<p>Vi intresserar oss för hur lärare och elever arbetar med läsning i dagens skola. Under vår studietid har vi noterat att läsning i skolan ofta bortprioriteras, då övrig verksamhet stjäl tid.</p><p>Vårt syfte med detta arbete är att studera hur lärare arbetar med läsning i skolans tidiga år. Vi vill även undersöka elevers erfarenhet av läsning i skolår 2 och 5. Våra frågeställningar är:</p><p>Hur går lärare tillväga för att lära elever läsa? Hur arbetar lärare med elever som inte har intresse för att läsa? Hur arbetar lärare för att skapa och bibehålla läsintresse hos elever? Hur upplever elever att de arbetar med läsning i skolan? Hur förhåller sig elever till läsning?</p><p>Genom intervjuer med lärare och elever från två klasser fick vi veta att de flesta elever tycker att det är roligt att läsa. Lärarna menar att elevers intresse och lust för att lära sig läsa när de börjar i skolan finns, och alltid har funnits. Elevernas intresse för att läsa tycks sjunka med åldern i de klasser vi undersökt. Elever tycker att det är roligt att läsa men de läser sällan på fritiden. Enligt en av de intervjuade lärarna har föräldrars inställning till läsning och skolan i stort betydelse för hur elever ska tillgodogöra sig läsinlärning och den fortsatta läsningen.</p>

<p>Syftet med min uppsats har varit att ta reda på om pojkars och flickors läsförmåga skiljer sig åt under årskurs ett. Jag har observerat elevernas läsnivå, läshastighet och lässtrategier. Därefter har jag ställt intervjufrågor för att undersöka deras läsförståelse samt tolknings- och reflektionsförmåga.</p><p>Resultatet har jag analyserat och jämfört med PIRLS- och PISAundersökningen gjorda på elever från årskurs tre och uppåt. Syftet var att undersöka om skillnaden i läsförmåga mellan pojkar och flickor finns redan från årskurs ett eller om skillnaden uppstår senare.</p><p>Resultatet visar inte på några större skillnader mellan pojkar och flickors läsförmåga i årskurs ett. Därav kan man dra slutsatsen att skillnaderna mellan pojkars och flickors läsförmåga uppstår senare.</p>

<p>Syfte med mitt examensarbete har varit att undersöka hur pedagoger i år 1 arbetar för att stödja och stimulera elevens läsutveckling. Jag har också velat undersöka både hur klasslärare och specialpedagoger arbetar för att få en större helhetsbild av elevens läsinlärning.</p><p>     Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod där jag har intervjuat tre pedagoger som arbetar i år 1, en klasslärare och två specialpedagoger. Det resultat som jag har fått fram visar att pedagogerna arbetar diagnostiskt för att kunna möta eleven där den befinner sig men även för att tidigt kunna identifiera elever i svårigheter. Vidare framkom det att pedagogerna använder sig av olika metoder i läsundervisningen. Dessutom arbetar de multisensoriskt för att förstärka elevens lärande men även för att göra lärandet lustfyllt. En betydelsefull del som har framkommit är att pedagogerna poängterar vikten av att arbeta med motivation och en positiv självbild i samband med läsinlärningen.</p>

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur F-3 lärare organiserar och bedriverden tidiga läsundervisningen samt undersöka vilka faktorer som verkar påverkaundervisningen och dess innehåll. Metoden för arbetet är en systematisk litteraturstudie därtidigare empiriska forskningar har analyserats och presenterats. Litteraturen söktes genomsöktjänster och databaser tillgängliga via Högskolan Dalarnas bibliotek i form av LIBRISoch SUMMON. Resultatet visar att lärare ser avkodning och läsförståelse som viktiga delardå eleverna ska utveckla en god läsförmåga. Hur lärarna organiserar den tidigaläsundervisningen ser dock ut på olika sätt. Några olika läsinlärningsteorier speglas ilärarnas sätt att bedriva undervisningen men den främsta metoden verkar dock vara dentraditionella ljudningsmetoden där eleverna i ett tidigt stadium lär sig ords enskildabeståndsdelar. Något som verkar vara generellt i skolorna är att många lärare anordnartidiga läsförberedande aktiviteter för de yngre eleverna där de får möta skriftspråket ilekfulla former. Lärarens kunskaper inom läsinlärningsområdet visas vara en avgörandefaktor för den tidiga läsundervisningen och barnens utveckling av en god läsförmåga.

Vi intresserar oss för hur lärare och elever arbetar med läsning i dagens skola. Under vår studietid har vi noterat att läsning i skolan ofta bortprioriteras, då övrig verksamhet stjäl tid. Vårt syfte med detta arbete är att studera hur lärare arbetar med läsning i skolans tidiga år. Vi vill även undersöka elevers erfarenhet av läsning i skolår 2 och 5. Våra frågeställningar är: Hur går lärare tillväga för att lära elever läsa? Hur arbetar lärare med elever som inte har intresse för att läsa? Hur arbetar lärare för att skapa och bibehålla läsintresse hos elever? Hur upplever elever att de arbetar med läsning i skolan? Hur förhåller sig elever till läsning? Genom intervjuer med lärare och elever från två klasser fick vi veta att de flesta elever tycker att det är roligt att läsa. Lärarna menar att elevers intresse och lust för att lära sig läsa när de börjar i skolan finns, och alltid har funnits. Elevernas intresse för att läsa tycks sjunka med åldern i de klasser vi undersökt. Elever tycker att det är roligt att läsa men de läser sällan på fritiden. Enligt en av de intervjuade lärarna har föräldrars inställning till läsning och skolan i stort betydelse för hur elever ska tillgodogöra sig läsinlärning och den fortsatta läsningen.

Studiens syfte är att undersöka några förskollärares syn på att främja barns språkutveckling i förskolan. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har använts. Resultatet visar att bland samtliga pedagoger finns en hög medvetenhet på vad de ska göra för att stärka och stimulera barns språkutveckling i tidig ålder. För att stärka och stimulera barns språkutveckling läggs stor vikt vid användning av bland annat rim och ramsor, lek, högläsning, sång, berättande, sagoläsning och användning av ipad.

Att kunna läsa är avgörande för att bli en aktiv samhällsmedborgare. Enligt PISA-undersökningen från 2009 når var femte elev inte upp till kraven i läsförståelse och denna andel är ännu högre för elever med annat modersmål än svenska. Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera betydelsefulla faktorer för att andraspråkselever i förskoleklass och årskurs 1-3 ska utveckla sin läsförmåga på andraspråket svenska. Den frågeställning som studien tar sin utgångspunkt i och som besvaras i resultatet är: Vilka faktorer är betydelsefulla för att andraspråkselever i förskoleklass och årskurs 1-3 ska utveckla sin läsförmåga på andraspråket svenska? För att finna relevant material har ett antal kriterier fastställts och ett urval har gjorts. Materialet har sedan analyserats och jämförts. Studiens analys består av både internationell och nationell forskning i form av vetenskapliga artiklar, konferensbidrag, böcker och en avhandling. Resultatet visar att ordförråd, fonologisk medvetenhet, strategianvändning, bakgrundskunskaper, textens påverkan, interaktion mellan lärare och elev samt lustfyllt och meningsfullt lärande är betydelsefulla faktorer för läsutveckling hos andraspråkselever.

Syftet med uppsatsen är att studera vad lärare i årskurs 1 grundar sitt val av läromedel vid läsinlärning. Undersökningen utgår ifrån följande frågeställningar: Vilka hinder och möjligheter ser lärare med läromedel? Hur används läromedel för att möjliggöra läsutveckling? För att få en bild av vad läsning är tar arbetet upp en historisk genomgång av hur olika läsmetoder har växt fram och använts och vad läsning är. Läromedlets har också varit betydelsefullt att belysa. Läromedlet ska främja eleven att bli en läsare och för det krävs det både avkodning och förståelse. Studien bygger på fyra kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i svenska årskurs 1. Resultatet visar att lärarna i studien använder läromedel som finns på den skola där de är verksamma eller material som de samlat på sig genom sina yrkesverksamma år. Lärarna är positiva till användandet av läromedel. Alla lärarna använder olika läromedel utifrån sina egna erfarenheter och anpassar dem till eleverna. Läromedlen som de använder är i första hand inriktade på avkodning och i andra hand på förståelse av texterna.

Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda på huruvida basläromedel är tillräckligt som undervisningsmaterial för att möjliggöra elevernas uppnående av läroplanens kunskapskrav i läs- och skrivundervisningen samt om det ger lärare möjlighet att arbeta utifrån aktuell forskning inom läs- och skrivutveckling. Det har vi undersökt genom en kvalitativ studie då vi har observerat två undervisningstillfällen, intervjuat två lärare och sex elever på två olika skolor i årskurs två samt analyserat de båda basläromedlen Språkdax 2 och Piratresan. Slutsatsen i arbetet blev att basläromedlet inte uppfyller läroplanens samtliga krav eller möjliggör att läraren undervisar utifrån aktuell läs- och skrivutvecklingsforskning. Utifrån intervjuerna och observationerna kunde vi däremot dra slutsatsen att det är möjligt att nå kunskapskraven och arbeta utifrån aktuell forskning beroende på lärarens didaktiska val i arbetet med basläromedlet.

<p>Det huvudsakliga syftet med denna undersökning är att spegla hur lärare beskriver arbetet med läsutveckling i år 1. Jag har utgått ifrån en kvalitativ undersökningsmetod och gjort samtalsintervjuer med sex lärare. Det jag funnit är att lärarna vid skolstart följer upp förskolans arbete med språklig medvetenhet. Elevernas förmåga att kunna urskilja ljud i ord och att kunna sätta ihop ljud till ord testas. Lärarna kontrollerar också vilka bokstäver eleverna känner till och om de kan läsa. Under höstterminen arbetar man med en bokstav i veckan. Eleverna arbetar individuellt i arbetsböcker och tränar läsning på olika nivåer och i olika böcker. Motivationen anser lärarna vara en viktig del och mycket görs för att skapa lust och intresse. Lärarna ger också eleverna läxor i olika omfattning. Elevernas läsutveckling följs upp genom testning, genom kontinuerliga iakttagelser, genom olika kartläggningsmaterial, genom att ge tid för att göra klart arbetsuppgifter och genom speciallärarstöd.</p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong></strong></p>