Syftet med studien är att presentera en möjlig förståelse för lärares upplevelser av sin läsundervisning. Studien har genomförts med en kvalitativ metod och sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts. Empiri har skapats och tolkats utifrån existentiell hermeneutik med utgångspunkt i Gadamers ”öppna frågandets princip” (Ödman, 2022). Resultatet ger vid handen att lärare upplever läsundervisning utifrån tre teman; DiagnoserElevens förutsättningar för läsinlärning, Psykisk hälsa och Varierad undervisning. I studien framkommer att dessa tre teman upplevs som svårigheter och/eller framgångar, beroende på informanternas förförståelse. Utifrån två paradigm, ett individualpsykologiskt och ett socialinteraktionalistiskt, förklaras hur lärares förståelse formas.

Syftet med denna kvalitativa studie är att beskriva hur förebyggande arbete mot läs- och skrivsvårigheter sker i praktiken med kartläggningsmaterialet LegiLexi, i årskurserna F-3.  Genom att lyfta fram några lärares och speciallärares uppfattningar om att upptäcka, samt förebygga läs- och skrivsvårigheter, vill jag bidra med kunskap om hur detta arbete kan se ut. Jag är även intresserad av att undersöka återkoppling till eleverna utifrån LegiLexis resultat. Studiens fyra frågeställningar handlar om att upptäcka och förebygga läs- och skrivsvårigheter, samt om återkoppling till elever. LegiLexi är en icke vinstdrivande stiftelse som har utformat ett digitalt kartläggningsmaterial inom läsning, som baserar sig på forskning och beprövad erfarenhet. LegiLexi utvecklades efter inspiration från Response to intervention (RTI) och formativ bedömning. LegiLexi bygger på den väletablerade teoretiska modellen The simple view of reading (Gough & Tunmer 1986), vilken förklarar läsningens olika delar. Denna studie tar sin utgångspunkt i samma teoretiska modell och bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio respondenter. De transkriberade intervjuerna har analyserats med stöd av Braun och Clarkes (2006) modell för tematisk analys. Detta har genererat fem olika teman: Ett finmaskigt nät, Lärare behöver och efterfrågar fortbildning, Återkoppling till eleverna varierar, Evidensbaserade och strukturerade insatser underlättas, samt Föräldrar som resurs. Slutsatsen är att respondenter beskriver ett arbete som verkar mer inspirerat av RTI, än av formativ bedömning. De flesta insatser riktade till elever med störst svårigheter genomförs av speciallärare utanför klassrummet. Inom RTI motsvarar detta tier 3, medan insatser i mindre grupp (tier 2) och i klassrumsundervisning (tier 1) beskrivs mer sällan.

Bakgrund: De digitala verktygen var från början tänkta att effektivisera undervisningen och ersätta läraren. Det har dock visat sig att de inte alls kunnat ersätta lärarens kompetenser. Med tanke på digitaliseringens ökning har textens form ändrats. En text är inte längre alltid statisk och linjär utan dynamisk och multimodal, vilket ställer andra krav på läsaren. Detta medför ändrade krav på både lärare och elever. Syfte: Syftet med studien var att undersöka lärares uppfattningar om hur de använder digitala verktyg i sin läsundervisning. Metod: För att uppnå studiens syfte användes en kvalitativ metod där fem lågstadielärare intervjuades, om hur de arbetar med digitala verktyg i sin undervisning. De tillfrågades även om vilka hinder och möjligheter de kan se med att använda de digitala verktygen i läsundervisningen. Resultat: Studiens resultat visade att de digitala verktygen används mer till skrivning än till läsning. Dessutom framkom det att lärarna får fler möjligheter till att variera och anpassa sin läsundervisning med hjälp av digitala verktyg. Eleverna använder främst digitala verktyg till läsning av fakta eller egna texter. Lärarna uppfattar att en del elever kan fokusera bättre vid digital läsning medan andra elever fokuserar bättre vid traditionell läsning. De hinder som lärarna uppgav var att de är ovana att läsa digitalt vilket speglas i deras undervisning. De känner även stress för att eleverna sitter för mycket vid datorn.

Det här är ett examensarbete som handlar om olika lärares resonemang om läsundervisning i förskoleklass och i årskurs ett. Sju legitimerade grundskollärare intervjuas om hur de tidigare undervisat i eller hur de undervisar i läsning och hur de motiverade sitt val av en läsmetod eller flera läsmetoder i undervisningen. Studiens syfte är att belysa lärarnas tankar och ställningstaganden kring den valda läsmetoden eller de läsmetoder i undervisningen de valt använda sig av och hur undervisningen sker i praktiken. Studiens utgångspunkter omfattas av teoretiska perspektiv angivet som syntetisk metod, analytisk metod och sociokulturell teori.    Resultatet visar att lärarna i förskoleklass bedriver läsundervisning på olika sätt utifrån enbart en läsmetod medan lärarna i årskurs ett blandar olika metoder. Alla förskoleklasslärarna arbetar med bokstäver och ljud. Majoriteten av de intervjuade lärarna i årskurs ett använder läromedel och vissa av dem använder även den tillhörande arbetsboken i undervisningen. Någon lärare skapar och använder eget material. Dessutom visar det sig i resultatet att valet av läsmetod eller flera läsmetoder motiverades av lärarna på olika sätt. En del motiverade exempelvis sitt val utifrån eleverna och vad de behöver för att utvecklas vidare i läsningen. Andra lärare motiverade sitt val exempelvis utifrån vad de hade för inspiration och utbildning.    Slutligen kan det konstateras utifrån detta examensarbete att många lärare tänker, motiverar och bedriver läsundervisning på lika och olika sätt. Alla lärare använder aktiviteter för att utveckla så att eleverna kan bli självständiga läsare.

Syftet med den här studien är att undersöka hur elva svensklärare dels upplever att digitala verktyg påverkat elevers läsförståelse, dels hur de upplever att den påverkat lärarnas läsundervisning i klassrummet. Frågeställningarna för att få svar på detta utgår från hur lärarna upplever att elevers läsning och läsförståelse påverkats av digitaliseringen och hur de upplever att läsundervisningen i klassrummet påverkas. För att besvara syftet och frågeställningarna genomfördes muntliga intervjuer med gymnasie- och högstadielärare på flera orter i Sverige samt med en högskolelärare. En del intervjuer genomfördes digitalt och en del via fysiska träffar. Resultaten från den systematiska litteraturstudien Analog läsförståelse vs digital läsförståelse likväl som aktivitetsdiamanten, det sociokulturella perspektivet och dess begreppmediering och appropriering användes för att analysera intervjuernas resultat. Studiens resultat visar att elever i dag har svårt att skilja på ett vardagligt bruk av digitala verktyg och sättet de digitala verktygen används i skolan, vilket leder till en ytligare läsning av de texter eleverna möter i skolan än tidigare. Vidare uppleverflertalet lärare att störningsmomenten som digitala verktyg för med sig påverkar läsförmågan negativt. Både lärare och elever behöver bli mer medvetna om skillnaderna mellan digital och analog läsning för att bättre kunna hantera den digitala läsningen.

Skolan har i uppdrag att lära alla elever att läsa och skriva för att på så vis nå framgång i samhället. Med försämrade resultat i både PIRLS och PISA råder det inga tvivel om att man behöver satsa mer på läsningen i den svenska skolan.  Syftet med kunskapsöversikten är att kartlägga vad forskning säger om den tidiga läsundervisningen i svensk skola samt att undersöka vilka faktorer som anses vara framgångsrika enligt forskningen. Med hjälp av sökord och urvalskriterier kunde vi finna 14 artiklar i olika databaser. Vi har valt att avgränsa forskningen geografiskt till Sverige samt åldersmässigt till lågstadiet. Avgränsningar har också varit peer reviewed eller refereegranskad forskning publicerad efter år 2008.   Syftena i de olika artiklarna var att undersöka elevers kunskaper inom läsning eller undersöka lärares perspektiv på läsundervisningen. De inkluderade artiklarna delas in i kvantitativa studier och kvalitativa studier där uppdelningen blev relativt jämn. Artiklarna kartlades i de två kategorierna utifrån studiernas syften, metoder, urval samt resultat. I studierna med kvantitativa metoder var resultatet att elevers läsförmåga kan utvecklas med hjälp av interventioner. De kvalitativa studierna redovisar lärares syn på vad som krävs för att elever ska lyckas med sin läsning. Utifrån kartläggningen av artiklarna gjordes en fördjupad analys utifrån temat ”framgångsfaktorer i läsundervisningen” där framgångsfaktorerna är variation, anpassning och kontextuella faktorer.   De didaktiska implikationerna lyfts i diskussionskapitlet. I vår kommande yrkesroll som lärare är krävs förmåga att anpassa och variera läsundervisningen för att på så vis kunna stötta samtliga elever i deras läsutveckling. De kontextuella faktorerna såsom goda relationer och social trygghet behöver också tas i beaktande.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som kan ha betydelse för läsundervisningeni engelska på gymnasiets yrkesprogram. Anledningen till att yrkesprogram har valts fördenna studie beror på att det verkar finnas ett stort läsmotstånd på dessa program, och det är svårt att hitta tidigare forskning om just yrkeselever. Hur engelsklärare utformar sin läsundervisning, vilka arbetsmetoder för läsning som anses vara lärorika/mindre lärorika för läsundervisningen i engelska på yrkesprogram, samt vilka faktorer som har betydelse för yrkeselevernas arbete med läsuppgifter i engelskundervisningen kommer att undersökas närmare. Metoden som tillämpas för att undersöka detta är fyra kvalitativa lärarintervjuer samt sex elevintervjuer. Resultatet visar att fria val av texter har en positiv inverkan för elevernas läsmotivation och detta är något som får stöd både från lärare och elever, men i huvudsak från elevperspektivet. Vidare så framkommer det i resultatet att stödet för diskussioner i helklass eller mindre grupper som arbetsmetod i läsundervisningen inte har ett särskilt starkt stöd från varken lärare eller elever, trots att tidigare forskning pekar på att diskussioner är en uppskattad arbetsmetod att använda sig av. Att elevernas intresseområden bör beaktas vid valet av texter är tydligt då denna aspekt lyfts fram av samtliga lärare samt en majoritet av eleverna. Om eleverna får läsa om något som intresserar dem är det större chans att de finner läsningen motiverande. Tydliga lässtrategier i undervisningen är något som förespråkas av hälften av de intervjuade lärarna samt större delen av eleverna. Lässtrategier förenklar för eleverna när de ska läsa en längretext och hjälper dem att förstå och komma ihåg det de läser. / The purpose of this essay is to examine what might be important for the teaching of reading in English in the upper secondary school's vocational program. The reason why vocationalprograms have been chosen for this study is due to the fact that there seems to be a great resistance to reading on these programs, and it is difficult to find previous research on vocational students in particular. How English teachers design their teaching when it comesto reading assignments, which working methods for reading that are considered instructive/less instructive for the teaching of reading in English in vocational programs, as well as important aspects for the vocational students' work with reading assignments in English teaching will be examined in more detail. The method used to examine this is four qualitative teacher interviews and six student interviews. The results show that if the students are allowed to choose texts freely, it will have a positive impact on students'reading motivation and this is something that receives support from both teachers and students, but mainly from the student's perspective. Furthermore, it appears in the results that the support for discussions in class or in small groups as a working method for reading assignments, does not have particularly strong support from either teachers or students,despite previous research indicating that discussions are an appreciated working method to use. That the students' areas of interest should be taken into account when choosing texts is clear as this aspect is highlighted by all the teachers and a majority of the students. If the students get to read about something that interests them, there is a greater chance thatthey will find the reading motivating. Clear reading strategies in teaching are something thatis advocated by half of the interviewed teachers and most of the students. Reading strategies make it easier for students when they have to read a longer text and strategies will help them to understand and remember what they read.

The aim of this study is to analyze how some teachers in the grades 4-6 differentiate reading instruction to develop and challenge pupils' reading comprehension. This study answers the following questions: How do some teachers introduce, implement and follow up their reading instructions? How do the teachers implement scaffolding in the different stages mentioned above? What challenges may the teachers face in their work with differentiated reading methods?  To answer these questions, the analysis has been based on classroom observations with three different teachers that teach in the grades 4-6. These observations have shown how the teachers differentiate and scaffold when they work with reading instruction. The empirical material was collected during observations of lessons in the Swedish subject. Furthermore, the study is based on Ann Carol Tomlinson's theoretical framework regarding funding as well as various theoretical frameworks regarding scaffolding. The results of the study indicate that the teachers differentiate their reading instruction in various ways to challenge and create opportunities for all students to participate in their own education based on their knowledge level. The teachers use varied working methods to create fellowship, differentiate in process, in content and in product and scaffold the students throughout the teaching.

Under ett antal år tillbaka har läsmotivationen, och läsförståelsen, bland svenska barn och ungdomar sjunkit drastiskt. En god läsförmåga där bland annat läsförståelse ingår kräver att eleverna känner läsmotivation och läser, vilket understryker vikten av läsmotivation. Därav är det relevant att förstå hur man i skolan kan arbeta för att främja läsmotivation. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att, utifrån tidigare forskning, förklara vad som kan påverka elevers läsmotivation, med fokus på en undervisningskontext och elever i grundskolans senare år. För att nå syftet användes följande frågeställning: Vilka faktorer framkommer utifrån tidigare forskning som betydelsefulla för läsmotivation hos elever? Resultatet visar att det finns en mängd olika faktorer som kan påverka läsmotivationen. Bakomliggande och omkringliggande faktorer är en del där kön, ålder och personer i omgivningen kan påverka. Vidare är elevens egen syn på sig själv och relationen till lärare, samt lärares kompetens och förmåga, av stor vikt för läsmotivationen. Aspekter som också i större utsträckning kan kopplas till undervisningen har visat sig vara relevanta: texterna i sig (svårighetsgrad, relaterbarhet, intresse och typ av källa), autonomi och delaktighet, att det finns läsande förebilder samt vikten av att undervisningen organiseras så att läsningen blir en del av en social gemenskap.

Forskning visar att svenska skolungdomar läser allt mindre skönlitteratur i skolan. Avancerad läsförmåga anses av Tengberg (2019) vara en förutsättning för ett framgångsrikt deltagande i högre utbildning och ett meningsfullt deltagande i det moderna samhället, där läsning av skönlitteratur har en viktig uppgift att fylla. Det innebär att den litterära socialisation som skolan förmedlar kan sägas ha en avgörande roll för elevernas framtid. Syftet med denna studie är att undersöka hur ämneslärare i svenska ser på svenskämnets skönlitterära läsundervisning. Sammanfattat kan de svensklärare som besvarat enkätundersökningen i denna studie sägas förespråka en litteraturundervisning som tillgodoser de olika uppfattningar av vad läsundervisning, enligt forskningen, ska innehålla. Som exempel kan nämnas litteraturanalys och befästande av demokratiska värderingar. Som begränsande faktorer i litteraturundervisningen omnämns bland annat elevernas bristande läsförmåga och faktorer kopplat till tid och ekonomi.