Syftet med denna studie har varit att undersöka hur diagnosmaterialen God läsutveckling – Kartläggning och övningar och Nya lusboken: en bok om läsutveckling kan fungera som underlag för lärarens bedömning av elevernas läsutveckling. Ytterligare ett syfte har varit att ta reda på hur dessa material förhåller sig till läro- och kursplaner. Den metod som vi har använt oss av i denna studie har varit kvalitativ textanalys. I analysen har vi utgått från ett antal analysbegrepp som vi hämtade från forskning om läsning. Våra resultat visar på att både God läsutveckling – Kartläggning och övningar och Nya lusboken: en bok om läsutveckling har en relativt god överensstämmelse med målen och kunskapskraven i både Lpo 94 och Lgr 11, men att diagnosmaterialen fokuserar på olika delar av läsutvecklingen. Vår slutsats är att läraren bör kombinera olika material i sin undervisning för att tillgodose alla elevers skilda behov.

Studiens syfte är att undersöka om eleverna, genom arbetssättet Läsglädje, har utvecklat sin läsförståelse, läsglädje och kunskap om hur man använder biblioteket. Genom intervjuer med ett antal lärare och en bibliotekarie, samt genom iakttagelser, har vi fått svar på studiens frågor. Resultatet visar att eleverna har utvecklats med arbetssättet Läsglädje. Bland annat har boksamtalen lett till att de förbättrat sin läsförståelse, läsning av ett varierat utbud av skönlitteratur har ökat elevernas läsglädje och arbetet i biblioteket har utvecklat deras bibliotekskunskap. Vidare visar resultatet hur elevernas kunskaper, inom de nämnda områdena, kommit till uttryck i följande årskurser.

Syftet med studien är att undersöka föräldrars inställning till högläsning, yttre betingelser kring högläsning och val av litteratur samt användning av tekniska hjälpmedel. Studien har baserats på en enkätundersökning som besvarats av 77 föräldrar med barn i åldrarna sex till tio år. Resultatet visar att i stort sett alla föräldrar läser högt för sina barn någon gång i veckan och att de anser att högläsning framför allt främjar barns språk- och läsutveckling. De menar också att högläsning ger en stunds gemenskap med barnet och stimulerar till samtal kring ämnen som tas upp i böckerna. Föräldrarnas högläsning minskar för äldre syskon som uppnått egen läsförmåga och orsaken till detta är bland annat yngre syskons val av litteratur, att föräldrarna anser att barnet ska träna upp sin egen läsfärdighet och tidsbrist hos föräldrarna. Undersökningen visar att tekniska hjälpmedel kan användas som komplement till högläsning.

Denna studie handlar om läsinlärning och läsutveckling. Syftet med arbetet är att ta reda på hur olika lärare på en skola arbetar med läsinlärning och vad de gör för att utveckla elevers läsförmåga i förskoleklass till år 5. Metoden och materialet som används är enkäter, observationer och intervjuer av utvalda lärare på en skola. Resultatet visar att lärarna har olika synsätt på läsning och använder olika läsinlärningsmetoder i sitt arbete. Lärarna i undersökningen ser olika på läsutveckling och de har inget specifikt samarbete i lärarlagen

No description available.

Denna litteraturstudie undersöker forskningens syn på skönlitteraturläsningen och skrivandets roll bland elever vid grundskolans senare år och gymnasiet. Uppsatsens frågeställning berör hur interaktionen mellan skönlitteraturläsning och skrivande sker i skolan inom denna åldersgrupp. Syftet är att uppsatsen ska inspirera blivande och verksamma lärare till att arbeta integrerat med skönlitteraturläsning och skrivande i sin undervisning. Genom en bred bakgrund förklaras olika teorier bakom läsande och skrivande i stort och inom skolkontexten för att sedan leda över i en presentation av hur dessa kan interagera. Därefter lyfts olika metoder fram och två studier presenteras närmare, där Birgitta Bommarco och Gunilla Molloy genom praktiknära forskning undersökt interaktionen mellan läsande och skrivande i klassrummet. I deras redogörelser finns mer eller mindre lyckade exempel på hur elever fått arbeta med samspelet mellan läsning och skrivande. I diskussionen analyseras relevanta delar från litteraturen med riktning mot det som pekar på samspelet mellan skönlitteraturläsning och skrivande. Uppsatsens slutsats är att det finns ett samband mellan elevers skönlitteraturläsning och deras skrivande. Men för att detta samband ska framträda är det av stor relevans att en matchning får ske mellan eleven och skönlitteraturen samt att läraren själv vågar visa sig som läsare och skribent i klassrummet för att på detta sätt skapa ett större intresse för skrivande och skönlitteraturläsning, och sambandet mellan dem, bland eleverna.

Elevers läsutveckling är ett aktuellt ämne i skolan. Läraren bör ha god kompetens och undervisa på varierade sätt för att kunna möta alla elever och för att bibehålla en hög kvalitet i klassrummet. Detta sätter krav på att läraren behöver ha kunskap om olika pedagogiska metoder. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka dramapedagogikens möjligheter i läsundervisningen och vilka effekter den har på elevers läsutveckling. För att kunna tillämpa dramapedagogiken i klassrummet för att utveckla elevers läsning krävs det att läraren har kunskap om ämnet. Metoden utgjordes av en systematisk litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar noggrant analyserades. Endast artiklar som uppfyllde vårt syfte inkluderades i resultatet. Resultatet utgjordes av fyra kategorier där möjligheterna och effekterna av dramapedagogiken beskrivs: Läsintresse, Läsförståelse, Läsflyt och Att läsa med kroppen. I resultatet framkom det att dramapedagogik har effekt för elever i svårigheter. Dramapedagogik kan även bidra till att elever får en större motivation till att läsa, bättre självförtroende samt en mer positiv inställning gentemot läsningen. Dramapedagogiken kan innebära goda möjligheter till en undervisning där elever utvecklar sitt läsflyt och får bättre läsförståelse. Vi efterlyser forskning som går vidare in på djupet om dramapedagogikens effekter på läsundervisningen och framförallt elevers läsförståelse.

Alla barn bör ges möjlighet att delta på samma villkor i klassrumsundervisningen och känna tillhörighet i gruppen. Många läromedel i dag är gjorda för elever i mitten av normalfördelningskurvan och därför får de som inte tillhör denna grupp svårigheter att delta i den gemensamma klassrumsundervisningen.      Studiens syfte var att undersöka vilken sorts läsläror för årskurs 1 som klasslärare, speciallärare och specialpedagoger anser är välfungerande och kan användas av alla barn i klassen. En kvalitativ undersökning med hjälp av sju strukturerade intervjuer med klasslärare, speciallärare och specialpedagoger har gjorts i två olika kommuner.   Studien visade bland annat att valet av läslära är ett kollegialt beslut styrt av ekonomiska förutsättningar. Detta kan medföra att den enskilda pedagogen inte alltid kan få den läslära som är optimal för sin elevgrupp. Läslärorna är uppbyggda av antingen helordsmetoden, ljudmetoden eller en kombination av båda metoderna, därför är det av vikt att pedagogen har kunskap om dessa metoder för att kunna hjälpa alla elever i deras läsinlärning.

No description available.

<h2>Sammanfattning</h2><p>Mitt syfte med denna uppsats var att undersöka om det finns ett samband mellan elevers LUS – resultat och hur mycket de läser på fritiden. Finns det ett samband mellan ett högt LUS- resultat och ett stort och starkt läsintresse på fritiden? Hur påverkas deras läsförmåga av deras fritidsläsning?</p><p>Till grund för min undersökning ligger enkäter från 41 elever i två sjätteklasser. Metoden är kvantitativ. Jag har använt mig av enkäter i dessa klasser som underlag för studien. Eleverna har fått besvara 15 frågor som främst handlar om deras fritidsläsning. Jag har sedan jämfört elevernas svar med deras LUS- resultat.</p><p>Den slutsats jag har dragit av min undersökning är att det finns ett visst samband mellan att läsa mycket på fritiden och få ett högt LUS- resultat. Det går dock inte med bestämdhet säga om elevernas höga LUS- resultat beror på att de läser mycket på fritiden.</p>