Syftet med denna interventionsstudie är att belysa och analysera hur elevers förmåga att ställa frågor och göra inferenser till text utvecklas av explicit strategiundervisning. Studiens design består av två delstudier med elever från år 3 och från år 7-9 samt två kontrollgrupper. Interventionen bestod av 6-8 lektionstillfällen á 40 minuter. Utgångspunkt var att eleverna fick lyssna till korta texter och därefter träna på att ställa frågor till texten. Tillsammans tänkte lärare och elever högt kring texten. Detta för att exemplifiera förståelsestrategier och medvetandegöra eleverna om att de är medskapare till texten genom att göra inferenser. Vikt lades vid att uppmärksamma eleverna om att det finns olika typer av frågor och svar. Frågeproduktionen mättes med hjälp av ett förtest och ett eftertest. Huvudsakligen användes en innehållsanalys där inferensfrågor kategoriserades på tre nivåer. En loggbok har också använts. Resultaten visar att båda undervisningsgrupperna ökar sin frågeproduktion och framförallt har en ökning skett av inferensfrågor på högre nivå. På individnivå tyder resultaten på att elever med ett lågt utgångsläge gynnas i lika stor utsträckning som elever med ett högre utgångsläge.

Den här studien behandlar sex pedagogers tankar och synsätt kring läsförståelse och varför de anser att det är viktigt samt deras arbete med läsförståelse i undervisningen. Vidare behandlar studien om pedagogerna upplevt någon skillnad i synen på läsförståelse under den tid de varit verksamma i sitt yrke. Studien belyser olika teoretiska utgångspunkter och förklarar viktiga begrepp inom läsförståelse. Studien tar även upp att det är en fördel för barn att lära sig olika strategier för hur de ska tänka när de läser en text och om de stöter på problem. Den vuxne eller läraren agerar modell genom att tänka högt och överföra sina läsförståelsestrategier till barnet. Att medvetandegöra barnet på detta sätt, hur barnet kan möta hindren och komma förbi dem, är av stor vikt för framtida skolgång då eleven kommer bekanta sig med många olika sorters texter. Strategier hjälper dem till att öka sin förståelse men även se läsningens fördelar som att konstruera ny kunskap samt läsa för nöjets och upplevelsens skull. Underlag för studien har samlats in genom kvalitativa intervjuer på fyra olika grundskolor. Studien visar att läsförståelse är av stor vikt för barn och elevers skolgång men även i deras fortsatta liv som samhällsmedborgare. Pedagogerna lägger tyngd på bland annat samtalet, dialogen, diskussionen, reflektionen, synliggörandet med mera för eleverna i undervisningen av läsförståelse.

Detta är en intervjustudie vars syfte är att belysa Synen på en metod, genom en intervjustudie med de olika grupper som arbetar med metoden ASL, Att skriva sig till läsning. En metod som förändrar den traditionella läs- och skrivundervisningen genom att byta ut pennan som skrivmedel mot datorn och tangentbordet. Metoden är ursprungligen kommen av ett förebyggande arbete för barn med läs- och skrivsvårigheter som arbetats fram av specialpedagogen Mona Wiklander. Metoden Att skriva sig till läsning finns om än i något annan form även i andra länder, Arne Tragetons metod har fått stor uppmärksamhet i Norden, samt delar av Europa. Studien tittar närmare på två skolor inom en kommun och vad metoden är för aktörerna, studien baseras på 16 intervjuer fördelat på fem olika aktörnivåerna skolledningen, rektorer, lärare, föräldrar och elever. Genom framförandet av de olika aktörsgruppernas perspektiv skapas en empirisk och mångfascinerad bild av metoden. Studien belyser hur metoden upplevs, hur metoden inom kommunen utvecklats och fortskrider, samt hur metoden via de olika aktörerna inom skolsystemet tillges olika betydelse.

Syftet med denna studie var att genom intervjuer bidra med ökad kunskap om hur lärare i praktiken identifierar och arbetar med elever i eller som ligger i riskzonen för att senare hamna i avkodningssvårigheter. De frågeställningar som denna studie utgår ifrån är: Vilka varningssignaler uppger lärare är kännetecknande för avkodningssvårigheter och hur identifierar lärare dessa varningssignaler? samt Hur uppger lärare att de i den dagliga läsundervisningen arbetar med elever i avkodningssvårigheter? För att kunna besvara dessa frågeställningar har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Urvalet bestod av åtta lärares erfarenheter och beskrivningar av den begynnande läsundervisningen i årskurs ett med elever i avkodningssvårigheter. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer och utgick från en intervjuguide med fyra olika teman. För att analysera vår empiri använde vi oss av tematisk analys.Resultatet presenteras i olika teman under frågeställningarna. Det framkom att bristande förtrogenhet till bokstäverna och dess ljud, att inte ha knäckt den alfabetiska koden, svårigheter att ljuda ihop bokstäver samt stackatoläsning är varningssignaler på att en elev har avkodningssvårigheter. Det framkom vidare att det är av stor betydelse att lyssna på eleverna när de läser samt använda sig av bedömningsstöd för att kunna identifiera elever i avkodningssvårigheter. Att använda sig av en till en undervisning, individanpassning, varierade arbetssätt och repetition i den vardagliga läsundervisningen för elever i avkodningssvårigheter har enligt lärarna gett goda resultat. Då tid, personal och lokaler enligt lärarna är en bristvara blir det av stor vikt att vara flexibel som lärare och på bästa sätt utnyttja det man har tillgång till. Vidare är en elevs motivation och intresse för läsning av stor betydelse för elever i avkodningssvårigheter. Slutligen är det även av stor betydelse att man som klasslärare samarbetar med övrig personal på skolan både i den dagliga läsundervisningen men också i bedömningen för att ge elever i avkodningssvårigheter de bästa möjligheterna till att bli goda avkodare.

Mitt arbete syftar till att generera förståelse runt läsprocesser i grundskolans lägre åldrar med fokus på läsförståelse samt lässtrategier. Genom att utgå från tidigare forskning inom området vill jag visa hur man ställer sig till undervisning i läsförståelse samt att genom intervjuer se lärarnas förhållningssätt och hur läsförståelseundervisningen realiseras. Arbetets empiri består av kvalitativa intervjuer med fem respondenter, där avsikten är att visa hur de arbetar med läsförståelse och vilken syn de har på läsförståelseundervisning, samt hur man arbetar konkret med förtydligade lässtrategier. Respondenterna är från skilda generationer och har varierad utbildningsbakgrund för att erbjuda bredd till undersökningen. Min undersöknings resultat visar lärarnas definition av läsförståelse samt att de lägger stor vikt vid läsförståelseundervisning. Den visar också deras syn och tankar om explicit undervisning av lässtrategierna samt vilken skillnad de ser mellan förtydligade strategier och traditionell läsundervisning. Vissa aspekter i undersökningen visade sig generella som exempelvis att alla använde sig av förtydligade lässtrategier, främst från materialet En läsande klass. Andra aspekter skilde sig åt och då studien är baserad på individuella erfarenheter kan den inte ge en generell bild på lärares syn på läsförståelseundervisning eller på läsförståelse i stort. / This study aims to generate an understanding about reading processes in the early years of primary school with a focus on reading comprehension and reading comprehension strategies. Based on previous research in the field I aim to examine how the teachers make use of reading comprehension by conducting individual interviews which are focused on how the teachers' attitudes to reading comprehension look like and how their teaching is realized. This study consists of qualitative interviews with five respondents, with the purpose to show how they work with reading comprehension instruction and clarified reading comprehension strategies. The respondents are from different generations and have varied educational backgrounds. The results of the study show that the teachers put great emphasis on reading comprehension instruction. The study also shows some differences between the vision and thoughts about the explicit teaching of reading comprehension strategies, clarified strategies and traditional reading instruction. Therefore it can not give a general view on teaching reading comprehension or reading comprehension in general.

The basic teacher education for the grades F-3 will provide teacher student with knowledge about reading and writing development of children, which will lead to a competence to develop reading and writing learning at pre-school class and school's previous years. It is known by earlier studies that there is a problem regarding teacher education in reading. It shows by studies that teacher student’s often feels like they does not get the education they need to fulfil and teach pupils when it comes to teach reading. The purpose of this study is to examine how teacher student’s relate to and perceive reading education. The study examines what teacher student’s consider is important and not when it comes to children's reading development. I prepared two following questions to answer the aim of this study: How do teacher student’s perceive reading education? What do teacher students consider to be important and less important regarding children's reading development? The study is based on a survey study that 112 teacher students answered. All the questions are based on earlier studies about what is important in reading instruction. The study is also based on theories about content knowledge and pedagogical content knowledge. The result showed that there is a common perception of what is important when it comes to some factors in reading like phonemic awareness, phonological awareness, oral narration and conversation, reading aloud, reading strategies, discussions of literature and big vocabulary. The result also showed that some student’s have perceptions about some other factors and find it not quite important as the already mentioned factors. The factors are spelling rules, model texts, big vocabulary, discussions of literature, reading strategies, repeated reading, phonemic awareness, phonological awareness and oral narration and conversation. It also showed that a majority thought that they did not know if spelling rules and model texts is important when it comes to teaching reading.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att belysa hur pedagoger i förskoleklass (f-klass) och skola arbetar med läs- och skrivundervisning. Det finns mycket litteratur i ämnet och många olika metoder att välja bland. Ett sekundärt syfte är att belysa hur samarbetet mellan f-klass och skola ser ut. Eftersom det finns många teorier och metoder i ämnet läs- och skrivundervisning kan jag koppla samtliga av mina informanters arbetssätt till olika teorier. Tre av pedagogerna arbetar efter en bestämd metod, i dessa fall Bornholmsmodellen, SOL (eller Språkbiten) samt Vi läser. De övriga tre blandar olika metoder. Enligt forskare finns det för- och nackdelar med båda varianterna. Om pedagogen jobbar enligt en metod kan det bli svårare att möta det enskilda barnets behov. Om pedagogen i stället blandar metoder ökar risken att någon eller några viktiga bitar i undervisningen missas och det kan resultera i läs- och skrivsvårigheter. Resultatet av min studie är att det finns väldigt många olika sätt att arbeta på. Varje pedagog måste läsa mycket, både tidigare forskning och nya rön samt olika slags metoder och därefter pröva sig fram. En av mina informanter sa att innan hon kan kalla något för kunskap måste hon först ha provat på det. Och detta gäller nog för de allra flesta, både stora och små. Samarbetet på de tre enheter där mina informanter jobbar är bra. Redan när barnen börjar f-klass integreras de i skolverksamheten genom att de är kopplade till en mentorsgrupp och har möjlighet att delta i vissa aktiviteter i den gruppen.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare och speciallärare i årskurserna 1–3 upplever att elever med lässvårigheters attityder och motivation till läsning påverkar deras läsutveckling. De forskningsfrågor som besvaras är: Vad upplever informanterna att elevernas attityder och motivation påverkas av?, Hur hanterar informanterna elevernas attityder och motivation till läsning? och på vilket sätt undervisar informanterna eleverna för att utveckla deras attityder och motivation till läsning? Den teoretiska utgångspunkten som studien intog var teorier om läsutveckling baserat på forskning. Studien utgick från Lundberg och Herrlins (2005) definition av de fem olika dimensionerna som eleverna behöver behärska för att anses som goda läsare. Forskningsmetoden som använts i studien utgick från teorin, teorier om det subjektiva, som är grunden för en fenomenografisk teoribildning. Materialet utgjordes av semistrukturerade intervjuer och de informanter som studien hade var strategiskt utvalda. Intervjuerna utgick från en intervjuguide och efter avslutad intervju transkriberades dem. Dessa transkriberingar analyserades med en tematisk analys. Det resultat som framkom utifrån intervjuerna är att samtliga informanter stött på olika grupper av läsattityder. En grupp utgör elever som anser att läsning är lustfyllt och därmed har positiva attityder till läsning och en grupp utgör de elever som anser läsning är mindre lustfyllt och därmed har negativa läsattityder. Informanterna anser också att föräldrarnas attityder till läsning påverkar elevernas läsattityder. Lärarna och speciallärarna hanterar elevernas läsattityder på olika sätt men samtliga informanter anser att det är viktigt att stötta eleverna i deras läsutveckling, för att minska risken att eleverna skapar negativa läsattityder. De har olika tillvägagångssätt i sin undervisning för att ta hänsyn till elevernas läsattityder. Samtliga informanter är däremot eniga om att elevernas läsattityder påverkar deras läsutveckling. / The purpose of the study is to study active teachers and special teachers 'experiences of how pupils with reading difficulties' read attitudes and motivation affects their reading development. The research questions that will be answered in the study are: What do the teachers describe that the involved pupils reading attitudes and motivation are influenced by and how do they mean that the pupils' attitudes affect their reading development? How do the teachers describe the way in which they handle the pupils’ reading attitudes? In what way do the teachers describe that they are teaching to affect pupils' attitudes for reading? The study is based on general theories of pupils’ reading development. This study will be based on Lundberg and Herrlins (2005) definition of the five different dimensions that pupils need to master in order to be considered as good readers. Theories on the subjective, in this respect phenomenological theory, provide the methodology of the study.  The material comprise of semi structured interviews and the candidates in the study were strategically selected. The interviews were based on an interview guide and after the interview, they were transcribed. These transcripts were analyzed by a thematic analysis. The results show that all candidates encounter diverse groups of attitudes to reading. One group constitutes pupils who think reading is fun and thus have a positive attitude to reading and one group constitutes those pupils who consider reading are less fun and thus have a negative attitude to reading. The candidates also consider that the attitudes of parents to reading influence the readings of pupils. Teachers and special teachers handle student readings in diverse ways, but all candidates consider it important to support pupils in their reading development, to reduce the risk of pupils creating negative readings. They also make different in their teachings to consider the pupils' readings. All candidates, on the other hand, agree that pupils' reading positions affect their reading development.

The purpose of the study is to investigate how teachers in primary school work with reading fiction in school as well as how their attitude towards fiction affects their teaching. In the survey, qualitative interviews and observations of teachers are used. The teachers have different experiences. On the other hand, all four of them are actively using fiction in their teaching. By using qualitative interviews and observing from four teachers, I get a picture of how the work with fiction is carried out in school.   The results shows that most teachers work similarly with reading fiction, such as letting the pupils read aloud or read their own book. The teachers spend relatively much time working with reading fiction, about one third of the teaching. In the result, it also appears that the teachers have different opinions about how much time there is to actually work with fiction, they also think it is different from grades 1 to 3. Based on the interviews and the observations, the answer to why teachers believe it is important to read fiction has become clearer. / Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 arbetar med läsning av skönlitteratur i skolan samt även hur deras inställning till skönlitteratur påverkar undervisningen. I undersökningen används metoderna kvalitativa intervjuer och observationer av fyra lärare. Lärarna har olika erfarenhet, däremot använder sig de fyra lärarna aktivt av skönlitteratur i sin undervisning. Genom att använda kvalitativa intervjuer och observationer från fyra lärare får jag en bild av hur arbetet med skönlitteratur ser ut i skolan.  Resultatet visar att de flesta lärarna arbetar på liknande sätt med läsning av skönlitteratur, exempelvis högläsning och tystläsning. Lärarna använder relativt mycket tid av svenskundervisningen till att läsa skönlitteratur, ungefär en tredjedel av undervisningen. I resultatet syns det även att lärarna har olika uppfattning om hur mycket tid det egentligen finns att arbeta med skönlitteratur och att de anser att det är skillnad från årskurs 1 till 3. Utifrån intervjuerna och observationerna har kunskapen om varför lärarna anser att det är en viktigt att läsa skönlitteratur blivit tydligare.

In today's society it is necessary to have good literacy to even manage in life. When it comes to school, reading is important for success in all subjects and to acquire new knowledge. It is therefore of great importance that reading education works well in school and that student’s literacy development stimulates. The purpose of this study is to examine individualized reading education based on how three teachers in grade 2 describe their activity. The study also aims to examine the importance of formative assessment of students' reading skills before individualized reading education.   Through qualitative studies consisting interviews and observations with the teachers have three research questions been answered. The questions of the study are; how do the teachers say that they individualize reading education? How do teachers relate to individualized education? Which formative assessments are made by teachers before individualizing reading education and how do they reflect on them?   Based on, among other things, Vintereks individualization types and Sandler's theory of formative assessment, the results have shown that the teachers adapt their individual students' reading education based on their needs and circumstances. The result also shows that teachers are positive to individualize education for the students, but they believe it may be difficult when students have different needs appearing on different times as well as the time spent on the administration of the work instead of on the students. This means that circumstances in the classroom and the school's structural conditions put obstacles for teachers to individualize the education for the students completely. The teachers believe that it is important to do formative assessments of students to know where they are in their reading development and how to move forward to achieve their goals.