BAKGRUND: Pojkars eftersläpande läsutveckling är empiriskt konstaterad, och upplevs avoss som bekymmersam ur demokratisk synvinkel. Forskning rörande pojkarsläsutveckling presenteras, liksom forskning som behandlar förutsättningarnaför läsutveckling mer generellt. Den valda teoretiska ramen är detsociokulturella perspektivet på lärande.SYFTE: Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger i förskoleklass respektiveskola arbetar med skönlitteratur med särskilt intresse för pojkars medverkan.Frågeställningarna behandlar vilka inslag av reflekterande läsning som finns iklassrummen, i vilken utsträckning de gynnar pojkar samt pedagogersuppfattningar kring pojkars kontra flickors läsning.METOD: Den genomförda undersökningen är en kvalitativ studie med inspiration frånden etnografiska ansatsen. Studien grundar sig på nio observationer i ensjätteklass respektive en förskoleklass, och på fem förberedda samt tvåoförberedda intervjuer med de inblandade pedagogerna.RESULTAT: Resultatet visar att samtal i anslutning till högläsning genomfördes medbarnen i läsutvecklande syfte, och en variation kunde urskiljas beträffandehur aktiva pedagogerna respektive eleverna var i dem. I de samtal där eleverlämnades stort utrymme att lägga fram sina uppfattningar var de flestaeleverna passiva. Pojkarnas bidrag till diskussionerna var ringa, då flertaletav dem förhöll sig till läsningen genom att uttrycka sitt missnöje medbokvalet eller genom att inte uttrycka sig alls.

Syftet med denna litteraturstudie är att visa vad forskningen har kommit fram till om skärmläsningens effekter på barn i åldern 6–16 år. Forskare har också undersökt om elevers läsintresse påverkats av om texten finns på en skärm och jämfört med elevernas läsning av samma texter i pappersform. I studien beskrivs läsningens fem dimensioner och läsintresse är den av dimensionerna som i denna studie är mest central. Traditionell läsning och skärmläsning beskrivs och jämförs i olika studier som behandlar läsutveckling och läsintresse. Resultatet av sammanställningen visar att läsning på skärm kan öka elevers läsintresse, inte minst för elever med lässvårigheter. Resultatet visar också att det inte finns någon stor skillnad i vilket medium eleverna läser på utan snarare hur mediet används i läsundervisningen. De studier som ligger till grund för litteraturstudien är vetenskapliga artiklar och dessa har med hjälp av informationssökning i olika databaser valts ut enligt kriterier för inklusion som nämns i litteraturstudien.

Det finns elever som upphör att utvecklas i sin läsförståelse vid övergången mellan årskurs 3 och 4 då de möter svårare texter och nya kursplaner som ställer högre kognitiva krav. Syftet med föreliggande studie är att beskriva lärares upplevelse av denna stadieövergång med fokus på elevernas läsutveckling. Studien vill undersöka följande: Hur upplever lärare i de båda årskurserna att de kan underlätta stadieövergången för eleverna när det gäller läsförmåga och läsutveckling? Vilka uppfattningar lärare i årskurs 3 respektive 4 har av elevers läsförmåga och läsutveckling. Hur säger lärare i respektive årskurs att de arbetar med läsförmåga och läsutveckling? Vilka material säger lärarna att de använder i läsundervisningen? Utgångspunkten för studien är en balanserad syn på läsning, dvs en syntes mellan phonics och whole language. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer med åtta lärare, fyra som undervisar i årskurs 3 och fyra som undervisar i årskurs 4. Resultatet visar att skolor kan motverka att lässvårigheter blir permanenta genom att ha ännu bättre samverkan kring övergången i syfte att relevant information om eleverna kommer fram till mottagande skola/lärare så att eleverna får rätt stöd från början i årskurs 4. Av resultatet framgår också att lärarna i årskurs 4 uttrycker högre förväntningar på elevernas läsförmåga än de i årskurs 3. Läromedel och kursplaner styr deras förväntningar. Vidare framgår i resultatet vilken läsundervisning som enligt lärarna främjar läsutvecklingen i övergången. Denna undervisning utgörs av gemensam läsning, textsamtal, undervisning i läsförståelsestrategier. Enligt lärarna i studien bör elever dessutom erbjudas mer explicit undervisning i faktatexters struktur redan på lågstadiet, ha större tillgång till texter med olika svårighetsgrad och med ett innehåll som intresserar eleverna. Det bör också avsättas mer tid till läsning - både på egen hand och lärarledd läsundervisning.

Matematiken finns i hela vårt samhälle och matematiken är ett huvudämne i skolan. Kunskap i matematik behövs för att kunna värdera, förstå och kritiskt granska information. Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns en relation mellan elevers läsutveckling och elevers kunskap att lösa kontextuella textbaserade matematiktest. Studien är en kvantitativ studie och innehåller även analyser av resultatet. Metoden som har använts i denna undersökning är kvantitativ och undersökningen utgår ifrån tre olika tester där elevernas nivå på läsutvecklingen har relaterats mot lösningsfrekvensen i textbaserade kontextuella matematiktest. Dessa två prov har vidare relaterats mot ett tredje test innehållande enbart aritmetiska beräkningar. Resultatet som framkom var att det går att se en relation mellan elevers lösningsfrekvens på matematiska kontextuella texttester, jämfört mot elevernas kunskaper i läsutveckling. Desto mer utvecklad läsning eleven har, desto bättre lösningsfrekvens på kontextuella textbaserade uppgifter, vilket också är slutsatsen av denna undersökning.

<p>Denna studie är utförd inom lärarutbildningen och kursen Språk och språkutveckling. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur elever i år 1 agerar under boksamtal och vilket lärande som gestaltas i dessa samtal. Sex elever i år 1 har deltagit i en serie boksamtal som planerats och genomförts med inspiration av den sokratiska samtalsmodellen (Lindström, 2000). Studiens resultat har belysts med tre teoretiska perspektiv; ett didaktiskt perspektiv, ett receptionsteoretiskt perspektiv samt ett läsförståelseteoretiskt perspektiv. Tre kategorier av läsförståelsestrategier identifierades; att fråga, att göra inferenser och att läsa. Dessa läsförståelsestrategier framträdde i analysen av barnens handlande under boksamtalen. Receptionsanalysen visade att boksamtalen öppnade upp en dialog kring olika tolkningar och värdering av texten. Om en elev avvisar en text får denne chans att via dialogen förhandla om mening och ges därmed möjlighet att bekräfta eller förändra sin kunskap. Den didaktiska analysen av boksamtalen åskådliggjorde att detta var en undervisningsform där dialogen och den sociala interaktionen är de primära kunskapskällorna. Förhandling om mening uppstår i situationen och är inte bestämd i förväg. Studiens resultat gjorde tydligt att eleverna med hjälp av boksamtalet blir aktiva läsare, vilket är en förutsättning för god läsförståelse. Lärarens roll i boksamtalen var att stödja elevernas lärandeprocesser och inte att definiera vilken kunskap som skulle läras in. Boksamtalen visade sig också ta tillvara på det demokratiska uppdrag som skolan har.</p><p>This study is carried out within the teacher education and the course Språk och språkutveckling (language and language development). The aim of the study has been to examine how pupils in year 1 act during booktalk and what kind of learning that occurs in the booktalk sessions. Six pupils in year 1 have been participating in a series of booktalk, planned and carried out with inspiration from the Socratic Model of Conversation (Lindström, 2000). To analyse the results of the study, three theoretical perspectives have been used; a didactic perspective, a reader-response perspective and a reading comprehension perspective. Three categories of reading comprehension strategies were identified; to ask, to make inferences and to read. These reading comprehension strategies became apparent in the analysis of the pupils actions during the booktalk. The reader-response analysis showed that the booktalk made a dialogue about different interpretation and appraisal possible. A pupil who rejects a text gets a chance to negotiate about meaning through the dialogue and are thereby given the opportunity to confirm or change his or hers knowledge. The didactic analysis exhibited that the booktalk represents an educational model where the dialogue and the social interaction are the primary sources of knowledge. The construction of meaning originates from the situation and is not predestined by the teacher. The result of the study made it clear that the pupils due to the booktalk became active readers, which is required for developing good reading comprehension. The teacher’s part in the booktalk was to support the learning process of the pupils, not to define which kind of knowledge they should require. The booktalk also showed to have the possibility to put the democratic assignment of the school into practice.</p>

<p>Denna uppsats behandlar varför några utvalda pedagoger arbetar tematiskt samt deras förhållningssätt till den tematiska undervisningen. I uppsatsen ställer jag frågor om vad de intervjuade pedagogerna anser att en tematisk undervisning kan ha för konsekvenser på elevers inlärning. Undersökningen omfattar även om pedagogerna tror att läsutvecklingen kan gynnas genom tematisk undervisning. Definitionen av vad tematisk undervisning är har hämtats ur litteratur om ämnet och utgörs av att ämnen integreras, en erfarenhetsbaserad undervisning och att inte ha en läromedelsstyrd undervisning.Jag använt mig av kvalitativa samtalsintervjuer som metod för min undersökning. I det huvudsakliga resultatet syns att de medverkande pedagogerna anser att tematisk undervisning kan vara gynnsamt för elevers inlärning. De slutsatser som jag då kan dra är att tematisk undervisning är gynnsamt på grund av att olika ämnen integreras inom temat och då bildar en helhet för eleven. Den är också gynnsam på grund av den erfarenhetspedagogiska riktningen den tematiska undervisningen ofta antar.</p>

Denna studie är utförd inom lärarutbildningen och kursen Språk och språkutveckling. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur elever i år 1 agerar under boksamtal och vilket lärande som gestaltas i dessa samtal. Sex elever i år 1 har deltagit i en serie boksamtal som planerats och genomförts med inspiration av den sokratiska samtalsmodellen (Lindström, 2000). Studiens resultat har belysts med tre teoretiska perspektiv; ett didaktiskt perspektiv, ett receptionsteoretiskt perspektiv samt ett läsförståelseteoretiskt perspektiv. Tre kategorier av läsförståelsestrategier identifierades; att fråga, att göra inferenser och att läsa. Dessa läsförståelsestrategier framträdde i analysen av barnens handlande under boksamtalen. Receptionsanalysen visade att boksamtalen öppnade upp en dialog kring olika tolkningar och värdering av texten. Om en elev avvisar en text får denne chans att via dialogen förhandla om mening och ges därmed möjlighet att bekräfta eller förändra sin kunskap. Den didaktiska analysen av boksamtalen åskådliggjorde att detta var en undervisningsform där dialogen och den sociala interaktionen är de primära kunskapskällorna. Förhandling om mening uppstår i situationen och är inte bestämd i förväg. Studiens resultat gjorde tydligt att eleverna med hjälp av boksamtalet blir aktiva läsare, vilket är en förutsättning för god läsförståelse. Lärarens roll i boksamtalen var att stödja elevernas lärandeprocesser och inte att definiera vilken kunskap som skulle läras in. Boksamtalen visade sig också ta tillvara på det demokratiska uppdrag som skolan har. This study is carried out within the teacher education and the course Språk och språkutveckling (language and language development). The aim of the study has been to examine how pupils in year 1 act during booktalk and what kind of learning that occurs in the booktalk sessions. Six pupils in year 1 have been participating in a series of booktalk, planned and carried out with inspiration from the Socratic Model of Conversation (Lindström, 2000). To analyse the results of the study, three theoretical perspectives have been used; a didactic perspective, a reader-response perspective and a reading comprehension perspective. Three categories of reading comprehension strategies were identified; to ask, to make inferences and to read. These reading comprehension strategies became apparent in the analysis of the pupils actions during the booktalk. The reader-response analysis showed that the booktalk made a dialogue about different interpretation and appraisal possible. A pupil who rejects a text gets a chance to negotiate about meaning through the dialogue and are thereby given the opportunity to confirm or change his or hers knowledge. The didactic analysis exhibited that the booktalk represents an educational model where the dialogue and the social interaction are the primary sources of knowledge. The construction of meaning originates from the situation and is not predestined by the teacher. The result of the study made it clear that the pupils due to the booktalk became active readers, which is required for developing good reading comprehension. The teacher’s part in the booktalk was to support the learning process of the pupils, not to define which kind of knowledge they should require. The booktalk also showed to have the possibility to put the democratic assignment of the school into practice.

Syftet med detta arbete är att studera elevers tidiga utveckling av förmågan att avkoda text och attbeskriva huvudtyper av olika utvecklingsvägar. Frågor som besvaras är vilka steg som kanidentifieras i utvecklingen av förmågan av avkoda text i den tidiga läsutvecklingen i årskurs ettoch två samt vilka huvudtyper av utvecklingsvägar som kan identifieras. För att svara på dessafrågor har 46 elevers tidiga läsning analyserats vid tre tillfällen under ett år. Vid läsningenanalyseras fyra olika aspekter av läsande. Dessa är ljudning, korrigering, avvikelse och förståelse.Fyra olika utvecklingsvägar har identifierats. Elevprofil ett är de elever som har ett starktutgångsläge och som behåller detta hela vägen. Elevprofil två är de som inte har ett lika starktutgångsläge men som har en positiv utveckling. Elevprofil tre har ett svagt utgångsläge, alla gårframåt i sin utveckling med avseende på i stort sett alla aspekter. Elevprofil fyra är de som inte harett starkt utgångsläge och som heller inte har någon tydlig utveckling.

Syftet med föreliggande uppsats är att visa hur skillnaden ser ut mellan lärarnas praktik och forskningens teori när det gäller att främja läsförståelse på högstadiet. I litteraturgenomgången presenteras läsprocessen och ett antal studier om vad några forskare anser främjar läsförståelse. Följande frågeställningar har varit ledande i undersökningen: Hur ser skolan till att eleverna uppnår en läsförståelse som motsvarar deras ålder/utveckling; hur utvärderar skolan elevernas kunskaper inom ämnet; hur ser forskare på vad som krävs för att förbättra läsförståelsen? Jag har intervjuat en specialpedagog och fem lärare som undervisar i svenska på två högstadieskolor. Resultatet visar att lärarna använder ett stort antal av de metoder som forskarna förespråkar men inte alla. Likaså tar inte alla forskare upp samma metoder. Pedagogerna använder även tillvägagångssätt som inte forskarna lyfter fram. Det saknas en systematik i uppläggningen av läsprocessen som leder även genom högstadiet. / The purpose of my essay is to explore the differences between teachers´ practice and the theory of research when it comes to improving reading comprehension during upper school. In the literature review, I opted to pick up the process of learning to read and investigations about what some researchers consider improve reading comprehension. To have my purpose answered I set up the following questions: How does school make sure that pupils reach a reading comprehension that correspond to their age/development; how does school evaluate pupils´ knowledge concerning reading comprehension; how do researchers look upon what requirements are needed to improve the reading comprehension? I have interviewed one special pedagogue and five teachers who are teaching Swedish in two upper schools. The result shows that the teachers are using a large numbers of the methods that the researchers advocate but not all. Likewise do not all researchers mention same methods. The pedagogues also use procedures that the researchers do not emphasize. It is lacking a systematic presentation of the reading process that continues all the way through upper school. The purpose of my essay is to explore the differences between teachers´ practice and the theory of research when it comes to improving reading comprehension during upper school. In the literature review, I opted to pick up the process of learning to read and investigations about what some researchers consider improve reading comprehension. To have my purpose answered I set up the following questions: How does school make sure that pupils reach a reading comprehension that correspond to their age/development; how does school evaluate pupils´ knowledge concerning reading comprehension; how do researchers look upon what requirements are needed to improve the reading comprehension? I have interviewed one special pedagogue and five teachers who are teaching Swedish in two upper schools. The result shows that the teachers are using a large numbers of the methods that the researchers advocate but not all. Likewise do not all researchers mention same methods. The pedagogues also use procedures that the researchers do not emphasize. It is lacking a systematic presentation of the reading process that continues all the way through upper school.

Samhället står i ständig förändring, och vi lever i ett informationssamhälle där vi ideligen kommer i kontakt med olika former av texter, vilket har fått till följd att det ställs andra krav på människans läsutveckling. Då forskning har visat på minskad läsförmåga hos elever i årskurs 4, ansåg vi det intressant att utveckla kunskap om hur elevers läsintresse kommer till uttryck i och utanför skolan, vilket också är studiens syfte. I denna studie har kvantitativ och kvalitativ metod kombinerats. För att få svar på vilka förutsättningar som har betydelse för elevers läsintresse utanför skolan, genomfördes en enkätundersökning. Elevernas enkätsvar användes som stöd när lärarna därefter intervjuades. Lärarna kunde också ge svar på vilka förutsättningar som har betydelse för elevernas läsvanor i skolan. Det centrala som studiens resultat pekar på är att det, finns fysiska och intellektuella redskap. Då studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv kan det fysiska redskapet förklaras som böcker, medan det intellektuella redskapet kan förklaras som läsintresset. Det har betydelse för elevers läsintresse, att de fysiska och intellektuella redskapen  samverkar med varandra. / The society is constantly changing, and we live in an information society where weoften get in contact with different forms of texts. Because of that we can see other typesof demands on peoples reading development. Research has shown reduced readingability in students in grade four, therefore we thought it would be interesting to gainknowledge about the condition regarding interests of reading for students in grade four,both in and outside school, which also is the purpose of this study.In this study, quantitative and qualitative methods were combined. To get the answersto what conditions are relevant to the students’ interest in reading outside the school, asurvey was made. The students’ survey responses were then used as support when theteachers thereafter were interviewed. The teachers could also provide the answers onwhat conditions are relevant to the students’ reading habits at school.The most important result of this study is that there are physical instrument andintellectual instrument. As the study is based on a socio cultural perspective, thephysical instrument can be explained as books, whilst the intellectual instrument can beexplained as interests of reading. In order to motivate students’ interest in reading, it isimportant that these instruments interact with each other.