Syftet med studien var att fördjupa kunskapen om läsundervisning i årskurs 1 och därmed undersöka hur lärare beskrev att de arbetade med läsinlärning, både i helklass och för elever med lässvårigheter. I bakgrunden ges en tillbakablick på läsinlärning i ett historiskt perspektiv vidare presenteras viktiga begrepp som rör läsundervisningen. Den teoretiska utgångspunkten i studien bygger på den syntetiska och den analytiska principen. Data som samlas genom kvalitativa intervjuer analyseras genom ett analysverktyg som grundar sig i teorin. Resultatet visade att lärarna tenderade att arbeta syntetiskt i helklass, dock hade de flesta även analytiska inslag i sin läsundervisning. Helklassundervisningen benämns därför som balanserad. De elever som hade lässvårigheter undervisades huvudsakligen syntetiskt, med några undantagsfall där läraren även arbetade analytiskt. Arbetet som berör elever med lässvårigheter bedöms därför i huvudsak vara syntetiskt.

Studiens syfte var att få fördjupad förståelse av och ökad kunskap om läsundervisningen för elever med en intellektuell funktionsnedsättning som läser inom särskolan. Detta genom att undersöka vilka erfarenheter, tankar och strategier som finns runt läsundervisning hos speciallärare inom särskolan. Studien har en kvalitativ forskningsansats och datainsamlingen genomfördes genom kvalitativa intervjuer av 13 speciallärare som arbetar med läsundervisning inom särskolan. De resultat som vi i studien fann visade på att de intervjuade speciallärarnas arbete med läsundervisningen innehöll både avkodning och arbete med läsförståelse där dessa hade olika tyngdpunkt över tid. I arbetet med läsundervisning fanns en rad faktorer som lyftes fram vara av särskild vikt: tid, elevens motivation, att läraren knöt an till elevens intresseområden, relationen mellan lärare och elev, flexibla och kreativa lärare, samspel i gruppen, använda sig av olika metoder och att medvetet arbete runt läsförståelse. Genom de svar vi fått i våra intervjuer träder ett arbete fram som i hög grad är individuellt anpassat även om detta sker i grupp. Att detta i hög grad utgår från ett relationellt förhållningssätt, där specialläraren i sitt arbete är flexibel och kreativ i sin läsundervisning.

The aim of the present study was to describe how teachers do when teaching primary school children in reading comprehension and how they motivate children to read and promote their interest in reading. Four primary school teachers were interviewed about the methods that they use in their teaching. The study also presents the teachers views on the methods and resources available for them and whether they use different methods when teaching children with reading difficulties. The study also used observations of the teachers at work. The results showed that the teachers worked in a similar way when teaching reading. They worked on children's vocabulary and showed them ways how to ask questions about the contents of the text in beforehand and during reading. The teachers also agreed on the methods that should be used when teaching children with reading difficulties. All the teachers pointed out that their teacher education did not provide them with skills needed to teach reading comprehension. All the teachers were, however, satisfied with the methods and resources that their schools were offering.

Denna kvalitativa studie bygger på empiri från 12 intervjuer fördelade på lika många förskollärare i förskoleklass, lärare i åk1 och speciallärare med yrkeserfarenhet inom läs- och skrivundervisning. Vår avsikt var att ta reda på informanternas uppfattningar om skriftspråksundervisningens innehåll och specialpedagogiskt stöd samt om genomförda och kommande reformer i förskoleklass. Vad gäller skriftspråksundervisningens innehåll i förskoleklass fann vi en enighet hos informanterna om vikten av att öva fonem-grafem kopplingar, bygga ordförråd och att stimulera elevernas muntliga förmåga. Däremot fann vi en oenighet i informanternas uppfattningar om själva skrivundervisningen. Åsikterna gick isär när det gällde huruvida eleverna ska tränas i att forma bokstäver rätt och använda sig av rätt pennfattning eller om sådana aktiviteter hämmar glädjen hos eleverna. Vår frågeställning om stöd till elever i förskoleklass synliggjorde att specialpedagogiskt stöd förekom i mycket begränsad utsträckning och mest i form av handledning eller utredning av elevers behov. Uteblivet stöd berodde inte på att pedagogerna inte upptäckte elever i behov av stöd utan att förskollärarnas anmälan ofta möttes av ”vänta och se”. Vår frågeställning om informanternas förväntningar på reformernas betydelse gav oss insikten att behovet av samverkan mellan förskoleklassens och skolans pedagoger är stort. En samverkan som är särskilt viktig nu när syftet med förskoleklassen förändrats från att ha varit en social bro mellan förskola och skola till att bli mer av en del av skolans kunskapstrappa.

Sammanfattning Studiens syfte är att undersöka lärares syn på digitala verktygs betydelse för elevers läs- och skrivundervisning i åk 1. Som metod användes kvalitativ samtalsintervju. Fyra lärare intervjuades som alla använde sig av digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen. Resultatet visade att lärarna uttryckte flera positiva aspekter med att använda digitala verktyg, både när det gäller läsutveckling och skrivutveckling. Lärarna uttryckte även att digitala verktyg var till stöd för elever, inte minst för de elever som tyckte det var jobbigt att skriva med penna. Vidare uttryckte lärarna att de digitala verktygen ledde till att motivationen och självförtroendet ökade. Lärarna lyfte även fram att samspelet mellan lärare och elev och mellan eleverna utvecklades positivt och att de såg att det blev lättare för elever att samarbeta när de använde sig av digitala verktyg. Ytterligare en aspekt som lärarna lyfte fram är att de digitala verktygen underlättar att individualisera för eleverna men också att det finns en risk med att det blir för mycket individuellt arbete.  Av de 4 lärarna som är intervjuade är det 3 utav dem som har flera års erfarenhet av läraryrket och även gått igenom processen att jobba med digitala verktyg i liten eller ingen utsträckning till att jobba i stor utsträckning med digitala verktyg. Dessa tre lärare har hög medvetenhet om sina val och det framkommer att de anpassar och förändrar för att använda de digitala verktygen på allra bästa sätt för elevernas bästa. Den fjärde läraren var nyutexaminerad och tog över ett arbetssätt som hade digitala verktyg som ett givet inslag.   Nyckelord: lärplatta, läsinlärning, skrivinlärning, Att skriva sig till läsning (ASL).

Syftet med litteraturstudien är att undersöka om högläsning stödjer elevers utveckling av läsförmågan i årskurs F-3. Studien behandlar på vilka olika sätt läraren kan arbeta med högläsning med elever. Den behandlar även hur högläsning bidrar till utvecklingen av läsförmågan för elever med och utan lässvårigheter. Materialet består av 11 vetenskapliga artiklar publicerade i USA och Storbritannien. Resultatet visat att undervisning med högläsning kan göras på olika sätt genom att tillämpa olika strategier och metoder. För att undervisningen ska bli så givande som möjligt visar resultatet att läraren behöver fundera över vilka förmågor som ska utvecklas och därefter anpassa högläsningen till undervisningen. Hos elever med lässvårigheter är det av stor vikt att stödja genom modellering och upprepad läsning. Att låta eleverna exponeras för högläsning skapar förutsättningar för att de ska bli goda läsare. Högläsning är en aktivitet som bedrivs på olika sätt i olika undervisningssammanhang. Den utvecklar elevers läsförmåga genom bland annat avkodning och textförståelse. Det sociokulturella perspektivet ligger som grund för studien. Sammanfattningsvis har samspelet mellan lärare och elever visade sig vara en viktig del av högläsningsundervisningen. Utöver högläsningen måste elever även få tillfällen att bearbeta vad som lästs. Beroende på vilka förmågor eleverna ska utveckla kan detta ske på olika sätt, exempelvis genom att ställa olika sorts frågor och modellering.

This study aims to create a better understanding of how the subject of reading and more specifically reading comprehension is being approached and understood within the upper secondary schools in Sweden and also to find out if anything has changed in recent years. This is done by performing a systematic review of several research studies concerning the subjects of reading, reading comprehension and the use of reading strategies within said upper secondary schools. All of these studies have been written within the last ten years and can, when analyzed and compared, provides a better understanding of how reading comprehension is understood and handled within the Swedish school, how the actual teaching of the subject of reading is being carried out and finally how reading strategies can play a part in strengthening reading comprehension and if this is something that is actually being done today.All of the researchers points out that the reading instructions over all and more specifically the reading comprehension and the reading strategies on the upper secondary schools can be improved. Some of the keypoints highlighted are the awareness of reading strategies and how they can be used and to motivate the students to read. The researchers cannot, however, come to an agreement of how that best can be done. It can also be ascertain that the National agency for Education needs to clarify the instructions concerning reading instructions so that the teachers are able to educate and motivate the students in the best possible way.

Syftet med undersökningen var att få kunskap om vad elever läser, deras läsvanor och läslust i åldrarna 9-16 år, så att lärare och speciallärare ska kunna möta elevers intresse och entusiasm och stimulera deras läsutveckling. De tre frågeställningarna löd: Hur ofta och vad läser barn i åldern 9-16 år? Vad är elevers uppfattning om läsning? samt vad kan och brukar lärare göra för att motivera elevernas läsintresse? Vi har utgått från det sociokulturella perspektivet som menar att människan använder sig av sina olika resurser, såväl språkliga, intellektuella som fysiska för att ta till sig kunskap. De egna perspektiven vidgas när man läser om omvärlden, olika kulturer, sätt att organisera samhällen etc. Metoden vi valt är mixed methods med både kvantitativa och kvalitativa data i vår undersökning. Vi valde att skicka ut enkätfrågor om läsvanor till elever i åldern 9-16 år och en enkät till sex lärare för att ta reda på hur de undervisar i läsning och läsförståelse. Dessutom valde vi att genomföra intervjuer med fem elever för att ta reda på anledning till motivation, synen på olika sorters texter och elevers syn på hur lärarna kunde undervisa i läsning.  Resultatet visade att eleverna inte alltid ges tillfälle att läsa egen vald litteratur under skoltid på högstadiet. 34% av de 271 tillfrågade eleverna svarade att att de nästan aldrig läste i en bok eller tidning hemma. 44% av de tillfrågade i elevenkäten svarade att de lyssnade lika mycket på text som att läsa själv. En tredjedel av alla eleverna läste skönlitteratur på sin fritid. Dubbelt så många av dessa var 9-12 år som 13-16 år. Större delen av eleverna valde att läsa på sociala medier på sin fritid, oavsett om de var yngre eller äldre. Elevintervjuerna visade att eleverna hade en klar uppfattning om att det var viktigt att läsa. Det uppgavs vara roligt, spännande, intressant och underhållande. Det var svårt med texter som innehöll många långa och svåra ord som eleverna inte visste betydelsen av. Som förslag på vad skolan och lärarna kunde göra för att motivera eleverna till mer läsning framkom i elevenkäter och elevintervjuer önskemål på att det skulle finnas god tillgång på olika slags böcker och tidningar, även på engelska, att man fick välja bok själv efter intresse, läsa gemensamt ibland, få lyssna på högläsning, få mer tid till att läsa i skolan och få introduktion av böcker ibland. Lärarna svarade i sin enkät att de hade högläsning, varierade gemensamma och enskilda uppgifter kopplat till texter samt diskussioner av texter. Lärarna uppgav precis som eleverna att de yngre eleverna fick mer regelbunden tid till läsning i skolan än äldre elever. Även lärarna angav gott samarbete med bibliotek och introduktion av böcker som en framgångsfaktor. De lyfte också vikten av att tala med eleverna om hur viktig läsning är. Specialläraren kan i sitt yrkesutövande främja elevers motivation och läsutveckling. De kan genom träning öka både deras självförtroende för läsning, hjälpa till att hitta passande texter och material och hjälpa till att hitta fungerande strategier för studieteknik.

Abstract Digital media are said to be the reason that young people today don’t have such a high reading interest in books. We have a hypothesis that young people still read and have a high reading interest but that the reading takes place in other medias Purpose The purpose with this study is to examine what genres and media that pupils in grade 3 in Swedish elementary schools prefer to read and how the teachers adjust their teaching based on the pupils’ reading habits and the digitizing. The questions used to create structure in the study are:  What genres and medias does pupils in grade 3 prefer to read?    How do the teachers adjust their teaching to the pupils reading interest?  How do the teachers look on their students reading ability and changed reading habits based on the digitizing? Method The method used was a combination between qualitative and quantitative method. The reason behind being that the combination could help in finding if the teachers and pupils had the same view on the pupils reading habits. The qualitative method resulted in an interview study with six active grade 3 teachers in five different schools. The pupils in grade 3 was asked to complete a survey about their reading habits. Both the interview answers and the survey answers were analyzed and compared before the result was presented. Result Many of the pupils that participated in this study have a good reading interest. Books are still the most occurring genre with pupils in grade 3 but are followed by video games and social medias. Most of the pupils prefer to read on an iPad or computer compared to the traditional paper book. The teachers are aware of their pupils preferred genres and medias to read in for the most part. For now, the digitizing is seen as something positive according to most of the teachers, but they say that most schools are yet to have the right equipment’s or conditions. Currently the equipment schools have is used for pupils with special needs. Most of the teachers sees a bright future for a more digitized school though. But because the school are left behind in the digital development the pupils guardians receive an important job to show all the reading possibilities there is to find.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om hur lärare upplever och arbetar med läsinlärning i förskoleklass och årskurs 1. Studien baserades på en kvalitativ forskningsmetod där datan samlades in via semistrukturerade intervjuer och strukturerade observationer. Detta innebär vidare att det fanns en intervjuguide och ett observationsschema som formulerats specifikt för denna studie. Datan analyserades senare med hjälp av en tematisk analys för att finna samband i materialet. Det hermeneutiska, det kognitiva, och det sociokulturella perspektivet användes därefter för att tolka den data som samlades in i denna studie. Resultatet tydde på att läsinlärning ses som särskilt viktigt i undervisningen, och att läsning är grunden för all inlärning. Vidare framkom att lärarna ansåg att det inte fanns enbart en metod eller ett arbetssätt för att lära elever att läsa, utan att undervisningen bör vara varierad. / <p>Godkännande datum 2022-01-16</p>