Syftet med denna studie är att undersöka och ta del av hur elever upplever läsundervisningen i skolan. För att kunna besvara studiens frågeställningar har 12 elever i grundskolans låg- och mellanstadium intervjuats. Metodvalet har en kvalitativ ansats och utgår från semistrukturella intervjuer. Eleverna som har intervjuats har alla erfarenhet av specialpedagogiskt stöd i samband med läsning. I studien beskriver eleverna hur de uppfattar läsning och vad läsning innebär för dem i skol- respektive hemmiljö. I avsnittet om tidigare forskning beskrivs vilken betydelse systematisk läsundervisning har för främjandet av god läsutveckling. Vidare presenteras utifrån tidigare forskning metoder för framgångsrik läsutveckling för elever ur ett inkluderande specialpedagogiskt perspektiv. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för studien är Vygotskijs (Vygotskij, 1934) sociokulturella teori där vikten av språkligt samspel och dialog mellan individer betonas. Resultatet av studien visar att de intervjuade eleverna upplever att det i skolan ges få tillfällen att reflektera och diskutera lästa texter. Läsning upplevs som en handling som oftast sker genom tyst läsning utan någon efterföljande diskussion med andra elever. Detta utgör ett motsatsförhållande till aktuell forskning som visar att läsförståelse utvecklas i samspel med andra. I resultatet framkommer också att eleverna har en medvetenhet om läsning som ett metaredskap för andra aktiviteter. Slutligen diskuteras resultatet av elevernas upplevda läsundervisning med förslag på framtida forskning.

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur pedagoger i förskolan kan arbeta medLäslyftets kompetensutveckling och vad det kan betyda för användandet av barnlitteratur som medel för barns tidiga läs- och skrivutveckling. Genom att finna olika metoder som kan användas för att upptäcka, undersöka och använda barnlitteratur i förskolan kunde vi använda oss av gruppintervjuer för att se efter om pedagoger som arbetat med Läslyftet använder sig av dessa metoder, och om de upplevt någon förändring av kompetensutvecklingen. I vår undersökning har vi använt utvecklingspedagogik, receptionsteori och barns tidiga literacyutveckling som teoretiska ansatser. Teorierna, tidigare forskning och studier har använts för att ge stöd för olika metoder för läs- och skrivutveckling som miljöns utformning, boksamtal, multimodalitet, multimedialitet och att utgå ifrån barns intresse. I vår studie deltog förskollärare från två olika avdelningar, även om andra pedagoger också var välkomna att delta. Studien visar att de deltagande förskollärarna använder sig av metoderna på olika sätt och upplever förändring i sitt arbetssätt kring barnlitteratur efter att ha deltagit i Läslyftet. Pedagoger berättade om olika förändringar såsom sitt förhållningssätt under högläsning, att planera lässtunden rätt, att eftersträva att boksamtal sker och olika sätt att placera böcker i olika miljöer för att väcka intresse för litteraturen. I studien uttryckte några förskollärare en viss oro över upplevelsen att föräldrar läser för lite för sina barn. Utifrån detta går vår studie närmare in på förskolans betydande roll för barns möte med barnlitteraturen.

Uppsatsen undersöker användningen av lässtrategier i undervisning och dess effekt på elevers tidiga läsutveckling. Syftet är att bidra med förståelse för vad lässtrategier har för effekt på elevers tidiga läsutveckling enligt aktuell forskning genom en systematisk litteraturstudie. Analysen visar att lässtrategier är gynnsamma för elever i alla årskurser, men speciellt för elever som befinner sig i, eller har, språkliga utmaningar. Att arbeta strukturerat och planerat är framgångsrikt för att främja elevers läsutveckling och undersökningen finner att en lärare som modellerar är till stor hjälp för elevernas egen hantering av lässtrategier.

The purpose of this study has been to, from a teacher- and student perspective, investigate how they describe that the silent reading follows up by the teachers. The purpose has also been to investigate if the teachers believe that silent reading helps to promote students reading development and reading comprehension. To answer this I prepared the following questions: •How do the teachers describe that they follow up students silent reading? •How do the teachers believe that silent reading helps to promote students reading development and reading comprehension? •How do the students describe the silent reading and how it follows up? This is a qualitative study based on completed interviews. I have interviewed two teachers and two student groups from each teachers class. The teachers in the study teach in second grade. The study is based on Aidan Chambers theory about The reading circle and Hans-Gerog Gadamers thoughts about reading and comprehension. The results show that the follow up of students silent reading differ from the two teachers. Common for the teachers was that conversation and dialogue based on the silent reading books was missing. Furthermore, the analysis shows that teachers believe that silent reading promotes students reading skills because it’s a way to practice reading and they practice up their reading flow. They also believe that silent reading can contribute to greater love of reading as students get to choose and read books of their own interest.

Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare arbetar med lässtrategier, vilka lässtrategier de använder och hur de följer upp elevers läsutveckling. Lärarna har den huvudsakliga rollen att lära elever hur de ska utveckla sin läsförståelse. Studiens utgångspunkt är en kvalitativ forskning vilket baseras på intervjuer och vi har valt att intervjua åtta lärare.

Syftet med studien är att undersöka hur två olika skolor arbetar med elevernas läsundervisning och läsutveckling samt hur läsningen prioriteras i skolorna. Studien syftar också till att ta reda på elevernas syn på läsundervisningen som ges. Ansatserna i studien är både kvalitativa och kvantitativa och grundar sig i det fenomenografiska perspektivet samt det sociokulturella perspektivet. Resultatet identifierar hur lärare prioriterar läsundervisning i sin skola, samt hur läsundervisningen ser ut på två olika skolor. I resultatet tillges även elevernas perspektiv på skolans arbete. I resultatet framkommer också hur skolorna har valt att arbeta både tematiskt och nivågrupperat för att skapa en god kvalité i läsundervisningen. Slutsatsen visar på att skolan arbetar effektivt för att tillgodose eleven med den läsundervisning som är anpassad efter varje elev. Skolorna använder sig av variation i undervisningen men även får stöd från andra resurser för att bli ett team för att tillämpa eleverna goda läsfärdigheter samt läsmöjligheter. Hemresurserna ser olika ut vilket är vanligt, dock så behövs det mer stöd hemifrån för vissa elever för att skolan tillsammans med vårdnadshavare ska skapa goda läsare.

Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare resonerar kring läsläxor. Den härstudien lägger stor vikt kring vilka uppfattningar lärare har om läsläxor i tidiga skolåren.Följande frågeställningar ligger till grund för vår studie: Vad anser lärare i årskurs 1–3 attsyftet med läsläxan är? På vilket sätt använder sig lärare i årskurs 1–3 av läsläxor? På vilketsätt uppfattar lärare föräldrars delaktighet vid läxläsningen? På vilket sätt uppfattar lärareatt en återkommande läsläxa bidrar till elevers utveckling av läsförståelse?Underlaget är en kvalitativ intervjustudie med lärare på grundskolor i södra Sverige. Viintervjuade 6 lärare som arbetar i årkurs 1–3, där samtliga har minst 10 års erfarenhet inomläraryrket. Utifrån studiens intervjufrågor kom vi fram till följande kategorier som vi redogörför i resultatavsnittet, Utifrån studiens intervjufrågor kom vi fram till följande kategorier:syftet med läsläxan, utformning av läsläxan, uppföljning av läsläxan, samarbete med hemmetsamt utveckling av läsförståelse kopplat till läxan. Dessa kategorier redogörs för i resultatavsnittet.Resultatet kommer att diskuteras i relation till tidigare forskning inom området som består avkända namn som Hellsten, Strandberg, Westlund etc. Forskningen menar att det inte finnstillräckligt med belägg för att kunna dra paralleller mellan läsläxor och elevers läsutvecklingmen det finns även forskning som menar att mängdträning har positiv effekt på eleversläsförmåga. Resultatet visar att lärares åsikter kring läsläxor till stor del överensstämmer medvarandra och de argumenterar för användandet av läsläxor med grund till att lästräningenunder skoltid inte räcker till.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppger att de arbetar med läs-och skrivutveckling i svenska på mellanstadiet. Frågeställningarna i studien fokuserar på lärares olika erfarenheter och hur de utformar sin undervisning för att utveckla komplexa färdigheter som läsning och skrivning hos eleverna. Dessutom vilka hinder och svårigheter som lärarna kan tänkas möta i undervisningen samt hur de skapar motivation, intresse och engagemang hos eleverna i undervisningen. Ett sociokulturellt perspektiv har varit utgångspunkt för denna studie. Perspektivet har använts för att belysa betydelsen av individens förmåga att tänka, lösa problem och utvecklas i ett socialt samspel. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts som forskningsmetod. Intervjuerna har genomförts på två olika skolor med sex mellanstadielärare som arbetar med läs-och skrivutveckling i svenskämnet på mellanstadiet. Resultatet visar att majoriteten av lärarna uppger att undervisningen i skrivutveckling bygger på att de tydligt visar syfte, struktur och språkliga drag i olika typer av texter och successivt bygger upp elevernas kunskaper vilket Gibbons (2012), Liberg (2007) och Molloy och Westlund (2018) menar på är mycket viktigt. Lärarna uppger att undervisning i läsutveckling bygger på att deaktivt arbetar med olika läsförståelsestrategier som ger eleverna möjlighet att använda informationen i texterna i olika sammanhang. Samtliga lärare uppger att de skapar motivation, intresse och engagemang genom att välja ut elevnära texter samt att förmedla mål och syfte med varför de ska tillgodogöra sig nya kunskaper. Lärarna lyfter fram att bristen på tid och resurser leder till svårigheteratt ge alla elever rätt förutsättningar och möjligheter att utvecklas. Att arbeta med motivationen har visat sig vara av vikt enligt de resultat som kom fram i OECD rapporten (Skolverket, 2016, s.39) då det är just lågpresterande elever som stod för höjningen i den senaste PISA resultaten (Skolverket, 2019). I våra resultat kom vi fram till att lärarna arbetar mycket med att utveckla elevernas läsförståelse och försöker med den tid och resurser som de har till hands att individualisera undervisningen

Detta examensarbete handlar om LUS, läsutvecklingsschema, vad det innebär, hur det används inom skolverksamheten och om det kan stödja barns läsutveckling. Vi tycker att detta är viktiga frågeställningar då vi upplever att bedömningsinstrumentet LUS är vanligt förekommande ute på skolorna i dag.I våra empiriska undersökningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod.Vårt resultat visar hur LUS används på de skolor som vi besökt, och vad det innebär för barn och pedagoger i arbetet med läsutveckling. / Reading development scheduleas an instrument of assessment whitin school

För att barn så småningom ska bli goda läsare är det betydelsefullt att främja deras läsutveckling. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur man som lärare kan främja elevernas läsutveckling under det första skolåret. För att uppnå mitt syfte har jag gjort undersökningen i år 1 och intervjuat sju elever, tre lärare och en skolbibliotekarie samt gjort klassrumsobservationer. Hur eleverna berättar om sin läsning och hur läsundervisningen ser ut i år 1 är intressant att undersöka parallellt för att få en uppfattning om vad som kan främja elevernas läsutveckling. Resultatet visar på en i huvudsak fomaliserad undervisning. En del av eleverna anser att läsning varken är det roligaste eller viktigaste i skolan och ser inte sig själva som läsare. Eleverna har dock ett större intresse när undervisningen är funktionaliserad. Undersökningen visar hur frånvaron av en funktionaliserad undervisning på ett negativt sätt påverkar elevernas läsutveckling och intresse för läsning.