Studier som genomförts på senare tid inom svensk skolkontext påvisar en trend med minskande mängd läsning inom svensk skolundervisning. PISA-undersökningen 2022 har även påvisat sjunkande resultat i läsförståelse. Detta är en systematisk litteraturstudie med syfte att undersöka vad som skapar läsmotivation hos elever på högstadiet samt hur det är möjligt att främja högstadieelevers läsning och läsförståelse genom undervisning. Till detta syfte har följande forskningsfrågor formulerats:- Vad, enligt tidigare forskning, motiverar elever i högstadieålder att läsa texter i skolan och i synnerhet inom svenskämnet?- Hur, enligt tidigare forskning, kan elevers läsning och läsförståelse främjas genom högstadiets svenskundervisning? Studiens resultat utifrån den förstnämnda forskningsfrågan påvisar att eleverna eftersöker ökat elevinflytande vid val av skollitteraturen samt mer lektionstid som vigs åt läsning. Detta skapar ett positivt läsklimat som gynnar elevernas läsmotivation. Även läraren förefaller ha en stor inverkan på elevernas läsmotivation. Studiens resultat på den sistnämnda forskningsfrågan påvisar att det inom svensk läsdidaktisk forskning finns tre olika skolbildningar angående hur elevers läsning och läsförståelse kan främjas genom undervisning. De tre skolbildningarna är genom litteratur, inom litteratur och kombinationsstrategier för tolkningsgemenskaper. Vi drar slutsatsen att svensklärare bör viga mer tid av svenskundervisningen till läsning där både eleven och läsförståelsen ges möjlighet att hamna i fokus för att möjliggöra att olika typer av läsförståelsestrategier synliggörs i undervisningen.

Denna studie redogör för hur lärare beskriver sitt arbete med att främja och skapa läsmotivation hos elever i årskurs 7–9. I studien beskrivs vilka kriterier lärarna tar hänsyn till vid urvalet av skönlitteratur, vilka läsfrämjande läsaktiviteter de uppger sig använda i undervisningen, samt vilka positiva och negativa faktorer de anser påverkar elevernas läsmotivation. Materialinsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma högstadielärare från tre olika skolor. Resultatet indikerar att lärarna väljer skönlitteratur som är elevnära och som speglar elevernas livsvärld och erfarenheter, för att skapa ett intresse för läsningen och därigenom öka elevernas läsmotivation. Andra faktorer som bidrar till att främja elevernas läsmotivation är bland annat att omge sig av läsande förebilder, att diskutera skönlitteraturen tillsammans med andra, samt att ge eleverna utrymme och tid för reflektion och lästräning i undervisningen. De utmaningar som lärarna uppger påverkar läsmotivationen negativt är bland annat när det är begränsat med tid för läsning, både i skolan och utanför skolan, samt när eleverna blir påminda om att barn och unga inte läser i lika stor utsträckning som förr. Lärarna anser att det försämrar elevernas bild av sig själva som läsande individer.

This study aims at generating an understanding of today’s reading education concerning reading comprehension and reading strategies. Taking previous research as the point of departure, the study examines how reading education takes place in grades 4-6 from a teacher perspective. The study examines teachers’ views on reading development and reading comprehension, how teachers work with reading comprehension and reading strategies and also which problems they see with this teaching. The study’s empirical material consists of qualitative interviews and classroom observations and the teacher participants come from different generations of teachers and from two different schools. The study shows that all teachers look upon reading development and reading comprehension as an important and crucial part of their pupils’ future education and lives in society at large. The study also shows that the teachers are working continuously with reading comprehension and reading strategies in their teaching, but that they lack some knowledge in how to highlight the various reading comprehension processes that are crucial to the development of the pupils’ reading comprehension. In the study, the teachers also indicate some difficulties regarding this teaching and its development in practice. / Denna studie syftar till att generera en uppfattning om dagens läsundervisning beträffande läsförståelse och lässtrategier. Med utgångspunkt i tidigare forskning undersöker studien hur läsundervisning kan gestalta sig i årkurs 4-6 ur ett lärarperspektiv. Studien undersöker lärares syn på läsutveckling och läsförståelse, hur lärare arbetar med läsförståelse och lässtrategier samt vilka svårigheter de ser med denna undervisning. Studiens empiriska material utgörs av kvalitativa intervjuer samt klassrumsobservationer. Lärarna som deltagit tillhör skilda generationer som har varit verksamma som lärare olika länge samt arbetar på två olika skolor. Studien visar att samtliga deltagande lärare betraktar läsutveckling och läsförståelse som en både viktig och avgörande del för elevernas fortsatta skolgång och samhällsliv. Studien visar också att lärarna arbetar kontinuerligt med läsförståelse och lässtrategier i undervisningen men att de delvis saknar kunskap om hur de ska kunna synliggöra de olika läsförståelseprocesserna för eleverna, som i förlängningen är avgörande för utvecklingen av deras läsförståelse. I studien framkom det även att lärarna upplevde vissa svårigheter med denna undervisning och med dess utformning i praktiken.

This thesis aims to study how teachers develop pupils' motivation to read. Using qualitative interviews, three Swedish middle school teachers describe their experiences regarding pupils' motivation to read. They comment on how they attempt to stimulate motivation and the conditions and circumstances they experience while carrying out their work. As a basis for the teacher interviews, their pupils completed a web based survey about how they value reading as an activity and how they see themselves as readers. An analysis of the interviews raises several issues for discussion: pupils have different needs, good readers are described through their abilities, not through their experiences or reading habits, and teachers feel they can be limited to implement the teaching they think is necessary to promote reading abilities. The discussion of these results will consider the role of intrinsic and extrinsic motivation and consider who is responsible for motivating pupils to read. / SoSyfoftotetot momedod exoxamomenonsosarorbobetotetot äror atottot sostotudoderora hohuror lolärorarore arorbobetotaror foföror atottot fofrorämomjoja elolevoverorsos loläsosmomototivovatotionon. GoGenonomom kokvovalolitotatotivova inontoterorvovjojueror bobesoskokrorivoveror totrore sosvovenonsoskoklolärorarore popå momelollolanonsostotadodietot sosinona erorfofarorenonhohetoteror ocochoh arorbobetote foföror atottot fofrorämomjoja loläsosmomototivovatotionon, sosamomtot dode foförorutotsosätottotnoninongogaror dode upoppoplolevoveror atottot dode hoharor foföror atottot gogenonomomfoförora sosådodanon unondoderorvovisosnoninongog. SoSomom unondoderorlolagog totilollol lolärorarorinontoterorvovjojuerornona bobesosvovaroraror doderorasos elolevoveror enon wowebobbobasoseroradod enonkokätot omom hohuror dode vovärordoderoraror loläsosnoninongog sosomom akoktotivovitotetot ocochoh hohuror dode soseror popå sosigog sosjojälolvova sosomom loläsosarore. Anonalolysosenon avov inontoterorvovjojuerornona lolyfoftoteror etottot foflolerortotalol fofrorågogoror foföror dodisoskokusossosionon: elolevoveror hoharor ololikoka bobehohovov, gogododa loläsosarore bobesoskokrorivovsos vovia foförormomågogoror ocochoh inontote loläsosinontotroresossose elolloleror loläsosvovanonoror, ocochoh lolärorarornona momenonaror atottot dode kokanon kokänonnona sosigog bobegogroränonsosadode atottot gogenonomomfoförora dodenon unondoderorvovisosnoninongog dode totycockokeror äror nonödodvovänondodigog foföror atottot fofrorämomjoja loläsosutotvovecockoklolinongog. DoDisoskokusossosiononenon avov roresosuloltotatotetot rorefoflolekoktoteroraror övoveror inonrore ocochoh ytottotrore momototivovatotionon ocochoh vovemom sosomom äror anonsosvovarorigog foföror atottot momototivoverora elolevoveror totilollol loläsosnoninongog.

The aim of this study is to identify and analyse how different communicative acts are used in the teaching of reading comprehension in grade 3. The study is based on five video recordings of the teaching of reading comprehension with a teacher using the common Swedish teaching model known as “läsfixare”. The empirical data have been analysed through systematic studies and interpreted on the basis of six different speech acts with the aid of a recording schema in the form of a checklist. The theory that is the premise for this study is chiefly based on Searle’s research (1979) on different communicative speech acts, but also on Vargas’s research (2013) on the use of speech acts in the classroom. The study shows that the teacher uses all six speech acts: instruct, request, confirm, exemplify, apply and explain. These are chiefly used in combination with each other and reinforced with the aid of body language. The study also shows the relationship between the function of the speech acts in teaching and the choice of “läsfixare” figures. Through increased awareness of the use of speech acts, teachers can be more effective in their teaching of reading comprehension and develop pupils’ reading comprehension.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1 motiverar sina val när det gäller att utveckla barnens läsförmåga i ämnet svenska. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och data samlas in genom semistrukturerade intervjuer samt observationer. Tidigare forskning visar att läsundervisningen ofta fokuserar på sambandet mellan ljud och bokstav. Det framkommer även av forskningen att det är av vikt att undervisningen utgår från varje enskild individ samt att det råder ett tryggt klassrumsklimat för att läsundervisningen ska vara framgångsrik. Denna studie visar att läsundervisningen till stor del är enhetlig då lärare ofta använder samma aktiviteter och material i läsundervisningen men att det finns viss variation i de läsundervisningsaktiviteter som används baserat på elevgruppen. Två aktiviteter som identifieras hos samtliga deltagande lärare i studien är läsläxa vilket syftar till att eleverna ska läsa även hemma och inte bara i skolan. Därtill är aktiviteter där sambandet mellan ljud och bokstav fokuseras ett framträdande resultat. Sådana aktiviteter används för att eleverna ska befästa kunskap om vilket bokstav som låter hur då det behövs för att de ska kunna utveckla sin läsförmåga. Några faktorer som lärare tar hänsyn till vid planering och genomförande av läsundervisning och som identifieras i denna studie är att elevgrupper är heterogena och läsundervisningen därför behöver vara varierad. Därtill framkom det att det finns kunskapsskillnader mellan eleverna varför läsundervisningen behöver individanpassas samt att eleverna läser olika mycket på sin fritid och att föräldradelaktighet därför är av vikt. / <p>Svenska</p>

Syftet med undersökningen i detta examensarbete är att med hjälp av att samla material från läroplaner, tidigare forskning, handböcker och lärarintervjuer ta reda på vilken funktion skönlitteraturen kan ha i skolans första årskurser. De metoder som används för att nå fram till resultatet är i första hand litteraturundersökning och som en fördjupning av litteraturundersökningens resultat används semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurs 3. De resultat som framkommer i studien är att skönlitteraturens funktion i skolans första årskurser är mångfacetterad, eftersom arbetet med skönlitteratur inverkar på flera olika delar av undervisningen som bland annat elevers identitetsutveckling, läsmotivation, avkodning och läsförståelse.

Syftet med den här studien är att undersöka svensklärares uppfattningar om elevers nytta av skönlitteratur i sitt eget skrivande samt hur viktigt svensklärarna tycker att det är med relationer mellan läsundervisning och skrivundervisning. Metoden som använts i undersökningen är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Den tidigare forskningen visar att det finns tydliga relationer mellan de två förmågorna läsning och skrivning och resultaten visar att det är viktigt att elever är läsare för att de ska kunna tillägna sig de skrivuppgifter de möter på ett positivt sätt. Det visar sig också vara viktigt att eleverna får stöttning i början av sitt lärande och att de får hjälp att komma till nästa nivå i sin utveckling. De medverkande lärarna anser att relationerna mellan läsundervisningen och skrivundervisningen är en grundpelare i ämnet svenska och att det är viktigt i det dagliga arbetet att den kopplingen är tydlig för eleverna. Resultatet i undersökningen visar att eleverna tar till sig de språkliga dragen från skönlitteraturen och att de har nytta av skönlitteraturen i sitt eget skrivande. Studien har utgått ifrån det sociokulturella perspektivet och undersökt närmare sociokulturella faktorer som påverkar elevers utveckling av förmågorna inom läsoch skrivundervisningen.

Under de senaste årtiondena har digitaliseringen utvecklats kontinuerligt i den svenska skolan. Men hur har den utvecklingen påverkat undervisning i svenskämnet? Denna text ämnar utreda hur digitala hjälpmedel kan användas av lärare i läsundervisning och vilka faktorer som påverkar  ̶  positivt eller negativt  ̶  den användningen.

Denna studie analyserar förebyggande specialpedagogiskt och didaktiskt arbete med fokus på hur lärare anpassar undervisningen i läsning för att stödja alla elevers läsutveckling. Utifrån den gemenskapsorienterande definitionen av inkludering och didaktisk inkludering undersöker studien hur ämneslärare i svenska beskriver att de arbetar för inkluderande läsundervisning. Syftet är att beskriva och analysera svensklärares uppfattningar om didaktiska möjligheter för inkluderande läsundervisning i årskurs 7–9. Studien undersöker den didaktiska gestaltningen, således hur lärarna beskriver att en inkluderande läsundervisningen tar sig uttryck, samt vilka metoder och arbetssätt lärarna använder. Studien har en kvalitativ ansats och utgår från tematisk analys. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer med fem ämneslärare i svenska som undervisar på högstadiet. Utifrån analysen av intervjusvaren fann jag fem kvalitativa teman som fångar essensen i det informanterna uppfattar som didaktiska möjligheter för inkluderande läsundervisning. Dessa är; anpassad läsundervisning utifrån gruppens och individens förutsättningar, gemensam läsning, gruppsammanhanget som utgångspunkt för att för att lära av varandra i läsundervisningen, tydlighet och variation i läsundervisningen samt gemensam introduktion, kontinuerlig uppföljning och modellering av läsningen. Resultaten lyfter fram läsundervisning och metoder som främjar inkludering och att de didaktiska val läraren gör har stor betydelse för att skapa gemenskap och delaktighet. Centralt i resultatet är att utgå från gemensam läsning i klassrummet. Detta skapar en gemensam erfarenhetsbas som utgör grunden för att lära av varandra och uppleva sig som en del av ett sammanhang. En av studiens mest centrala slutsatser är att arbete med gemensam läsning med gruppen som utgångspunkt är en förutsättning för inkluderande läsundervisning.