No description available.

Sammanfattning Mitt syfte med denna uppsats var att undersöka om det finns ett samband mellan elevers LUS – resultat och hur mycket de läser på fritiden. Finns det ett samband mellan ett högt LUS- resultat och ett stort och starkt läsintresse på fritiden? Hur påverkas deras läsförmåga av deras fritidsläsning? Till grund för min undersökning ligger enkäter från 41 elever i två sjätteklasser. Metoden är kvantitativ. Jag har använt mig av enkäter i dessa klasser som underlag för studien. Eleverna har fått besvara 15 frågor som främst handlar om deras fritidsläsning. Jag har sedan jämfört elevernas svar med deras LUS- resultat. Den slutsats jag har dragit av min undersökning är att det finns ett visst samband mellan att läsa mycket på fritiden och få ett högt LUS- resultat. Det går dock inte med bestämdhet säga om elevernas höga LUS- resultat beror på att de läser mycket på fritiden.

No description available.

Syftet med studien var att få kunskap om de metoder som förskollärarna använder vid arbetet med skriv- och läsutveckling. I studien ingick sju förskolor där de ansvariga förskollärarna/barnskötarna intervjuats om sina arbetssätt samt vilka metoder det valt i sitt arbete. EASE projektets frågeställningar vad gäller språkarbetet har använts vid dessa intervjuer. Resultatet visar att det är högre frekvens av planering och dokumentation rörande skriv- och läsutvecklingen om förskolorna valt en metod för arbetet.

Syftet med detta examensarbete var att få en inblick och en förståelse för hur pedagoger arbetar med bilderböcker på förskolan. Genom en kvantitativ enkät bestående av sex slutna och två öppna frågor ville vi undersöka hur pedagoger på åtta olika förskolor arbetade med barn och bilderböcker. För att studien inte skulle bli för vid, valde vi att rikta oss mot pedagoger som arbetar med tre- till femåringar. Den forskning som vi tagit del av visar tydligt hur betydelsefullt bilderboksanvändandet är för barns språk- och läsutveckling. Genom att använda bilderböcker som ett pedagogiskt redskap stärker vi barns språk till exempel genom att öka deras ordförråd och ordförståelse. Bilderboken stimulerar fantasin och hjälper barn att förstå sammanhang.

<p>Syftet med denna uppsats var att öka kunskapen om förskollärares syn på barnböcker i förskolan. Frågor som uppsatsen byggde på var vilket syfte förskollärarna hade med barnboken, hur och vem som väljer och om förskollärarna ansåg att det fanns ett samband mellan att läsa för barn och barnens läsutveckling. Vi använde oss av en intervjumetod för att besvara syfte och frågeställningar. Genom intervjuerna kunde förskollärarna beskriva sina erfarenheter ur sitt perspektiv. Intervjuerna transkriberades, sammanställdes och kategoriserades efter likheter och skillnader. Detta resulterade i tio kategorier som i analysen kopplades till teori, uppsatsens syfte och frågeställningar. De olika kategorierna beskrivs här kortfattat. Förskollärarna hade olika syften med barnboken beroende på användningsområde. Barnboken valdes ut tillsammans med barnen eller enbart av förskollärarna. Förskollärarna kunde se ett samband mellan att läsa för barn och barnens läsutveckling och samtliga förskollärare belyste vikten av att läsa för barnen. Med denna uppsats kom vi fram till att förskollärarnas syn och kunskap om barnboken är viktig då den lägger grunden för barnens läsutveckling.</p>

Syftet med aktionsforskningen var att på längre sikt förbättra elevers läsutveckling genom att ta del av hur elever motiverar sina val av texter till läsning. Studien är genomförd i en årskurs 1 med 20 elever och i enårskurs 2 med 26 elever. Tidigare forskning visar på att elevers läsintresse har sjunkit vilket sågs som en problematik då det påverkade elevers läsförmåga. Därför är det viktigt att som lärare få syn på vad som tilltalar elever till läsning för att de ska uppleva en meningsfull läsning i skolan. Likaså att elever har tillgång till lämplig litteratur i sin omgivning som är anpassat efter varje elevs behov. Aktionerna genomfördes genom att eleverna valde texter från biblioteket där deras motiveringar diskuterades i mindre samtalsgrupper som dokumenterades genom videoinspelningar och ljudupptagningar. Elevernas motiveringar i helklass angående hur de väljer texter till läsning utmynnades i en gemensam tankekarta. Resultatet visade att elever använder flera strategier vid sina textval och att de i sammanhanget fick delge sina åsikter. Detta gjorde att de fick ta del av andras synsätt och strategier. Lärarna fick genom elevernas motiveringar syn på hur stöttning kan ske på ett meningsfullt sätt i undervisningen.

Mitt syfte har varit att försöka ta reda på hur pedagoger ser på och resonerar kring faktaböcker utifrån ett språk- och läsfrämjande perspektiv. Ett antagande är att faktaböcker har en given plats i förskolans läskultur. Mina frågeställningar har varit: Hur ser pedagoger på faktaboken som verktyg för språk- och läsutveckling? Hur resonerar pedagogerna kring sitt sätt att arbeta med och högläsa faktaböcker? Hur förhåller sig pedagogerna till faktaboken som ett verktyg för att främja språk- och läsutveckling i jämförelse med skönlitteratur? Kan pedagogernas olika sätt att se på faktaboken relateras till en utvecklingspsykologisk respektive relationell lärandesyn? Mitt resultat visar att flera aspekter spelar roll för hur pedagogerna förhåller sig till faktaböcker i sin praktik. Gemensamt för pedagogerna är att de inte medvetet inkluderar faktaböcker i sitt arbete med att främja språk- och läsutveckling.  Vad som däremot skiljer sig åt är hur olika pedagoger talar om hur de ser på faktaboken i relation till språk- och läsutveckling. Pedagogernas associationer kring faktaboken, deras syn på litteratur, läsning och lärande spelar roll men även de villkor som skapas kring litteraturläsning i förskolan. / I min uppsats undersöker jag hur pedagoger i förskolan ser på och talar om faktaboken som ett verktyg för att främja barns språk-och läsutveckling. Bakgrund till min undersökning är en övertygelse om att förskolan genom att synliggöra och arbeta medvetet med alla sorters böcker som barnen möter bättre kan stödja barns språk-och läsutveckling. Min erfarenhet som pedagog i förskolan är att barn tidigt dras till faktaböcker. Det finns föreställningar om att faktaböcker är något för de äldre barnen och enbart till att söka kunskap och information. Tidigare forskning om faktaboken i skolan visar att det främst är skönlitteratur som ses som den litteratur som främjar språk och läsning. Jag har ställt mig frågan om samma tendenser finns i förskolan. Min undersökning är en kvalitativ studie som bygger på 6 intervjuer av pedagoger som arbetar i förskolan. I mitt resultat finner jag att det finns två sätt att se på faktaböcker, en snävare och en bredare. Resultatet visar också att pedagogerna föreställningar om faktaböcker påverkar hur de arbetar praktiskt med den. Jag har utifrån mitt material funnit det relevant att relatera dessa två olika föreställningar om faktaboken till de två kunskapssyner som är framträdande i förskolan, den utvecklingspsykologiska respektive relationella. Mitt resultat visar att inga av pedagogerna använder faktaböcker på ett medvetet sätt i arbetet med språk-och läsutveckling. Pedagogernas associationer kring faktaboken, deras syn på litteratur, läsning och lärande hänger samman och spelar roll men även de villkor som skapas kring litteraturläsning i förskolan.

Eftersom att samhället förändras ställs nya krav på vad läskunnighet innebär. Bilder omgeross ständigt och förmedlar budskap i lika hög grad som skriven text enligt det vidgadetextbegreppet. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad forskningen säger omeffekterna av användandet av bilder i samband med läsutveckling med utgångspunkt ilärandepotential för eleverna.Artiklarna var åtta till antalet och innefattade fem kvantitativa undersökningar och trelitteraturstudier. De teman som har betydelse är i de kvantitativa artiklarna; inferenser,arbetsminne, ögonfixering, bildpreferenser, fysisk interaktion med bilder samt läsförståelse. Ilitteraturstudierna identifierades 4 olika teman; lärarens roll, meningsskapande genom bildoch text, elevers utveckling och vår tids krav. Slutsatsen av studien är att arbetet med bilder iläsutvecklingen är komplext och bör planeras noga men att det finns potentiella fördelar.Vi rekommenderar fortsatt forskning inom området med fokus på tillvägagångssätt gällandedet praktiska arbetet med bilder i undervisningen och vilka effekter arbetssättet får.

Syftet med denna studie är att finna eventuella mönster som kan ge fördjupad förståelse för huruvida val av bedömningsmaterial kan påverka resultat för elever som bedömts ha eller ha haft språkliga svårigheter. Via intervjuer avser vi fånga dessa elevers upplevelse av bedömningssituationerna. Studien genomförs som en komparativ fallstudie där två olika bedömningsmaterial genomförs, ett datorbaserat bedömningsmaterial och ett som genomförs manuellt med testledare. I studien används en hermeneutisk ansats som stöd för tolkning av resultat. Elevintervjuer har genomförts utifrån en intervjuguide utformad som en kvalitativ halvstrukturerad intervju Resultaten från bedömningarna visar en tendens till högre poäng i de manuellt utförda bedömningarna än i de datorbaserade. Resultaten från intervjuerna visar en tendens till att eleverna upplever det datorbaserade bedömningsmaterialet mer positivt. Slutsatsen är att eleverna i denna studie visar en tendens till högre resultat vid en manuell bedömningssituation, vilket vi kopplar till den mänskliga interaktionens betydelse.     . NYCKELORD: Bedömning, kartläggning, läsutveckling, språkliga svårigheter,