International student assessments show that reading comprehension among Swedish pupils has decreased and the Swedish school system has become less successful in compensating for the variety of pupils’ background. The aim of this study is to examine whether the reading triangle, which is an adaption of the text triangle, provides a beneficial model to use at lower secondary level to enhance advanced reading comprehension and to systematize the teaching of reading on the basis of models developed in research on writing. The study draws on Anglo-Saxon and Nordic research on the teaching of reading and writing, as well as theories of metacognition and visual learning. The results show that the reading triangle, after some modifications, can serve as a tool to make pupils aware of their reading process and at what level they read and analyse texts. Moreover, the model can be a tool for teachers to systematize their teaching of reading and clarifying on what levels they need to focus when planning their teaching of reading.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare med erfarenhet av Wittingmetoden beskriver sitt arbete med den samt om det på vetenskaplig grund går att argumentera för användning av metoden. Frågeställningarna är, om och varför lärare med erfarenhet av Wittingmetoden anser den vara lämplig för undervisning i läs- och skrivinlärning i årskurs 1–3 samt om det barn som redan kan läsa med ett visst flyt och förståelse i början av årskurs 1 också har nytta av metoden och i så fall hur. Frågeställningarna har uppstått när uppsatsförfattaren har ifrågasatt beskrivningar av metoden i kurslitteratur under lärarutbildningen. Beskrivningarna hävdar bland annat att metoden är så pass grundlig att den inte är relevant för undervisning av dagens elever då många av dem redan har en del förkunskaper. Underlag till studien utgörs dels av intervjuer med 10 lärare med utbildning i samt längre eller kortare erfarenhet av Wittingmetoden, dels av litteratur om Wittingmetoden, skriven av dess upphovskvinna Maja Witting samt tidigare forskning inom läs- och skrivinlärningsområdet kopplat till vissa karakteristiska delar av Wittingmetoden. Resultatet visar att Wittingmetoden ofta är inkorrekt beskriven samt att den förhåller sig mycket väl till vad den senaste forskningen menar är god och avgörande läs- och skrivundervisning i alfabetiska skriftspråk, nämligen ett arbetssätt med utgångpunkt i fonologisk medvetenhet och sammanljudning av fonem och grafem. Till detta ska sedan läggas olika arbetssätt för att skapa förutsättningar för god läsförståelse såsom utökat ordförråd, lärares högläsning, läsförståelsestrategier och allmänbildning. Sådan undervisning kan också, visar forskning, vara till nytta för den tidiga läsaren, särskilt det som gäller läsförståelse. Informanterna menar att Wittingmetoden är högst relevant och lämplig för läs- och skrivinlärning, liksom för ytterligare utveckling, för alla elever men att det finns lärare som den passar sämre för.