Denna studie avser att belysa hur lärare i årskurs 1 undervisar sina elever i läsinlärning. Studien kommer att synliggöra metoder och läromedel som lärare använder sig av för att skapa rätt förutsättningar för alla elever. Vi belyser även utmaningar som lärare anser sig möta i sitt arbete med elever i läsundervisningen, samt om lärarna själva är i behov av stöd. Materialet till denna studie har samlats in genom en enkätundersökning vilken har försett oss med både kvantitativ samt kvalitativa data. Vi har i vår analys av insamlat data utgått från en tematisk analys samt innehållsanalys. Resultatet av vår studie visar att lärare idag anser att de behöver använda sig av olika metoder och material för att möjliggöra för alla elever i klassen att utvecklas inom läsinlärning. Vidare visar resultatet att lärare är i behov av stöd i sitt arbete med läsundervisningen.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur lärare i årskurs 4-6 beskriver att elevers läsförståelse kan utvecklas med hjälp av samtal om texter inom svenskämnet. Syftet uppfylls genom att följande frågeställningar besvaras: Hur använder sig lärare av samtal om texter i läsförståelseundervisningen? Hur beskriver lärare att samtal om texter kan påverka elevers läsförståelse? Intervjustudien har sin teoretiska utgångspunkt i den sociokulturella teorin om hur lärande sker i en social kontext samt i Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen. Intervjustudien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer använts som metod för datainsamling. Fyra lärare som undervisar i svenska i årskurs 4-6 har intervjuats. Resultatet visade att lärarna beskriver att de använder sig av samtal om texter för att utveckla elevers läsförståelse. Det framkom att eleverna får samtala om olika typer av texter i skilda sammanhang men att läsförståelseutveckling förutsätter att eleven får möta texter på rätt nivå och som engagerar. Slutsatsen i intervjustudien är att de intervjuade lärarna uppfattar att samtal om texter har betydelse för elevernas utveckling av läsförståelsen och att lärarna använder sig av det i undervisningen. Eleverna behöver med stigande ålder bli mer självständiga i arbetet med läsförståelse och i samtal om texter, för att det ska bli möjligt behöver lärarna modellera olika strategier för både läsförståelse och textsamtal. Lärarna beskriver dock inte hur de konkret gör för att med tiden överlämna ansvaret för samtal om texter till eleverna. / The aim of this study is to contribute with knowledge about how teachers in the grades 4-6 describes that pupils can develop their reading comprehension by using text talks within the Swedish subject. The aim is to be fulfilled through answering the following questions: How do teachers use text talks in the reading comprehension education? How do teachers describe that text talks can affect pupils reading comprehension? The interview study has its theoretical starting point in the socio-cultural theory and how learning takes place through a social context and in Vygotskijs theory of the Zone of Proximal Development. The interview study has a qualitative approach where semi-structured interviews have been used as a method for collecting data. Four teachers who teach Swedish in grades 4-6 were interviewed. The results of the study shows that teachers describes that they use text talks to develop pupils reading comprehension. The result also showed that the pupils get to talk about several types of texts in different contexts, but that reading comprehension development requires students to be exposed to engaging texts at the right level. The conclusion of the interview study is that the teachers who were interviewed perceives that text talks are important for students’ development of reading comprehension and that the teachers use text talks in their teaching. With increasing age, the students need to become more independent in the work with reading comprehension and in text talks, for this to be possible the teachers need to model different strategies for both reading comprehension and text talks. However, the teachers do not describe exactly how they hand over the responsibility for text talks to the students over time.

Syftet med studien är att utifrån några utvalda lärares perspektiv undersöka vilka arbetssätt som används i den tidiga läsundervisningen i förskoleklass och årskurs 1 samt hur samarbetet mellan dessa två årskurser ser ut. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta lärare som arbetar eller har arbetat i förskoleklass och/eller årskurs 1. Resultatet visar att den läsundervisning som sker i förskoleklass och årskurs 1 liknar varandra innehållsmässigt och delvis även kring val av arbetssätt. Skillnaden mellan läsundervisningen i förskoleklass och årskurs 1 är främst att förskoleklassen tydligare belyser lekens roll i undervisningen. Resultatet visar även att det inte finns något tydligt samarbete kring undervisningen. Däremot finns ett samarbete i form av överlämningsmöten vid övergången mellan årskurserna där elevernas kunskaper diskuteras för att lärarna i årskurs 1 ska kunna planera en undervisning utifrån elevens proximala utvecklingszon. / The purpose of this study is to investigate which teaching methods are used in the early reading education in preschool class and first grade and how the teachers experience the collaboration between these two grades. Qualitative interviews were conducted with eight teachers who work, or have worked, in preschool class and/or year 1. The result from the study shows that the reading education that takes place in preschool class and first grade has similar content and is also partly similar in terms of choice of working methods. The main difference between reading instructions in preschool class in contrast to first grade is that the preschool class teachers more clearly highlight the role of play in teaching. The results also show that there is no evident collaboration around how to organize the reading education. On the other hand, there is a collaboration in the form of handover meetings during transitioning from preschool class to first grade. In these meetings students' knowledge is discussed so that the teachers in year 1 can plan a reading education based on the student's proximal development zone.

Syftet med studien var att bidra med kunskap om ljudbokens påverkan på gymnasieelevers förmåga att arbeta, förstå och reflektera över skönlitterära texter. Genom Selander och Kress didaktisk designteori skapades en lärsekvens med inslag av Chambers litteratursamtalsmodell. Studien genomfördes med en elevgrupp i svenska 2 på en gymnasieskola. Under första lektionen behandlades ljudbokverisionen av en novell med tillhörande litteratursamtal. Under följande lektion behandlades den andra novellen där samtliga elever fick läsa tyst för sig själva innan tillhörande litteratursamtal. Resultatet analyserades genom innehållsanalys. Studiens främsta resultat visade att auditiv läsning främst påverkar elevernas förståelse av berättarperspektivet. Dessutom framkom både likheter och skillnader mellan en auditiv läsning och läsning av typografisk text. En aspekt som var synlig i båda fallen var främst koncentrationsförmåga under läsprocessen.

This study highlights and raise the question regarding how Swedish language teachers teach reading comprehension. The study presents the results of four interviews conducted with four different Swedish language teachers from the grades 7-9. Starting in previous research and current theories about reading, interaction and teaching, the subject focus on the problem from a teacher’s perspective. The study is based on a qualitative research with focus on qualitative and semi structure interviews as a choice of method. The purpose of this study is to highlight how Swedish language teachers perceive their own reading comprehension teaching and how they teach their pupils in reading comprehension. The result does not represent how teachers in general teaches pupils in reading comprehension. It shows the experience, the perception and the view of four Swedish language teachers on reading comprehension. Abilities such as analyze, read between the lines and interpret different text types are components which all of the asked teachers are highlighting as important factors to make pupils develop good reading comprehension. The four Swedish language teachers in this study also mean that the decoding ability is a big deal in this context. The Swedish language teachers reading comprehension teaching in educational environments are exemplified by discussions and dialogues in the classroom through social interaction, different kinds of aloud reading, strategies of reading between the lines, teaching of different kinds of reading strategies through model learning. / Den här studien behandlar och tar i första hand upp frågan om svensklärares läsförståelseundervisning. Studien redovisar resultatet från de intervjuer som genomfördes med fyra olika svensklärare som är verksamma på högstadiet. Med utgångspunkt i tidigare forskning, samt aktuella teorier om läsning, interaktion och lärande, behandlas problemområdet utifrån ett lärarperspektiv. Undersökningen utgår från en kvalitativ forskningsinriktning med kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som metodval. Syftet med denna studie är att belysa hur svensklärare, mot grundskolans senare år, uppfattar sin läsförståelseundervisning, samt hur de undervisar elever i läsförståelse.   Resultatet är inte representativt för hur lärare undervisar elever i läsförståelse, utan redovisar istället fyra svensklärares erfarenhet, uppfattning och syn på läsförståelseundervisning. Förmågor som att analysera, läsa mellan raderna och tolka olika texttyper är komponenter som samtliga lärare framhäver som viktiga faktorer för att elever ska utveckla god läsförståelse. Svensklärarna i studien menar också att ordavkodningsförmågan spelar en stor roll i det här sammanhanget. Svensklärarnas läsundervisning i pedagogiska miljöer exemplifieras bland annat av diskussioner och samtal i klassrummet genom social interaktion, olika former av högläsning, strategier för att läsa mellan raderna, undervisning av olika typer av läsförståelsestrategier genom att modellera.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om lärares syn på sitt arbete med läsundervisning i årskurs 1. Syftet besvaras genom frågeställningarna: Hur uppger lärarna att de genomför läsundervisning? Vilka läsinlärningsmetoder uppger lärarna att de använder i undervisningen? Hur beskriver lärarna sin betydelse för elevers läsinlärning? Studien har en sociokulturell ansats och speglar således Vygotskijs tankar om lärande och utveckling. Undersökningsmetoden är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra lärare för närvarande verksamma i årskurs 1. Resultatet visar att lärarna kombinerar flera metoder i läsundervisningen med syfte att eleverna ska få både fonologisk lästräning och helordsträning. Undervisningen har inslag av bokstavsgenomgångar, samtal, läsning, skrivning och på olika sätt arbete med utgångspunkt från en läsebok. Resultatet visar även att lärare behöver vara kunniga och positiva förebilder som motiverar eleverna till läsning. Lärare ska även kunna ge elever utmaningar efter var de befinner sig i sin läsutveckling för att ge alla elever rätt förutsättningar att utvecklas. / The aim of this study is to contribute with knowledge about teachers’ views on their work with literacy learning. The research questions are: How do the teachers describe that they conduct reading lessons? What literacy learning methods do these teachers use in class? How do the teachers describe their own importance as a teacher for the literacy learning of the pupils? This study is based on a socio-cultural perspective on learning and reflects the ideas of Vygotskij on learning and development. Qualitative semi-structured interviews were conducted with four teachers currently active in grade 1. The results show that the teachers combine several different methods in their literacy instruction with the purpose to give the pupils both phonological reading practice and whole words trainings. The instructions have elements such as learning the alphabet, conversations, reading, writing and, in various ways, work based on a textbook. The results show that the teachers need to be knowledgeable and positive role models in order to motivate their pupils to read. Furthermore, the teachers must be able to provide their pupils with challenges adapted to their reading competence in order to give all pupils the right conditions for development.

Syftet med studien är att undersöka vad införandet av obligatorisk förskoleklass innebär för läsundervisningen i årskurs f–1. Studiens teoretiska ram utgår från läroplans- och ramfaktorteorin. Studiens data omfattas av olika regeringsförslag, den nya läroplanens framskrivning gällande förskoleklass och läsning i f–1 följt av åtta semistrukturerade intervjuer med fyra läromedelsförfattare och fyra verksamma f–1 lärare. Insamlade data analyserades utifrån Lindes (2012) tolkning av läroplansteorins tre arenor: formuleringsarenan, transformeringsarenan och realiseringsarenan. De tre arenorna samt ramfaktorer som läroplan, tid och behörighet är centrala i analysen av resultatet. Resultatet visar att införandet av en obligatorisk förskoleklass har potential att bidra till många fördelar gällande den livsviktiga läsundervisningen och den enskilda elevens läsutveckling, då fokus nu kan läggas på läsundervisningens progression och lärare kan fånga upp de svaga eleverna i ett tidigare skede. Studiens resultat visar också att läroplanens framskrivning för förskoleklass kan komma att bidra till en utökad undervisningstid i förskoleklass, eftersom förskoleklassens timplan fortfarande varierar från skola till skola trots det obligatoriska införandet. Det råder dock delade meningar om vad införandet av obligatorisk förskoleklass innebär för läsundervisningen i årskurs f–1 och hur vidare läsundervisningen kommer att förändras eller bedrivas på samma sätt som innan. Slutligen indikerar studiens resultat att det finns vissa oklarheter om vem som ska arbeta i förskoleklass, lärare eller förskollärare, och att det beslutet kan bära med sig konsekvenser för att kunna uppnå en likvärdig skola för alla.

This study concerns choices of texts and reading comprehension strategies in teaching. The purpose of the study is to investigate if and how teachers' perceptions of pupils' reading habits are consistent with the pupils' own beliefs. The purpose is also to investigate if there are any differences in reading habits between pupils with Swedish as their first language and pupils with Swedish as a second language and if this is considered when teachers choose texts and/or work with reading comprehension strategies in teaching. The study is based on qualitative interviews with three active teachers, two of whom are class teachers and one who teaches in Swedish as a second language. The interviews aim at gaining knowledge about how teachers choose texts in teaching, what they base these choices on and how they work with reading strategies. The study is complemented by a student survey to map students' reading habits at home and at school. The questionnaire aims at gaining knowledge from students to see whether teachers 'perceptions about student reading habits are in line with the students' own beliefs. According to my results teachers' perceptions about student reading habits do not always match the perception of the students themselves. Based on the results of this study there are no significant differences made between first and second language students when it comes to choosing texts in the teaching, either based on the reading habits of the students or teachers 'perceptions of students' reading habits. Nor are there any significant differences made in the teaching of reading strategies. On the other hand, teachers make certain adjustments in teaching to give all students the same conditions. / Denna studie berör lärares val av texter samt arbete med läsförståelsestrategier i undervisningen. Syftet med studien är att undersöka hur lärares föreställningar om elevers läsvanor stämmer överens med elevernas egna uppfattningar, om det går att uttyda några skillnader i läsvanor hos elever med svenska som modersmål respektive elever med svenska som andraspråk samt om lärare tar hänsyn till skillnader i läsvanor vid val av texter samt arbetet med läsförståelsestrategier i undervisningen. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre verksamma lärare varav två är klasslärare och en undervisar i svenska som andraspråk. Intervjuerna syftar till att få kunskaper om hur lärarna väljer texter i undervisningen och vad de baserar dessa val på samt hur de arbetar med undervisning av lässtrategier. Studien kompletteras med en elevenkät för att kartlägga elevers läsvanor hemma och i skolan. Enkäten syftar till att få kunskap om hur lärarnas föreställningar om elevers läsvanor stämmer överens med elevernas egna föreställningar. Mina resultat visar att lärares uppfattningar om elevers läsvanor inte alltid stämmer helt överens med den uppfattning eleverna själva har. Utifrån studiens resultat går det inte att uttyda att några betydande skillnader mellan första- och andraspråkselever görs när det kommer till val av texter i undervisningen varken utifrån elevers läsvanor eller utifrån lärares föreställningar om elevers läsvanor. Inga betydande skillnader görs heller vid undervisning av lässtrategier. Däremot gör lärarna vissa anpassningar i undervisningen för att alla elever ska ges liknande förutsättningar.

När lärares undervisning blir påverkad av ett nationellt prov talar man om washbackeffekter av provet. Det är vad den här licentiatuppsatsen handlar om. Genom att studera svensklärares uppfattningar om det nationella läsförståelseprovet i kursen Svenska 1 på gymnasiet belyser studien vad som kan hända när nationell policy bestående av ett nationellt prov möter den lokala kontexten i form av enskilda lärares undervisning. I studien har arton gymnasielärare i svenska fått komma till tals genom intervjuer. Resultaten visar att det nationella läsförståelseprovet i Svenska 1 inte i någon nämnvärd utsträckning påverkar lärarnas undervisning. Detta beror dels på att lärarna uppfattar att undervisningen redan behandlar det som provet testar, dels på att lärarna inte anser att resultatet på provet är användbart vid betygsättningen. Lärarna uppfattar också att deras tolkningar av vad läsförståelse är skiljer sig från provkonstruktörens. Delvis kan detta bero på att lärarna saknar ett metaspråk för att tala om läsförståelse och bedömning av elevers läskompetens. Maria Larsson är verksam gymnasielärare i svenska och engelska vid Lugnetgymnasiet i Falun och har bedrivit forskarstudier på halvtid med start höstterminen 2013. Hon har ingått i forskarskolan Skolnära som är ett samarbete mellan Högskolan Dalarna och Karlstads universitet. / This study investigates the washback effects on teaching practices caused by the national test in the course Swedish 1 which was introduced in upper secondary school in 2011. The test consists of three parts; oral presentation, writing proficiency and reading comprehension. The focus of the study is on the washback effects of the reading comprehension test which is an entirely new type of test for upper secondary school in Sweden. The study draws on qualitative data from interviews with 18 teachers of Swedish in upper secondary school. The interviews were carried out in four focus groups and also in a series of four interviews with five individual teachers. The theoretical framework consists of Stephen Ball’s theory of policy enactment. In addition, theory about reading comprehension and an adaptation of Ivanič’s concept discourses of writing transferred into the context of reading are used in order to analyse data. The findings indicate that even though there seems to be substantial washback from the oral and the writing tests, the reading comprehension test does not seem to have affected reading instruction to any large extent. One reason seems to be that reading instruction already covers the contents of the test to a great extent. The teachers in the study also perceive that there is a discrepancy in the alignment between the results of the test and the assessment critera of the course, making it problematic to communicate the results to pupils and to relate them to the final grade. As the result of the test is not interpreted as being useful to the teachers they admit to paying little attention to the reading comprehension test. Furthermore, the teachers tend not to consider the test as an important indicator of pupils’ reading competence as they seem to oppose the notion that interpreting fiction is something that can be measured and objectively assessed according to preset standards. When talking about reading instruction the teachers seem to value most the type of reading which deals with basic values, gives new perspectives on what it means to be human and which encourages pupils to want to read more literature, a type of reading the test cannot offer. Findings also indicate that even though the teachers have adequate knowledge about the teaching of reading comprehension they seem to lack a metalanguage to talk about the different components it is made up of which affects how they perceive the national reading comprehension test.

Denna studie handlar om lässtrategier och modeller för läsförståelseundervisning. Syftet med studien är att undersöka vilken modell eller vilka modeller lärare använder sig av i sin undervisning för att utveckla elevers läsförståelse samt hur lässtrategier integreras i dessa modeller. Studien redogör för olika modeller som har utvecklats ur olika teorier samt vilka som huvudsakligen tas i anspråk i undervisning på lågstadiet och varför. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre verksamma lärare från två skilda skolor som aktivt undervisar i ämnet svenska på lågstadiet. Intervjuerna syftar till att få kunskaper om hur lärarna arbetar med läsundervisning utifrån deras uppfattningar av modellerna Läslyftet och En läsande klass. Vad som framkommit av mina resultat är att lärarnas arbetssätt är likvärdigt. Lärarna växlar mellan läromedel samt olika modeller i syftet att individanpassa undervisningen. Gemensamt för lärarnas läsförståelseundervisning är även att den karaktäriseras av textsamtal i olika former. / This study centers on reading strategies and models for teaching reading comprehension. The aim is to explore what model or models teachers use in their teaching to develop students' reading comprehension as well as how reading strategies are integrated into these models. The study describes various models that have been developed from different theories as well as which models are used mainly for teaching primary school and why. The study is based on qualitative interviews with three teachers from two different schools, who teach the Swedish language at primary school. The interviews have been aimed at gaining knowledge of how teachers work with reading instruction based on their perceptions of Läslyftet and En läsande klass. What has come to light from my results is that the teachers' work methods are equivalent. The teachers switch between educational supplies as well as different models to vary the teaching. Common to the teachers' reading comprehension teaching is that it is characterized by conversations and discussions about text.