I dagens samhälle är det betydelsefullt att kunna läsa och skriva och läsutveckling är ett diskuterat ämne. Dock har undersökningar på senare tid uppmärksammat att svenska barns läsförståelse försämrats. Syftet med denna studie var att genom en kvalitativ undersökning skapa en förståelse för vilken syn pedagoger på förskolor i och utanför det kommunala projektet Läsa Tillsammans har på sitt arbete med högläsning och samtal kring böcker. Vidare avsågs att med stöd av kompletterande kvantitativa enkätfrågor kring högläsningsvanor i hemmen, skapa en uppfattning om hur ofta föräldrar samtalar med sina barn kring böckers innehåll och språk. Tillsammans kunde sedan resultatet av den kvalitativa och den kvantitativa undersökningen sättas i relation till tidigare forskning och användas för att diskutera barns läsutvecklingsmöjligheter. Vi har i denna studie utgått från en hermeneutisk ansats och ett induktivt angreppssätt. I litteraturgenomgången presenteras studiens centralabegrepp: läsförståelse, implementering, miljö, aktörer och styrning. Resultatet visar att det finns ett tydligt engagemang vad gäller högläsning hos de pedagoger som deltar i projektet Läsa Tillsammans. Dessa pedagoger arbetar utifrån de områden som forskningen beskriver som viktiga för läsutvecklingen. De pedagoger som inte deltar i projektet beskriver sitt arbete på ett likartat vis. Ungefär samma grundläggande delar behandlas, men arbetet är inte lika strukturerat och utvecklat. Studien visar även att det finns barn som aldrig får möjlighet att samtala kring böcker med sina föräldrar. Sammanfattningsvis kan sägas att projekt liknande Läsa Tillsammans kan bidra med stöd i det arbete med läsutveckling som genomförs på förskolor, samt att ett behov av stöd kring högläsningsaktiviteter kan finnas i förskolebarns hemmiljö. Därmed har slutsatsen att det finns relevans att fortsätta implementeringen av projektet Läsa Tillsammans eller liknande projekt på fler förskolor kunnat fastställas.

Ett av skolans viktigaste uppdrag är att lära eleverna att läsa och skriva, vårt samhälles kommunikationssystem litar på att alla har dessa färdigheter. (Lundberg, 2003) På skolorna finns det en mängd olika kartläggningsscheman som ska vara en hjälp för läraren att dokumentera elevernas läsutveckling så att skolsystemet inte missar elever som fastnar i utvecklingen. Ett nytt sådant kartläggningsschema som utvecklas i Älmhults kommun är SLUS, språk- och läsutvecklingsschema. Studiens syfte är dels att belysa utvecklingen av SLUS samt införandet av materialet i en rad kommuner dels att synliggöra hur verksamma pedagoger upplever arbetet med materialet SLUS. Jag använder mig av semistrukturerade intervjuer för att genomföra studien. SLUS är enbart ett kartläggningsschema med det finns ett material, God läsutveckling i praktiken, där det finns uppgifter som väl kan användas tillsammans med schemat för att bedöma barnets kunskaper. Tillsammans är det ett material som används aktivt i både Alvesta och Älmhults kommun och många pedagoger är mycket positiva till materialet.

När elever börjar årskurs 1 finns en stor variation gällande elevers läskunskaper. En väsentlig del med läsundervisningen är att den når ut till alla elever oavsett tidigare kunskaper, vilket förutsätter att lärare använder en variation av olika läsinlärnings- och läsförståelsestrategier. Genom tillgången på olika lässtrategier får elever själva förutsättningar att välja den eller de strategier som de anser sig ha mest nytta av i sin läsutveckling. I denna studie undersöks läsutvecklingen i grundskolans årskurs 1-3, där läsutveckling har delats in i två centrala aspekter, dels läsinlärningsstrategier, dels läsförståelsestrategier. Syftet är att undersöka lärares uppfattningar kring den egna undervisningen i ämnet svenska och hur de beskriver arbetet med läsutveckling i förhållande till läsinlärnings- och läsförståelsestrategier. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilka läsinlärningsstrategier uppger lärare att de arbetar med i undervisningen i ämnet svenska? Hur motiverar lärare sina val av läsinlärningsstrategier i undervisningen i ämnet svenska? Vilka läsförståelsestrategier uppger lärare att de arbetar med i undervisningen i ämnet svenska? Hur motiverar lärare sina val av läsförståelsestrategier i undervisningen i ämnet svenska? För att svara på dessa frågor har en undersökning gjorts utifrån en teori om läsinlärnings- och läsförståelsestrategier med inspiration av Barbro Westlunds tankar om lässtrategier. Då undersökningen bygger på lärares uppfattningar utgår analysen från en fenomenografisk ansats, vilken grundar sig på semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar på att lärares undervisning bör vara väl grundad i vetenskap, i syfte att ge elever lässtrategier de kan använda i sin framtida läsning. Som främsta skäl anges en varierad undervisning, då alla lässtrategier anses vara lika viktiga i syfte att utveckla elevers läsning. Resultatet visar också på att det finns en kontinuitet i lärarnas uppfattningar kring undervisning inom läsinlärning och läsförståelse.

Syftet med mitt arbete är att undersöka hur lärare ser på sitt arbete med läsinlärning bland sina elever. Hur arbetar lärarna i sina respektive klasser med detta, vilken metod/metoder använder de sig av? Vidare kommer jag också att undersöka vad eleverna tycker om läsning. För att uppnå mitt syfte har jag valt att intervjua både lärare och elever på en skola. Resultaten av min undersökning visar att lärarna menar att man ska se till varje elevs individuella läsutveckling där vi inte låser oss vid en speciell inlärningsmetod utan istället arbetar utifrån varje elevs behov och erfarenheter. Det är även viktigt att vi får eleverna att tycka läsning är roligt. Detta mål når man bland annat genom att arbeta efter lusten väg där eleverna känner glädje och inspiration till läsning samt att eleven får läsa skönlitterära böcker där de kan relatera till sig själva. Elevernas tankar om läsning stämmer till stor del in på lärarnas mål med undervisningen. / Syftet med mitt arbete är att undersöka hur lärare ser på sitt arbete med läsinlärning bland sina elever. Hur arbetar lärarna i sina respektive klasser med detta, vilken metod/metoder använder de sig av? Vidare kommer jag också att undersöka vad eleverna tycker om läsning. För att uppnå mitt syfte har jag valt att intervjua både lärare och elever på en skola. Resultaten av min undersökning visar att lärarna menar att man ska se till varje elevs individuella läsutveckling där vi inte låser oss vid en speciell inlärningsmetod utan istället arbetar utifrån varje elevs behov och erfarenheter. Det är även viktigt att vi får eleverna att tycka läsning är roligt. Detta mål når man bland annat genom att arbeta efter lusten väg där eleverna känner glädje och inspiration till läsning samt att eleven får läsa skönlitterära böcker där de kan relatera till sig själva. Elevernas tankar om läsning stämmer till stor del in på lärarnas mål med undervisningen.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen gällande tidigt läsutveckling utifrån olika perspektiv, det vill säga att sammanställa och redovisa vad aktuell forskning förespråkar för läsmetoder, lässtrategier,  stöd och stimulering i elevers läsutveckling i årskurserna F-3. Frågeställning vi utgått ifrån är: Vilka faktorer gynnar tidig läsutveckling? De tio valda artiklarna erhölls genom systematiska sökningar i tre databaser. Resultaten analyserades och organiserades under tre teman vilket gav en övergripande bild med tre olika perspektiv. Resultaten i kunskapsöversikten visar att det finns olika faktorer som gynnar tidig läsutveckling bland annat didaktiska kompetens hos lärare, social kontext in och utanför skolan och de strategier som lärare använder i läsundervisning.

Författarna till denna studie är Sabrin Hassan och Meliha Imamovic, och vi läser grundlärarprogrammet, F-3.Studien fokuserar på hur lärare i de tidiga skolåren (F-3) arbetar med lässtrategier samt deras erfarenheter inom detta forskningsområde. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärare från olika årskurser (F-3) och skolor har vi samlat in en skiftande användning av hur lärare använder lässtrategier i sin undervisning för att främja elevernas läsutveckling. Vårt tillvägagångssätt har delvis varit med hjälp av semistrukturerade intervjuer men det har även grundats på teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning inom ämnet. Resultaten från studien belyser vilka lässtrategier våra respondenter främst använder sig av, skillnaderna i lärarnas tillvägagångsätt samt om deras erfarenheter skiljer sig åt. Vår arbetsprocess har omfattat givande diskussioner och gemensamma beslut.Denna studie riktar sig till både befintliga och blivande lärare som önskar att fördjupa sin förståelse kring hur man på bästa sätt främjar elevernas läsutveckling under de tidiga skolåren.

Studien handlar om hur pedagoger arbetar med läsinlärning samt läsförståelse medelever som har ett annat förstaspråk än svenska. I studien lyfts faktorer som harbetydelse för elevers läsutveckling och även vad pedagoger kan tänka på vidundervisning av elever med ett annat förstaspråk än svenska. Vidare beskrivs metoderoch modeller för läsinlärning samt läsförståelse för att åskådliggöra fungerande sättatt genomföra undervisningen på. I studien lyfts även två perspektiv på lärande, detsociokulturella perspektivet samt pragmatismen.Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger ser på läsinlärning ochläsförståelse hos elever med ett annat förstaspråk än svenska.Studien är utförd i en kvalitativ form där vi har genomfört intervjuer med pedagogerpå utvalda skolor.Resultatet visar att pedagogerna anser att både ordbilds- och ljudningsmetoden hjälpereleverna med sin läsinlärning. Visuella metoder används av pedagogerna för attundervisningen ska underlätta elevernas förståelse. Pedagogerna påtalar även viktenav att alltid utgå från elevernas förförståelse när det handlar om att välja läromedeleller skönlitterära böcker. Pedagogerna anser att det är viktigt att anpassa sinundervisning individuellt för eleverna och att tänka på att visa dem olika sorterstexttyper. Elevens vardagsliv blir en central referenspunkt för pedagogerna när de skavälja litteratur i sin undervisning. Pedagogerna lyfter att språket blir mer förståeligtför eleverna när de utgår från elevernas vardagserfarenheter. I vårt resultat framkomdet att pedagogerna anser att elever som läser svenska som andraspråk borde ingå idenna undervisningskontext hela sin skoltid utan att byta till den vanligasvenskundervisningen. Vidare uppfattar pedagogerna att det är svårt att få tag påundervisningsmaterial till elever med ett annat förstaspråk än svenska. Vissapedagoger använder sig av färdigtryckt material medan andra pedagoger skapar sitteget undervisningsmaterial.

The aim of this study was to investigate how and why three elementary school teachers use read-alouds as part of their everyday instruction. The questions at issue discuss the teachers’ intention with the read-aloud activities, their choice of appropriate books and texts, how their read-aloud carry trough and what possible correlation is visible between the read-aloud activity and pupils’ interest in reading and reading comprehension. The method to collect the data was a combination of observation and interviews. During the observations the purpose was to observe how the teachers’ read-aloud practice occurs and which activities that follows. The interview followed the observations with questions about the teachers’ thoughts and opinions of the subject. The findings shows that the teachers’ intention with their read-aloud practice is to elaborate the pupils craze for reading, their reading comprehension and their reading strategies. They all agree that reading aloud to children is significant.

Syftet med litteraturstudien är att granska vad forskning säger om lässvårigheter hos elever i de yngre åldrarna. Vad beror lässvårigheter på och vad kan det leda till hos eleven? Vilka metoder finns för att förebygga och åtgärda lässvårigheter? Detta examensarbete är en litteraturstudie där vetenskapliga publikationer analyserats. Resultatet visar att lässvårigheter främst beror på brister i läsutvecklingen, framför allt bristande fonologisk medvetenhet. Motivation är också en bidragande faktor till att brister i läsutvecklingen uppstår. Att eleven har låg motivation beror ofta på att föräldrarna har en negativ inställning till läsning, men det kan också bero på andra sociala faktorer. Miljön i klassrummet är även en faktor som påverkar eleven, exempelvis stora klasser och ett tävlingsinriktat klassrum. För att förebygga att eleven får låg motivation är digital teknik användbart. Det viktigaste är att försöka förebygga lässvårigheter tidigt genom att arbeta med läsutvecklingen redan i förskola och förskoleklass. Att arbeta tillsammans i klassen och lära ihop motverkar också lässvårigheter. Det är även viktigt att uppmuntra elevens läslust och skapa motivation hos eleven genom exempelvis dagliga lässtunder.

Syftet med studien är att undersöka hur åtta lärare i årskurserna tre och fyra på fyra olika skolor arbetar med läsundervisning och läsutveckling. Ytterligare ett syfte är att se om det finns skillnader mellan årskurs tre och fyra i deras syn på arbetet med läsundervisning och läsutveckling. Den metod som används till studien är intervjuer. Resultaten visar att lärarna använder sig av i stort sett samma metoder i sin undervisning då sju av lärarna till exempel har högläsning med sina elever. En skillnad mellan lärarna i årskurs tre och fyra som framkom under intervjuerna var deras olika förväntningar på sina elever. Bland lärarna i årskurs tre talades det om att eleven ska kunna läsa med flyt och framföra sina egna åsikter om texterna medan i årskurs fyra hördes röster om att eleverna ska kunna urskilja texternas budskap och läsa mellan raderna. Skillnaderna beror troligen på att kunskapskraven ökar allt eftersom eleverna går upp i en ny årskurs.