Syftet med den här uppsatsen är att undersöka på vilket sätt beskrivningar från relevant litteratur om holistisk syn på lärande, funktionaliserad undervisning, tematiskt arbetssätt och vikten av meningsfulla sammanhang stämmer överens med det praktiska arbetet i klassrummen med den tidiga läs- och skrivutvecklingen, både som lärare upplever att de gör och det faktiska arbete som jag observerar. Mitt arbete består av observationer och kvalitativa intervjuer.Resultaten av min undersökning visar att lärarna använder en kombination av olika metoder som de har utvecklat tack vare sin personliga övertygelse om barns läs- och skrivutveckling, arbetslivserfarenhet, utbildning, befintliga läromedel och skolans traditioner. Lärarnas arbete präglas oftast av en formaliserad och färdighetsbaserad undervisning.Nyckelord: arbetslivserfarenhet, formaliserad undervisning, funktionaliserad undervisning, läsutvecklingen, skrivutvecklingen

Syftet med studien är att få kunskap om olika läsinlärningsmetoder, hur läsutveckling sker samt vilka eventuella förkunskaper barnet bör ha innan det ska lära sig läsa. Våra frågeställningar är: Hur ser lärarna på läsutveckling? Hur tänker lärarna kring läsprocessen? Vilka eventuella förkunskaper anser lärarna att barnet bör ha när det ska lära sig läsa? Vilka läsinlärningsmetoder använder lärarna sig av ute i verksamheten?. För att få svar på våra frågeställningar har vi intervjuat åtta yrkesverksamma lärare i åk 1-3. / The aim of this essay is to get a knowledge about how you teach children how to read. We have performed interviews with eight teachers working in first, second and third grade.

Kunskapsöversikten är en fördjupning i de didaktiska aspekterna av läxor i förhållande till barns tidiga läsutveckling och utgår från frågeställningar om vilka skäl det finns för att använda läxor som metod i tidig läsundervisning, vilka positiva eller negativa konsekvenser som är förknippade med att använda läxor samt hur läxor kan utformas för att stödja barns tidiga läsutveckling. Metoden är en systematisk litteratursökning i databaserna SwePub, ERC och ERIC. 13 artiklar som berör olika aspekter av läxor och barns lärande och tidiga läsutveckling har använts för att besvara frågeställningarna. Resultatet visar att läxor generellt anses vara en viktig del av barns skolgång och läsläxan är den vanligaste formen av läxa för yngre barn. Läsläxor som kräver att barnet interagerar med texten och där föräldrarna ger ett adekvat stöd kan utveckla barnets läsförmåga. Läxor har enligt studier dock generellt låg effekt på elevers skolprestationer, särskilt för yngre barn. Det finns även negativa konsekvenser av läxor då de riskerar skapa ojämlika förutsättningar för elever utifrån variationer i hemförhållanden, såsom socioekonomisk status. Slutsatsen i denna kunskapsöversikt är att läxor som undervisningsmetod kräver eftertanke och noggrann utformning för att uppfylla sitt syfte att utveckla läsförmåga. Mer forskning kring läsläxans roll i svenska skolan samt forskning kring hur läxor kan utformas för att kompensera för ojämlika hemförhållanden föreslås.

Syftet med studien är att uppmärksamma fonologiska medvetenhet under lågstadiet samt lärarens arbetssätt och läromedel som lärare anser främja elevers utveckling med fokus på fonologisk medvetenhet. Studien baserades på en flermetodsforskning där kvalitativa och kvantitativa metoder har an­vänts. Femtiofyra elever och fyra klasslärare från årskurs 3 deltog i undersökningen.  Materialet bestod av ett fonologiskt test som genomfördes med de undersökta ele­ver­na och intervjuer med klasslärare från årskurs 3 från svenska skolor. I den proximala utvecklingszonen lär sig barnet med stöd av andra med mer kompetens att komma vidare i en situation. Fonologisk medvetenhet är en färdighet som barn behöver utveckla med stöd av andra för att senare självständigt kunna behärska färdigheten. Resultatet visade att de undersökta eleverna har en hög fonologisk med­vet­enhet i årskurs 3. Resultatet av intervjuerna förklarade arbetet med fonologisk medvetenhet i årskurs 3.

Uppsatsen har som syfte att förstå och hitta teman i yrkesverksamma svensklärares urvalsprocesser av ungdomslitteratur av klassupsättningar för helklassarbete. Lärarna som deltagit är från Västsverige och intervjuades om sin urvalsprocess av böcker som läses och arbetas med gemensamt. Även i vilken grad lärare har genusglasögon i sin urvalsprocess och arbetssätt undersöks. Uppsatsen är av en kvalitativ karaktär och genomfördes i form av semi-strukturerade intervjuer med sex lärare. Intervjuerna byggde på ett antal frågor, men andra frågeställningar och eventuella följdfrågor för fördjupning ställdes för att kunna fångadeltagares perspektiv och få flera exempel. Intervjuerna har sedan transkriberats, anonymiserats och olika teman har kunnat urskiljas ur källmaterialet. Vid analys framkom fyra teman som på olika sätt framträtt vid intervjuerna, vissa teman samexisterar hos lärarna och är inte representationer för varje enskild lärare.(i) Det medvetna urvalet (ii) Urval för pojkars läslust, (iii) Ett redskap för att kunna arbeta med andra delar av det centrala innehållet (iv) Böcker som kan högläsas (v)Böckerna måste på något vis fånga eleverna.

Denna studie syftar till att utforska effekterna av digitala och analoga skönlitterära texter påelevers läsutveckling, samt svensklärarnas och elevernas uppfattningar om dessa format. Dehuvudsakliga målen är att förstå varför deltagarna tror att analoga eller digitala texterförbättrar elevers läsutveckling och att identifiera likheter och skillnader i deras erfarenheter.Studien syftar till att diskutera de upplevda fördelarna och nackdelarna med varje format, ochdärigenom bidrar arbetet till en djupare förståelse för hur man effektivt främjar eleversläsutveckling. Den teoretiska ramen grundar sig i självbestämmandeteorin och metakognition. Studien använde kvalitativa tvärsnittsmetoder, främst intervjuer för att samla in data från tresvensklärare och tre elever. Intervjuerna bestod av öppna frågor och spelades inför senare transkribering och analys. För att stödja analysen och dra slutsatser har relevantlitteratur granskats. Åtgärder vidtogs för att säkerställa studiens tillförlitlighet och validitet,inklusive att få samtycke från deltagarna och skydda deras integritet. Analysen innefattar attidentifiera teman och mönster i intervjudata, och slutligen besvara forskningsfrågor relateradetill fördelarna och nackdelarna med analoga och digitala skönlitterära texter, samt derasinverkan på elevers läsutveckling. Resultatet visar att lärare spelar en avgörande roll för att främja elevernas läsning ochläsutveckling. Genom att kombinera både digital och analog läsning och skapa en meningsfullläsmiljö baserad på elevernas intressen och erfarenheter kan lärare effektivt stödja elevernaslärande. Att anpassa undervisningen efter individuella skillnader och preferenser är viktigt föratt skapa en inkluderande läsmiljö som stimulerar läsfärdigheter och engagemang hos allaelever. Resultatet visade på att det analoga formatet var det alla informanter föredrog.Eleverna upplevde att deras läsutveckling utvecklades bäst när de läste analog skönlitteratur.Lärarna föredrog också det analoga men upplevde att det som spelar roll för elevernasläsutveckling är att de faktiskt läser och inte vilket format som används.

Syftet med detta examensarbete i fördjupningsämnet svenska och lärande är att utforska vilkametoder och strategier lärare i skolans tidigare år använder i läsundervisningen. Studiensutgångspunkt är lärares undervisningsperspektiv på lässtrategier samt deras individuellauppfattningar kring ämnet. För att besvara detta intervjuade vi 5 verksamma F-3 lärare.Studien baseras på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Utgångspunkten istudien var följande frågeställning: Hur beskriver lärare sitt arbete med lässtrategier för attfrämja läsförståelsen hos elever i skolans tidigare år?. Denna studien har gett oss en djupareförståelse för olika metoder och arbetssätt vi kan använda oss utav i vår framtida professionsom lärare i grundskolans tidigare år. Resultatet i studien har analyserats med utgångspunkt iteoretiska perspektiv. Resultatet synliggjorde lärarnas medvetna arbete med lässtrategier föratt utveckla elevernas läsförståelse. Lärarna använde sig bland annat av högläsning,kontrollfrågor, ordförståelse och koppling till elevernas tidigare erfarenheter underläsundervisningen för att utveckla elevernas läsförståelse. Sammanfattningsvis behövslässtrategiundervisning för att kontinuerligt utveckla läsförståelsen.

Ungefär en fjärdedel av eleverna i grundskolan har annat modersmål än svenska. Enligt Skolverket finns det skillnader i elevers skolresultat beroende på om de har svenska som modersmål eller inte. Det ställer krav på att läraren har kunskaper om metoder och arbetssätt som främjar kunskapsutvecklingen för andraspråkselever. Då läsförmåga är avgörande för kunskapsinhämtningen syftar den här systematiska litteraturstudien till att bidra med en större förståelse för hur läsundervisningen kan göras framgångsrik för andraspråkselevers läsutveckling. Det sociokulturella perspektivet används för att förstå lärande och språkutveckling. Sex vetenskapliga artiklar och en avhandling analyseras och sammanställs för att besvara forskningsfrågorna Vilka läsutvecklingsmodeller är framgångsrika att använda för att utveckla andraspråkselevers läsförmåga i årskurs F–3? och Vad utmärker framgångsrika modeller i förberedelse, genomförande och uppföljning? De slutsatser som kan dras utifrån resultatet är att den mest framgångsrika läsutvecklingsmodellen beror på elevens tidigare kunskaper och läskompetenser i såväl modersmålet som andraspråket. Framgångsrik undervisning präglas av hög kognitiv utmaning och hög grad av stöttning. Stöttningen kan ske både i förberedelsen och genomförandet och bestå av multimodala hjälpmedel och användande av modersmål. Direkt feedback av elevresultat har visat sig vara framgångsrikt för elevens läsutveckling i ett andraspråk.

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka hur lärare kan stötta och stimulera en god läsutveckling under tidiga årskurser. Den syftar till att granska och sammanställa existerande forskning gällande stimulering och stöd i elevers läsutveckling i årskurserna F-3. Den metod som har använts i kunskapsöversikten är systematiskt litteratursökning. Det innebär att forskning samlas in via olika databaser för att sedan analyseras och granskas utifrån frågeställningen. Översikten baseras på tio vetenskapliga källor från Skandinavien. Nio av valda källor är skrivna på engelska och en är skriven på svenska. Samtliga källor är dubbelgranskade (peer reviewed).  Kunskapsöversikten presenterar olika undervisningsmetoder som gynnar den enskilda elevens läsutveckling. Den visar också på de stödstruktur som lärare kan använda sig av. Faktorer med påverkan på läsutvecklingen såsom intresse och självbild belyses också i resultatet. Resultatet visar på ett flertal utmaningar lärare stöter på vid elevers tidiga läsutveckling. Slutsatser som tas utifrån samlad forskning är att det finns olika undervisningsmetoder som stimulerar, stöttar och främjar elevernas läsutveckling på olika sätt. Bland annat olika läsaktiviteter och pararbete. Det är viktigt att lärare har en bred repertoar av olika undervisningsmetoder samt är redo för omprövningar för att främja allas lärande. Även vikten av stimulerande klassrumsmiljö diskuteras i slutsatsen.  En rad utmaningar som lärare ställs inför som särskilt gäller läsning och betygssättning diskuteras.   Nyckelord: läsutveckling, stimulering, stöd, stödstrukturer, utmaningar

This study examines the experienced reading motivation of children who read to a dog, and how reading to dogs can be used in special education for children with reading difficulties. The theoretical framework is inspired by motivational theory and the concepts controlled and autonomous motivation, behavior theory and motivation based on expectation. The method used is semi structured interviews. A total of eleven interviews with children who read to a dog and teachers who work with reading therapy dogs have been collected. Results are that all the children participating in this study have a positive experience of reading to a dog and they prefer reading to a dog to reading to an adult. A common theme from the interviews with the children was a peaceful feeling when reading to a dog. The children started to believe more in their ability to read, and they enjoyed reading to the dog. The participating children described the benefits of the dog as an active listener who did not interrupt or correct the children during reading. The children cuddled with the dog while reading and they described the benefits of being close to the dog as a motivational factor.  The discussion focuses on the role of the learning dog in the special education for children with reading difficulties and how special needs teachers and special education teachers can use reading therapy dogs.