av eleverna är flerspråkiga. Av resultatet framgår att samtliga lärare använder olika arbetssätt och lässtrategier som stöd i arbetet med läsförståelse i sina undervisningsämnen. Resultatet visar att lärarna använder läs-strategier utifrån ”En läsande klass” för läsförståelsen i andra undervisningsämnen. Dock anses arbetet med att förklara ord och begrepp, samt sätta orden i ett sammanhang, vara av särskild vikt för förståelsen av ämnestexter. En intressant slutsats i denna studie är lärares reflektioner kring behovet av SVA-lärarens roll inom läsförståelseundervisningen i ämnestexter på lågstadiet.

The purpose of this study is to investigate how teachers initiate their reading instruction for students in the early years and what method(s) they use and why. This has been investigated through a qualitative interview study in which five teachers participated. The result showed that all five participating teachers mix methods in their teaching to adapt the teaching and bring in as many students as possible. In addition, they all agreed that high-frequency letters, some vowels and some consonants, had to be initiated in order for students to start building small short words early. / Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare inleder sin läsundervisning för elever i de tidiga åren och vilken/vilka metod(er) de då använder sig av och varför. Detta har undersökts genom en kvalitativ intervjustudie där fem lärare har deltagit. Resultatet visade att samtliga fem deltagande lärare blandar metoder i sin läsundervisning för att anpassa undervisningen och få med så många elever som möjligt. De var alla dessutom överens om att man måste inleda med högfrekventa bokstäver, några vokaler och några konsonanter, för att eleverna tidigt ska kunna börja bygga små korta ord.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare upplever de digitala verktygens intåg i skolan med avseende på läsundervisningen och på elevers läsförmåga. Den teori som är knuten till studien är, i relation till lärande och medierande verktyg, den sociokulturella teorin. Med hjälp av de digitala verktygen avses att, i enlighet med den proximala utvecklingszonen, stötta och vägleda eleverna framåt i sin utveckling. Den data som ligger till grund för studiens resultat har inhämtats via semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare. Studiens resultat visar att de digitala verktygen kan skapa en variation i läsundervisningen som till följd av detta kan öka elevernas motivation för läsning. Resultatet påvisar även att lärarna som intervjuades, var oeniga vad gäller en försämring av elevers läsförmåga jämfört med tidigare. Det rådde dock en enighet beträffande elevers förminskade tålamod i fråga om att ta sig an större textmängder. / The aim of the study is to investigate how teachers perceive the digital tools' entry into the school regarding reading instruction and students' reading ability. The theory associated with the study is, in relation to learning and mediating tools, the sociocultural theory. Using the digital tools is intended, in accordance to the proximal development zone, to support and guide the students in their development. The data that form the basis for the study's results have been obtained through semi-structured interviews with active teachers. The study's results show that the digital tools can create a variation in reading instruction which, as a result, can increase students' motivation for reading. The result also shows that the teachers interviewed disagreed about a deterioration in pupils' reading ability compared to previous ones. There was, however, a consensus regarding the students' diminished patience regarding taking on larger amounts of text.

Denna studies syfte är att analysera tre bokförlags lärarhandledningar till skönlitterära verk, med anpassning till årskurs 1–3, utifrån ett läs- och litteraturundervisningsperspektiv. Studiens material består av tre utvalda lärarhandledningar som samlats in från tre olika bokförlag. Ett analysverktyg baserat på studiens teori har använts för att granska materialet i syfte att undersöka på vilket sätt lärarhandledningarna förespråkar att skönlitteraturen ska användas, och vilken reflekterande nivå eleverna kan nå i arbetet med skönlitteraturennär lärare använder lärarhandledningar. Vidare undersöks hur förhållandet ser ut mellan läs- och litteraturundervisning i lärarhandledningarna och hur de förhåller sig till läroplanen och särskilt till svenskämnets syftesbeskrivning. Studiens teori grundar sig i Langers litterära föreställningsvärldar som beskriver läsarens sätt att uppleva och förstå ett verk som en process vari läsaren går igenom fem olika faser. Studien grundar sig även i Rosenblatts teori om litteraturläsning och framförallt utifrån begreppen efferent och estetisk läsning. Resultatet som framkommer visar att läsundervisning förespråkas i lärarhandledningarna och att det beror på att materialet består av en betydande del läsförståelsefrågor. Studiens resultat visar även en problematik med användningen av lärarhandledningar om läraren likställer läs- och litteraturundervisning eller är omedveten om dess olika innebörder. En av slutsatserna i denna studie är att lärare bör läsa skönlitteraturen till lärarhandledningarna, för att kunna förhålla sig kritisk till materialets innehåll och således även låta lärarhandledningarna förbli ett stöd och inte vara något som läraren är bunden till i brist på kunskap om det skönlitterära verket.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att studera vad aktuell forskning har kommit fram till om eventuella skillnader i läsförståelsen mellan traditionell och digital läsning och hur läsförståelsen hos grundskoleelever kan stödjas och utvecklas vid läsning på skärm. Materialet i studien bygger på 11 publikationer som tagits fram genom databassökning och manuell sökning via referenslistor. För att bearbeta och analysera resultatet gjordes en innehållsanalys. Studiens resultat är motstridiga avseende vilka skillnader som finns mellan läsförståelsen i traditionell och digital läsning. Det finns forskning som visar att läsförståelsen påverkas såväl positivt som negativt vid digital läsning, och det finns forskning som visar att det inte påverkar läsförståelsen om en text läses digitalt eller traditionellt. I studien framkommer också att de förmågor som krävs vid digital läsning är andra förutom de som krävs vid traditionell läsning. Studien visar även att när lärare inkluderar elevsamarbete i undervisningen påverkas elevers digitala läsförståelse positivt. Genomgången visar att forskning om hur lärare kan undervisa i att läsa och förstå digitala texter i klassrumssammanhang är otillräcklig, vilket pekar på ett fortsatt behov av forskning inom det området.

Detta arbete undersöker och sammanställer hur yrkesverksamma lärares tidiga läsundervisning ser ut i årskurs 1. Det är en kvantitativ studie med pragmatisk utgångspunkt och särskild tonvikt på didaktiska val rörande ljudning och fonologiska strategier. Inledningsvis introduceras och definieras de centrala begreppen. Därefter ges en teoretisk grund för läsning, läsutveckling och avkodning. Tidigare forskning gällande framgångsfaktorer i den tidiga läsundervisningen redogörs för. Utifrån de centrala begreppen fonemisk medvetenhet, bokstavskunskap och fonologisk läsning konstruerades en enkät vars begreppshantering, genomförande och datasammanställning redogörs för i arbetets metodkapitel. Den digitala enkäten, där de centrala begreppen konkretiserades till läraktiviteter, skickades ut till 22 yrkesverksamma lärare av vilka 11 blev studiens deltagare. Deras svar sammanställdes och analyserades främst kvantitativt men även med kvalitativa inslag. Utifrån datan kunde slutsatsen dras att alla deltagarna fokuserar på fonologiska aspekter i någon mån, men att även andra och till viss del motverkande avkodningsstrategier tar plats i undervisningen. En kvalitativ analys av enkätens öppna fråga visade även att det skilde sig mellan deltagarna huruvida den fonologiska avkodningsträningen skedde inom ramen för en innehållsligt sammanhängande helhet. Dessa resultat sätts i relation till tidigare forskning. Studien diskuteras även utifrån dess validitet, reliabilitet och generella kvalitet, både i metod- och diskussionsavsnittet. Slutligen ges uppslag till vidare forskning.

Vi har i denna forskningsstudie undersökt påverkansfaktorer och arbetssätt för läsmotivation och läsutveckling i årskurs 4–6 på Åland. Detta har vi gjort genom att utföra en undersökning ur både lärar- och elevperspektiv via en metodkombination av kvalitativ intervju och kvantitativ enkät. Datainsamlingen för studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare i årskurs 4–6 och genom digitala enkäter till 86 elever.  Studien utgår från självbestämmandeteorin som förklarar mänsklig motivation och det sociokulturella perspektivet som har sin utgångspunkt i att utveckling sker i samspel med andra människor. I resultatet framkommer att lärares läsfrämjande arbete främst kan kopplas till de teoretiska begreppen kompetens och den proximala utvecklingszonen, medan elevernas upplevelser starkast kan kopplas till begreppet autonomi. Läsmängd visar sig vara den starkaste positiva påverkansfaktorn på läsmotivation och läsutveckling, samtidigt som digitala medier och brist på tid för fritidsläsning upplevs ha en negativ påverkan. De arbetssätt som lärarna upplever främja elevers läsmotivation och läsutveckling är högläsning, litteratur i relation till elevernas intressen och förmågor, läsförståelse samt olika former av stöttning. Lärarna uttrycker att läsmotivation och läsutveckling samverkar med varandra i både positiv och negativ bemärkelse, samt att de har ett starkt samband. Resultatet visar även att det finns en medvetenhet och vilja hos eleverna i att utvecklas som läsare. Lärarnas och elevernas upplevelser av läsande förebilder skiljer sig åt, främst genom att eleverna inte anser att läsande förebilder är en positiv påverkansfaktor i lika hög grad som lärarna.

As Swedish students´ reading comprehension is in decline and reading is getting less space in the lives of children and young people, a large responsibility is placed on the school to promote students’ motivation to read. For that reason, the purpose of this study has been to examine how teachers promote students’ motivation to read fiction. The study has been conducted by using a model called Model of reading development to observe aspects of teacher’s actions and teacher’s choice of activities and tasks, which can be considered to promote student’s motivation to read. The study has been based on seven concepts, and these have been used as criteria for what can be considered to promote students’ motivation to read. In order to explore how teachers promote students’ motivation to read, this model has been used to analyse observations of four teachers’ who teach the subject of Swedish grades 4-6. The results show that all concepts, in the model called instructional processes, are somehow expressed at some point in the four observed teachers’ lessons. The study also shows that many different aspects of the teachers’ action and activities can function as motivational promotion and the observations showed that these activities and actions vary depending on the type of lesson and its planning. Regarding to what teachers do which can be considered as motivational, the study found that all teachers used modelling for students and activities were students had to collaborate with each other. All the teachers in the study also gave the students praise for effort and progress.