No description available.

<p>Studiens syfte är att med hjälp av en undersökning innefattande åtta elever från år tre se om lärarens val av reflektionsunderlag påverkar elevernas läsutveckling i en positiv riktning. Materialet som användes i undersökningen bestod av en text som eleverna fick läsa samtidigt som de spelades in på band. Studiens informanter bestod av fyra flickor och fyra pojkar från två olika skolor. Materialet analyserades genom att bandinspelningarna transkriberades. I nästa steg analyserades materialet genom att avvikelser från den ursprungliga texten markerades, slutligen gjordes en bedömning av elevernas kunskapsnivå utifrån ett reflektionsunderlag.</p><p>Resultatet visade att God läsutveckling var det reflektionsunderlag som gav den största positiva responsen hos elevernas läsutveckling. Vidare visade resultatet att God läsutvecklingen även samlade eleverna närmare varandra kunskapsmässigt än vad LUS gjorde.</p>

Studiens syfte är att med hjälp av en undersökning innefattande åtta elever från år tre se om lärarens val av reflektionsunderlag påverkar elevernas läsutveckling i en positiv riktning. Materialet som användes i undersökningen bestod av en text som eleverna fick läsa samtidigt som de spelades in på band. Studiens informanter bestod av fyra flickor och fyra pojkar från två olika skolor. Materialet analyserades genom att bandinspelningarna transkriberades. I nästa steg analyserades materialet genom att avvikelser från den ursprungliga texten markerades, slutligen gjordes en bedömning av elevernas kunskapsnivå utifrån ett reflektionsunderlag. Resultatet visade att God läsutveckling var det reflektionsunderlag som gav den största positiva responsen hos elevernas läsutveckling. Vidare visade resultatet att God läsutvecklingen även samlade eleverna närmare varandra kunskapsmässigt än vad LUS gjorde.

Syftet med denna uppsats är att med hjälp av språkliga analyser undersöka likheter och skillnader mellan ett antal barnböcker, och sedan jämföra dessa med den forskning som finns om barns språkliga utveckling. Hur utökas och utvecklas språket i böckerna i och med att den avsedda åldern höjs?
 Stämmer utformningen av barnböckerna överens med forskningen om barns språkutveckling? För att svara på dessa frågor har vi undersökt åtta böcker som tillhör fyra olika ålderskategorier. Undersökningens resultat visar att det finns en generell ökning i texternas komplexitet från en åldersgrupp till en annan. Detta gäller allt från språk till innehåll och utformning. I jämförelse med forskningen om barns språkliga utveckling överensstämmer majoriteten av texterna på alla plan, dock finns undantag där böckerna för en avsedd åldersgrupp ligger på en högre nivå än dessa barn har bemästrat. Dessa undantag tas upp i diskussionen, och sammanfattas sedan i slutsatsen, där även förslag på vidare forskning förekommer.

I studien undersöks hur barns läsvanor och läsintresse ser ut på fritiden och dess eventuella samband med barns fritidsintressen, samt om man kan se ett samband med de sjunkande läsutvecklingsresultat som framgår i aktuella studier och undersökningar. En enkätundersökning har genomförts i årskurs 6 med sammanlagt 64 informanter. Studien bygger på frågeställningar kring barns läsning och hur de själva ser på sin läsning på fritiden, samt var de får sin inspiration till läsning ifrån. Studiens resultat visar ett mönster, att barn vill läsa om det som intresserar dem. Resultatet visar också att de två största kategorier av texter barn helst använder sig av vid läsning på fritiden är av pappersbaserad text, skönlitteratur och faktaböcker. Resultatet visar vidare att barn inspireras till läsning av sina vårdnadshavare följt av lärare

InledningHunden kallas för människans bäste vän och med tanke på att den i princip har följt oss redan från början till ett mer civiliserat liv känns det som ett rättmätigt uttryck. Hundens användningsområden har succesivt ökat från att ha från början huvudsakligen hjälpt till med jakten på föda. Denna studie kommer att handla om läshundars effekter på elever som har svårigheter med sin läsning.Studiens syfteSyftet är att synliggöra hur socialt tränade hundar kan användas för att främja elevers läsutveckling.MetodFör att få reda på hundförarnas erfarenheter av socialt tränade hundars förmåga att främja elevers läsutveckling har kvalitativ metod använts. I studien har tre hundförare på tre skolor intervjuats.ResultatAv resultatet framgår att läshundarna tillsammans med sina hundförare kan främja elevers läsutveckling genom att motivationen och intresset för läsningen höjs. Tack vare en förhöjd motivation tillsammans med diskussion av det lästa kan elevers läsförståelse öka.

<p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka kartläggning av elevers läsutveckling, särskilt studeras analysverktyget LUS. Uppsatsen består av en djupare kvalitativ intervju, med en av författarna till Nya Lusboken, samt en jämförelse av LUS gentemot de data som framkommit. Uppsatsen pekar på att metoden att kartlägga elevers läsutveckling grundar sig på sättet att se läsning. Inom detta område finns två huvudtraditioner. Den ena är att se en helhet som samverkar och den andra är att se helheten genom att titta på delarna. I den senare rekommenderas test för att få objektiva hållpunkter samtidigt som det anses att observationer krävs. I den första, som LUS tillhör, ska kartläggningen ske genom att ansvarig lärare gör observationer. Skolverket eftersträvar sakliga, rättvisa, subjektiva bedömningar. Genom att jämföra LUS med Skolverkets förslag till mål för år 3, i svenska/ svenska som andra språk, indikerar uppsatsen på att LUS uppfyller eftersträvan av saklighet. Vikten av att uppmärksamma andraspråkselevers språkutveckling poängteras. För att LUS ska vara en rättvis, subjektiv bedömning framhålls betydelsen av ett aktivt och regelbundet arbete med bedömaröverrenstämmelse. Uppsatsen lyfter fram att LUS tar ett deltagarperspektiv samtidigt som det tycks uppfylla kraven på redovisning av läsutveckling gentemot elev, hem, rektor och kommun. LUS anses även användbart för att förbättra/utveckla metoder för läsinlärning.</p>

<p>Det har forskats mycket runt barns olika sätt att lära och hur de blir påverkade av miljön runt omkring dem och om hur pedagoger kan hjälpa till att göra inlärningen intressant. I forskningen har det också kommit fram vikten av att undervisningsmiljön är stimulerande för att stödja en god språkutveckling. Pedagogen skall vara den som förmedlar många olika möjligheter till aktiviteter, men skall även vara medveten om att läs- och skrivutvecklingen är viktigast. Syftet med den här studien är att undersöka vilken uppfattning pedagoger har om hur man skapar en stimulerande miljö som utmanar elevers läs- och skrivutveckling. Studien syftar också till att undersöka pedagogers sätt att ta vara på och utveckla barns nyfikenhet och lust att lära och även hur pedagoger ser på barns egna sätt att lära. Med utgångspunkt från syfte och frågeställningar valde jag att göra en kvalitativ studie med inslag av den hermeneutiska inriktningen. Jag har gjort sju intervjuer med pedagoger för att få deras uppfattning om vad en stimulerande miljö är när det gäller läs- och skrivutveckling, barns nyfikenhet och olika sätt att lära. Undersökningen visar att pedagogerna är väl medvetna om hur de skall arbeta för att barnen skall få en stimulerande miljö. Det skiljer sig lite vad man tycker är viktigast. En del anser att det måste finnas mycket olika material framme som lockar och inspirerar barnen medan andra tycker att det viktigaste är att lokalen är inbjudande med varma färger och att det är ordning och reda. Några betonade också vikten av att man själv som pedagog måste må bra för att barnen skall må bra. På det stora hela hade pedagogerna samma åsikt och gav mycket goda exempel på hur de arbetade. De menade också att barns nyfikenhet är helt olika beroende på vad de har med sig från tidigare och var i sin utveckling de befinner sig. Pedagogerna använder ett arbetssätt som uppmuntrar barnen och tar tillvara på deras initiativ. Då får barnen lust att lära på ett naturligt sätt. Pedagogerna tycker att barnen måste få behålla sina egna sätt att lära. Men som pedagog måste man vara uppmärksam och se om strategien är hållbar i längden, så att det inte uppstår läs- och skrivsvårigheter i framtiden. Därför måste undervisningen göras individuell utifrån varje barns utgångsläge. Här måste man ta vara på barnens egna intresse och behov för att arbeta vidare med läs- och skrivutvecklingen.</p>

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka kartläggning av elevers läsutveckling, särskilt studeras analysverktyget LUS. Uppsatsen består av en djupare kvalitativ intervju, med en av författarna till Nya Lusboken, samt en jämförelse av LUS gentemot de data som framkommit. Uppsatsen pekar på att metoden att kartlägga elevers läsutveckling grundar sig på sättet att se läsning. Inom detta område finns två huvudtraditioner. Den ena är att se en helhet som samverkar och den andra är att se helheten genom att titta på delarna. I den senare rekommenderas test för att få objektiva hållpunkter samtidigt som det anses att observationer krävs. I den första, som LUS tillhör, ska kartläggningen ske genom att ansvarig lärare gör observationer. Skolverket eftersträvar sakliga, rättvisa, subjektiva bedömningar. Genom att jämföra LUS med Skolverkets förslag till mål för år 3, i svenska/ svenska som andra språk, indikerar uppsatsen på att LUS uppfyller eftersträvan av saklighet. Vikten av att uppmärksamma andraspråkselevers språkutveckling poängteras. För att LUS ska vara en rättvis, subjektiv bedömning framhålls betydelsen av ett aktivt och regelbundet arbete med bedömaröverrenstämmelse. Uppsatsen lyfter fram att LUS tar ett deltagarperspektiv samtidigt som det tycks uppfylla kraven på redovisning av läsutveckling gentemot elev, hem, rektor och kommun. LUS anses även användbart för att förbättra/utveckla metoder för läsinlärning.

Internationella studier visar att andelen svaga läsare har ökat i Sverige. Detta samtidigt som skolan arbetat med målrelaterade bedömningar som är tänkta att förtydliga bedömningsprocessen genom att elevens prestationer bedöms utifrån i förväg formulerade mål. Forskning inom området antyder att målen många gånger är otydliga för eleverna och att lärare är osäkra på hur bedömningen ska gå till. De senaste åren har det tillkommit en ökad fordran på elevdokumentation i olika former och utvärderingar av arbetet med dem visar att lärare efterfrågar ett gemensamt språk då många uppfattar sig ha svårt att formulera sig. Det har forskats en hel del om bedömning i skolan, men forskningen rörande dokumentation är mer åsidosatt. Syftet med denna studie var att undersöka lärare uppfattning av och arbete med att bedöma och dokumentera elevers läsutveckling. I studien deltog fem lärare från fyra olika skolor och kommuner. Data samlades in med hjälp av intervjuer och materialet analyserades tematiskt utifrån frågeområdena. Resultaten visade att lärarna känner sig förhållandevis säkra på att bedöma elevers läsutveckling trots osäkerhet kring att definiera läsflyt. Elever i behov av särskilt stöd uppmärksammas under bedömningsprocessen. Bedömningen sker kontinuerligt medan dokumentationen lätt hopar sig innan utvecklingssamtalen. Den individuella utvecklingsplanen är den elevdokumentation som framhålls ha tydligast funktion för eleven. Åtgärdsprogrammens roll är mer diffus då det inte alltid fungerar som ett levande verktyg och eleverna inte alltid är med vid upprättandet. Lärarna är överlag positiva till dokumentationen då den resulterat i en mer kvalificerad målstyrning för eleverna och lärarna, vilket i sin tur medfört att bedömningen förenklats. Däremot upplevs inte utfallet av dokumentationen väga upp arbetsinsatsen. Den nackdel som tydligt träder fram är svårigheten med formuleringar och tidsåtgången som ger upphov till stress.