I dagens skola är läsläxan vanligt förekommande och skickas hem veckovis till elever. Då läsläxor inte står skrivet i några styrdokument finns därmed inga tydliga riktlinjer att förhålla sig till för skolor och lärare. Detta innebär i sin tur att det är upp till varje enskild lärare att utforma en läsläxa som är relevant för elevens kunskapsnivå och kopplad till skolans styrdokument. Litteraturstudien utgår från en systematisk forskningsöversikt över vetenskapliga artiklar som samlats in dels genom kedjesökning, dels genom sökord i databaser. Forskningen har därefter analyserats genom tematisk struktur. Resultatet visar att läsläxan främjar en likvärdig läsutveckling först när lärare arbetar med framgångsrika faktorer i form av stödstrukturer som innefattar respons och individualisering. För att läsläxan vidare ska främja en likvärdig läsutveckling behöver den också integreras i skolans undervisning. Resultatet visar även att lärare behöver besitta en medvetenhet om elevernas varierade hemförhållanden för att läsläxan ska generera en samverkan som gynnar den tidiga läsutvecklingen. Slutsatsen blir därför att läsläxan först genererar läsutveckling när lärare utformar den utifrån pedagogiska och didaktiska kunskaper som främjar läslust, motivation och likvärdighet i undervisningen.

Sammanfattning  Läsförståelse är en betydande färdighet för att eleverna ska klara sig igenom skolan och sedan i det vuxna livet. Dessvärre har det visat sig att svenska elevers läsförståelse har blivit sämre de senaste åren. Syftet med denna kvalitativa studie blev således att undersöka hur läraren beskriver att de arbetar för att motivera eleverna på lågstadiet i läsutvecklingen samt hur eleverna beskriver att de anser att lågstadielärarna arbetar för att motivera dem. Metoden vi använde oss av var semistrukturerade intervjuer och vårt ramverk utgår både från Ingemanssons (2018, s. 6) fem kriterier: Relevans i utvecklingsprocessen, tillgång till många olika texter, tillgänglighet av lärarstöd,sociala interaktioner och lärarengagemang och det sociokulturella perspektivet, vilka används som analysverktyg. Totalt intervjuades 23 personer varav nio lärare och fjorton lågstadieelever. Resultatet från dessa intervjuer visade att lärare anser att tillgång till många olika texter som är relevanta för elevernas läsnivå samt sociala interaktioner med lärarstöd och ett lärarengagemang kan vara avgörande för elevers läsmotivation. Intervjuerna med eleverna synliggör att det råder likheter mellan elevernas syn på lärarnas sätt att arbeta för att motivera läsutvecklingen. Däremot har de delade uppfattningar kring de sociala interaktionerna. Slutsatsen är att läsmotivationen främjas vid nivåanpassade uppgifter och samarbeten, samtidigt som det krävs en balans mellan elevernas egna val och det stöd läraren ger. Läsmotivation och läsutveckling kan även stärkas när engagemang från läraren synliggörs och att det finns variation i läsaktiviterna. Nyckelord: Motivation, lågstadieelever, läsförståelse, läsmotivation, läsutveckling

Den här studien har tagit utgångspunkt i forskning som visat samband mellan läsinlärningsproblem och koncentrationssvårigheter. Syftet med studien var att få en fördjupad förståelse av lärares arbete för att främja god läsutveckling för elever med koncentrationssvårigheter genom att ställa frågan ”Hur beskriver lärare i skolår 1-2 att de arbetar med läsutveckling utifrån den information de har om elevers koncentrationsförmåga?”. För att samla in studiens empiriska material har jag genomfört kvalitativa intervjuer med fem stycken lågstadielärare som jag jämfört med litteratur och tidigare forskning inom ämnet. Resultaten visar att de fem lärarna använder sig av liknande metoder i läsundervisningen för elever med koncentrationssvårigheter, som även går att koppla till forskningsresultat. Både individuellt vuxenstöd och individanpassning visar sig vara vanligt förekommande strategier för att utveckla elever med koncentrationssvårigheter till goda läsare. Studiens teoretiska ramverk utgår från ett sociokulturellt- och ett sociokognitivt synsätt på språkutveckling och lärande.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse av lärares perspektiv på läsundervisning samt insatser som görs för att alla elever ska nå måluppfyllelse i läsning i årskurs 3. Studien har fokuserat på förebyggande arbete, identifiering av elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i läsning i årskurs 3 samt insatser som görs. Studien har en kvalitativ ansats. Intervjuer genomfördes med 15 lärare i tre olika yrkeskategorier; förskollärare, lärare i årskurs 1-3 samt speciallärare och specialpedagoger. Resultatet visade att lärarna i studien bedriver ett omfattande och varierande förebyggande arbete. Den språkliga medvetenheten ses som en viktig del liksom en balanserad läsundervisning. Rutiner för övergången mellan förskoleklass och årskurs 1 ses som ett utvecklingsarbete. Det framkom att lärarna i studien använder sig av olika material och metoder i sin undervisning. Rutinerna för att identifiera elever som riskerar att inte nå målen i läsning varierar. Tester och screeningar används i olika omfattning och Skolverkets bedömningsstöd ses som ett användbart verktyg. Insatser som görs bedrivs intensivt i begränsade perioder, tidiga insatser förordas. De åtgärder som genomförs bedrivs ofta som en-till-en undervisning, dock förespråkas ett inkluderande perspektiv i årskurs 1.

Syftet med studien är att belysa hur tre olika kommuner på kommunövergripande nivå organiserar arbetet med elevers läsutveckling med fokus på läsförståelse. Frågeställningarna vi utgått ifrån är; Hur har kommunen organiserat sin plan för elevers läsutveckling med fokus på läsförståelse? Vilka framgångsfaktorer ser kommunen i det systematiska kvalitetsarbetet kring elevers läsutveckling med fokus på läsförståelse? Denna studie fyller en funktion genom att vi avgränsar oss på organisationsnivå när det gäller elevers läsutveckling. Som blivande speciallärare vill vi lyfta blicken från individ- och gruppnivå till att se vad som säkerställs på organisationsnivå för att alla elever skall lyckas med sin läsutveckling. Vi vill genom denna studie lyfta det som fungerar i kommunerna och skolorganisationen kring elevers läsutveckling. Vi har analyserat kommunernas dokumenterade läsplaner och funnit likheter och skillnader. Vi har även intervjuat två språk- läs- och skrivutvecklare samt en utvecklingsledare för att få deras syn på hur kommunerna organiserar sig kring elevers läsutveckling. Vi har tittat på vilka framgångsfaktorer kommunerna ser i det systematiska kvalitetsarbetet kring elevers läsutveckling och vad de själva anser att de behöver arbeta mer kring. Studiens teoretiska utgångspunkt finns i organisationsutvecklingsteorin. Den metod som använts i studien har en kvalitativ ansats med inspiration av hermeneutiken. Det framkommer ett antal framgångsfaktorer men det som kommunerna lyfter som den största framgångsfaktorn kring elevers läsutveckling med fokus på läsförståelse är att läsningen måste genomsyras i alla skolans ämnen och att alla lärare har kompetens kring elevers läsutveckling.

Syftet med föreliggande studie är att bidra till kunskapsbasen om hur lärare ser på läsförståelse och hur de arbetar med att främja elevernas läsförståelse i praktiken. För att besvara forskningsfrågorna har fjorton observationer och sex intervjuer genomförts och analyserats. Resultatet visar att lärare anser att avkodning och förståelse är de två delar som utgör god läsutveckling och att läsförståelseundervisningen behöver varieras och anpassas efter varje elevs unika behov. För att bedöma och dokumentera elevers läsförståelse används olika bedömningsstöd men mycket av bedömningen utför läraren formativt under lektionens gång. Studiens slutsats, stödd av lärarperspektivet i denna undersökning, är att läsförståelse är grunden till allt lärande i och bortom skolan.

Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattning om elevers läsattityd samt om och på vilket sätt undervisningen anpassas efter attityderna i årskurs 1–3. Studien ämnar bidra med kunskap om hur lärares undervisning kan anpassas till elevers läsattityd för att stödja elevers läsutveckling. Forskningsfrågorna som ställs utifrån syftet är: Vad har lärare för uppfattning om elevers läsattityd? Hur skaffar sig lärare uppfattning om elevers attityd till läsning? Hur uppfattar lärare att de agerar utefter elevers olika läsattityd i undervisningen? Hur uppfattar lärare att elevers läsattityd förhåller sig till läsutveckling? Studien delar den sociokulturella teorins syn på lärande och har en fenomenografisk forskningsansats som utgångspunkt. Utifrån dem valdes en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer för att undersöka fem lärares uppfattningar om elevers läsattityder. Det insamlade materialet analyserades utifrån en fenomenografisk analysmetod. Resultatet visar att samtliga lärare anser att de flesta elever i årskurs 1–3 har positiva läsattityder och vilja att lära sig läsa. Dessutom visar resultatet att bara en av lärarna tar reda på elevers läsattityd på ett systematiskt och medvetet sätt, resterande lärare litar på deras intuition. Till sist visar resultatet att tre av de fem intervjuade lärarna ansåg att elevers läsattityd påverkar deras läsutveckling. / The aim of this study is to examine teachers’ perception of students’ attitudes towards reading, and to determine if and how their teaching is adapted to the attitudes at grade 1-3. The study aims to contribute with knowledge about how teachers’ instructions can be adapted to students’ reading attitudes to support their reading development.  Based on the aim of this study four questions were asked: What are teachers’ perceptions about students’ reading attitude? How do teachers get an idea of ​​students’ attitude towards reading? How do teachers perceive that they act in their instruction according to students’ different reading attitudes? How do teachers perceive that students reading attitudes are related to reading development?  The study departs from the socio-cultural theory's view of learning and has a phenomenographic research approach as a starting point. Based on them, a qualitative research method was chosen in the form of semi-structured interviews to examine five teachers’ perceptions of students’ reading attitudes. The collected material was analyzed based on a phenomenographic analysis method.  The results show that all teachers believe that most students in grade 1-3 have positive reading attitudes and are motivated by learning how to read. In addition, the results show that only one teacher determines students’ attitudes towards reading in a systematic and conscious manner; the other teachers trust their intuition. In conclusion, the results show that three out of the five interviewed teachers think that students’ reading attitudes affect their reading development.

Sammanfattning: Denna studie är fokuserad på hur lärare tänker kring sina elevers och sin egen motivation i samband med läsinlärningen i årskurs 1. I studiens bakgrund definieras motivation samt läsinlärning som är viktiga för studien. Vidare presenteras tidigare forskning om motivation samt motivation kopplat till läsning. Genom kvalitativa intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1 ska en tydligare bild ges av hur motivation används i läsinlärningen. Insamlat material analyseras tematiskt och diskuteras utifrån tidigare forskning och motivationsteorierna “Teorin om förväntningar och värden” och “Tron på sig själv och sin egen kapacitet”. Studiens resultat visar att lärare anser att exempelvis trygghet, nyfikenhet och intressant material är viktiga aspekter för att deras elever ska känna sig motiverade. Vidare visar studien att lärarnas egen motivation kan ha både negativ och positiv påverkan på elevernas motivation.

I litteraturstudien behandlas ämnesområdet boksamtal. Våra tidigare erfarenheter har visat på att boksamtal oftast saknas i samband med högläsning och läsning av barnlitteratur i årskurs F–3. Därför är syftet med litteraturstudien att beskriva vad forskningen säger om sambandet mellan boksamtal och läsutveckling samt elevers inställning till läsning av barnlitteratur, med en jämförelse av kapitelboken och bilderboken. Följande frågeställningar har valts ut: på vilka sätt påverkar boksamtal elevers läsutveckling, hur påverkar arbetet med boksamtal elevers inställning till läsning av barnlitteratur och vilka kritiska faktorer finns det i lärarens arbete med boksamtal?  Genom flera olika databaser samt en söktjänst har vi funnit relevant litteratur för litteraturstudien. Urvalet består av nio vetenskapliga tidskrifter och två doktorsavhandlingar, där övervägande studier är internationella. Materialet analyserades utifrån kriterier för inklusion och sammanfattades i Översikt över analyserad litteratur (Bilaga 1). Resultatet presenterar olika typer av boksamtal och vilka kritiska faktorer det finns i undervisningen som påverkar eleverna. Slutsatsen är att boksamtal har positiv påverkan på både elevers läsutveckling och deras inställning till läsning av barnlitteratur. Läraren anses vara en avgörande faktor då en alltför dominerande lärare kan förhindra elevens utveckling, samt att val av bok också kan ge olika konsekvenser för samtalskvalitén.

En av de grundläggande kunskaperna alla elever ska kunna efter en avslutad skolgång är att läsa. Det är skolans uppgift att se till att det sker. Ett särskilt ansvar finns då hos varje lärare att stötta och hjälpa elever med lässvårigheter. Vi ansåg därav att det var av stor vikt att undersöka hur lärare kan göra just det. Syftet med den här studien är att beskriva hur lärare kan främja läsutvecklingen för elever som har eller ligger i riskzonen för dyslexi. Vi har genomfört en strukturerad litteraturstudie där vi har analyserat elva vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att färdighetsträning i fonologi i kombination med till exempel läsförståelse eller ordigenkänning är mycket effektiv. Resultatet visade också att arbete i små homogena grupper eller en-till-en-undervisning, elev och lärare, är de mest framgångsrika lärmiljöerna. Den här studien bidrar till en grund för den nyfikne läraren eller föräldern som vill lära sig mer om hur hen kan hjälpa de elever som har eller befinner sig i riskzonen för dyslexi.