I takt med digitaliseringen och den ökade förekomsten av e-böcker och digitala boktjänster, ser vi en förändring i samhällets läsvanor. Dessa förändrade läsvanor speglas även i elevernas läsvanor, där användningen av elevanpassade digitala boktjänster som Polylino skola blir mer vanligt i svenska klassrum. Eleverna får därmed ta del av en annan form av lyssning utöver den lärarledda högläsningen. Syftet med studien är att synliggöra om lärare ser Polylino skola som jämförbart med högläsning gällande användningen och syftet samt dess förtjänster och nackdelar. Forskningen har baserats på data som har samlats in på två sätt; en kvalitativ enkätundersökning med 40 svarande, och kvalitativa intervjuer med sex lärare, varav samtliga verksamma i förskoleklass samt årskurserna 1-3. Resultatet analyseras utifrån literacybegreppet, med fokus på läsandegemenskap, The Four Resource Model, föreställningsvärldar, Reciprocal teaching och stöttning. Resultatet visar att elevernas vardagspraktiker kring digitala verktyg påverkar användandet av Polylino skola, där fokus faller på stimulering och underhållning, istället för textens innehåll. Det fasta formatet i Polylino skola anses av lärarna begränsa den läsutveckling som eleverna normalt hade utvecklat i högläsningspraktiker, då bland annat interaktion, inlevelsen och samtalet om det lästa uteblir. Däremot lyfts Polylino skola som ett bra stöd för elever som behöver hjälp med att knäcka läskoden och kan främja ett utvecklat läsintresse hos eleverna. Vidare diskuteras studiens resultat i relation till tidigare forskning och teori. Studien ger en bild av hur lärare beskriver sitt arbete med högläsning respektive Polylino skola i undervisningen för förskoleklass och årskurserna 1-3 samt belyser utvecklingsmöjligheter.

Syftet med den här kunskapsöversikten är att lyfta fram forskning som visar på skillnader i läsutveckling mellan pojkar och flickor. Detta görs utifrån frågeställningarna: Vad säger forskningen om elevers läsförmåga? Finns det skillnader mellan pojkar och flickors läsförmåga? Vilka faktorer kan bidra till dessa skillnader? De artiklar vi har valt ut för kunskapsöversikten har vi hittat i databasen ERIC (ProQuest). I våra sökningar valde vi ut studier som handlade om läsutveckling och som i första hand var i en nordisk kontext. Utifrån de sökkriterier vi använde oss av genererades åtta artiklar som vi ansåg var relevanta. Dels var det artiklar som använde PISA-undersökningar som grund för sina studier, och där vi kunde se en jämförelse med yngre elevers läsförmåga, dels var det artiklar som visade longitudinella resultat. Resultaten visar att det finns skillnader i läsförmåga hos pojkar och flickor, men att anledningen till dessa skillnader är svåra att förklara. Det finns också andra faktorer som är relevanta i sammanhanget, såsom bland annat föräldrars utbildningsbakgrund, kulturella samtal i hemmet, och föräldrarnas härkomst. Det är dock oklart om dessa faktorer är orsaken till skillnaden mellan könen eller om de snarare är ytterligare faktorer som kan försvåra eller hjälpa inlärningsprocessen för eleverna.

Näst intill alla lärare finner mer eller mindre stöd i sin undervisning från det läromedel som dehar att tillgå. Individualiseringen av skolan har fått en större roll under de stora skolreformernaunder 1950/60-talet och innebär att anpassning ska ske efter bland annat elevernas erfarenheter,intressen, förmåga och förutsättningar. Forskning exempelvis Schmidt och Gustavsson (2011, s.41) visar att de läromedel som används i skolan inte är förankrade i elevernas vardagsliv ocherfarenheter. Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS) (2016, s. 30) visar attelever födda i Sverige men har utlandsfödda föräldrar är de som drabbas hårdast, då de är denenda gruppen som inte har förbättrat resultatet från tidigare studier.Syftet är att se vad valet av läromedel har för påverkan på motivationen hos elever med enflerspråkig bakgrund. Syftet besvaras genom frågorna: Vad finns det för samband mellanmotivation och läsutveckling? Hur stor betydelse har valet av läromedel för elevers ochflerspråkiga elevers läsutveckling och motivation? Vilka faktorer kan vara viktiga att tänka pånär man väljer läromedel?Litteratur samlades in via sökningar i databaserna Educational resources information center(ERIC), Primo och Swepub. Artiklarna är både internationella och nationella. Vid analys av denlitteratur som har valts ut har jag utgått från inkluderingskriteriet att det ska vara nyare forskningsom nämner något av sökorden i titel eller i abstract för att vara relevant i studien.Tre doktorsavhandlingar och sju vetenskapliga tidskriftsartiklar ingår i studien. Resultatet visaratt det finns en tydlig koppling mellan motivation och läsutveckling. Valet av läromedel tycks haen påverkan på läsmotivationen utifrån ett generellt och kulturellt plan, dock redogör inte studienför hur valet påverkar den flerspråkiga eleven rent språkligt. Slutsatsen av studien är att valet avläromedel påverkar läsmotivationen positivt och kan således bidra till läsutveckling.

Forskning idag menar att grupparbete är en undervisningsmetod som främjar elevers sociala och ämneskunskapsmässiga förmågor. Det är därför viktigt att lärare är väl medvetna om grupparbetets många fördelar och hur grupparbetet bör läggas upp. Denna litteraturstudie behandlar grupparbete inom läsförståelse i svenskundervisningen i årskurs F-3. Den sociokulturella teorin och i synnerhet appropriering ligger till grund för arbetets utgångspunkt. Det som litteraturstudien är ämnad att undersöka är vad forskningen säger om elevers förutsättningar att arbeta som grupp inom läsförståelse. Material har samlats in från databaserna Primo, ERIC, SwePub och EBSCO med hjälp av olika kriterier för inklusion. Materialet som undersökts och analyserats består av två doktorsavhandlingar och åtta vetenskapliga artiklar, både nationella och internationella. Resultatet visar att fördelarna med grupparbete är betydligt större än nackdelarna och att det är någonting som man bör arbeta med i verksamheten. Resultatet visar även på att lärare som inte arbetar kontinuerligt med grupparbete har som argument att de tycker att det är svårt att genomföra undervisningen på grund av att de inte har redskap för att ha uppsikt över klassen när de arbetar i grupper. Slutsatsen utifrån resultaten är att det finns många fördelar med grupparbete om läraren är väl förberedd och använder sig av väl utvalda strategier.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur några verksamma lärare arbetar för att främja den matematiska utvecklingen hos elever som har en försenad eller svag läsutveckling. För att undersöka detta valdes semistrukturerade intervjuer som metod. Tre verksamma klasslärare och en speciallärare i grundskolans årkurs 1 – 3 intervjuades. Frågorna de fick utgick från tre teman: deras syn på läsutvecklingen och när den kan anses vara försenad, hur matematisk och språklig förmåga hänger ihop samt hur man kan arbeta språkutvecklande inom matematiken. Lärarna uppfattade att de flesta elever hade knäckt läskoden till årskurs två. De elever som hade svårigheter med läsningen hade ofta också svårigheter i matte, enligt de intervjuade lärarna. För att främja en fortsatt utveckling av dessa elevers matematiska förmåga bör man enligt de intervjuade lärarna arbete språkutvecklande inom matematiken. Fyra betydande arbetsområden formulerades: begreppsförståelse, kontextuell förståelse, lära genom samtalet samt praktiskt arbete.

Syfte med vårt examensarbete är att undersöka hur lärare säger att de arbetar med elever som kan läsa vid skolstarten. Hur säger lärare att de ger dessa elever möjlighet att utvecklas utifrån sin förmåga? Vår studie utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande som hävdar att vi lär oss i sociala sammanhang och kommunikation och interaktion mellan människor är viktig (Säljö, 2014). Vår studie har genomförts med både en kvantitativ och en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden genomfördes i form av fem semistrukturerade intervjuer (se bilaga 1) på tre olika skolor och den kvantitativa metoden i form av en enkätundersökning (se bilaga 2) via internet som 25 personer tog del av. Resultatet visar att merparten av lärarna i materialet samarbetar med kollegorna från förskoleklassen innan eleverna börjar i årskurs 1, men få är personligen inne i förskoleklassen under vårterminen och kontrollerar elevernas läsförmåga. Vanligt är att göra olika lästester av elevernas läsförmåga vid skolstart i årskurs 1. För att anpassa undervisningen i årskurs 1 utifrån elevernas olika läsförmåga, använder merparten av lärarna varierade läromedel med olika förmodade svårighetsgrader. Resultatet visar att lärarna i materialet har gemensamma genomgångar med hela elevgruppen och därefter får eleverna individanpassade uppgifter. De elever som redan kan läsa är ofta närvarande på gemensamma genomgångar gällande bokstavsinlärning och att forma bokstäver. När det gäller att utmana elever var även här svaren från lärarna i intervjun och från enkäterna likartade. Det framgår att om en elev har knäckt läskoden innebär inte det automatiskt att han/hon förstår innehållet av det lästa eller kan föra en diskussion kring innehållet. Slutligen visar resultatet att lärarna tror på och strävar efter en undervisning där eleverna lär tillsammans och elever med olika starka förmågor lär och utmanar varandra i helklass, mindre grupper eller par.

Språket är den största faktor för framgångsrik kommunikation. Utan språket är det svårt i interaktion med andra människor. Främst för de andraspråkselever som kommer till Sverige utan något svenskt ordförråd alls. Helt oförstådda och vilsna. Med denna information i baktanke valde vi att göra en litteraturstudie där tidigare forskning har undersökts för att besvara vår frågeställning “Vilka är de främsta faktorerna för att främja andraspråkselevers läsutveckling?”. Tidigare forskning har varit vetenskapliga artiklar och avhandlingar som är granskade och berör vårt område. Genom den granskade forskningen visar vårt resultat att det finns en mångfald olika faktorer som främjar andraspråkselevers läsutveckling. Det som resulterade som viktiga var att låta eleverna få interaktion med andra, modersmålsundervisning, studiehandledning, stöttning och läsinstruktioner.

Att kunna läsa är viktigt i ett samhälle där information och kommunikation ofta sker genom skrift. Syftet med denna studie var att undersöka och belysa hur några lärare inom grundsärskolan, årskurs 7-9, understödjer elevers läsutveckling. Den teoretiska utgångspunkten grundar sig i Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Studien utgjordes av en multipel fallstudie med en kvalitativ forskningsansats. I fallstudien undersöktes sex stycken grundsärskolor genom 15 observationer och 6 intervjuer varav 4 gruppintervjuer. I intervjuerna deltog sammanlagt 10 lärare. Resultatet i studien visar att lärarna i studien använder en mix av läsutvecklingsstrategier i sin läsundervisning. Eleverna har individuella och nivåanpassade arbetsuppgifter med anledning av olika behov och intressen. Resultatet visar även att lärarna tycker att arbetet med läsförståelse är särskilt viktigt för eleverna i grundsärskola, att eleverna arbetar aktivt med ord- och begreppsförståelse och att eleverna ges tillfällen att återberätta händelser och texter. Både vikten av individuellt och gemensamt arbete kring läsning träder fram som viktiga delar i elevernas läsutveckling.

Skrivkunskaper har länge setts som skolans uppgift att undervisa om men barns skrivutveckling börjar ofta redan på förskolan. Samtidigt finns det inte så mycket forskning om hur förskollärare arbetar med barns tidiga skrivutveckling. Det här arbetets syfte är att ta reda på hur barn blir utmanade i sitt skriftspråk och hur förskolors miljöer inspirerar barn till att skriva. Arbetet utgår från det sociokulturella perspektivet, där språket anses vara en viktig del i barns utveckling. Arbetet har tagit sin utgångspunkt i begreppen proximal utvecklingszon, scaffolding och mediering vilka är kopplade till det sociokulturella perspektivet. Metoden för arbetet har varit semistrukturerade intervjuer, där fem förskollärare har deltagit i fyra intervjuer. De medverkande förskollärarna arbetar på fyra olika förskolor, tre av dem ligger i mellansverige och en av dem ligger i södra Sverige. Resultatet av studien visar att förskollärare använder sig av två olika metoder, Bottom-up och Top-down metoden. Den visade även att Bornholmsmodellen är en användbar modell i förskolan för att undervisa om språklig medvetenhet. Språklig medvetenhet visar sig vara en grundläggande kunskap för att lära sig skriva. Förskollärarna i studien ta vara på barns intresse genom att vara nyfikna, intresserade och positiva till barns eget skrivande. Barn blir utmanade i sitt skrivande genom olika material så som pussel, spel och bokstavslikande artefakter. Barn blir även utmanade genom att försöka skriva själva i tidig ålder. Förskolorna inspirerar skrivandet genom att det i lokalerna finns bokstäver och skyltar uppsatta.  De olika förskolorna har tagit fram platser för barns skrivande. Vid dessa speciella skrivplatser finns det material som är användbara när barn lär sig skriva.

Syftet med studien var att undersöka om lärare är hjälpta av bedömningsverktyget LegiLexi i bedömning av elevernas läsutveckling och hur resultaten används i den kommande undervisningen. Syftet var också att undersöka speciallärarens roll i bedömningsarbetet och vid planering av fortsatt undervisning med ambitionen att vi tillsammans med skolans personal kan bidra till elevernas läsutveckling. Vår studie har en kvantitativ ansats. Data har insamlats genom en digital enkätundersökning. Vi analyserade vår insamlade data deskriptivt. Vår urvalsgrupp bestod av 127 lärare som arbetat med materialet i minst 3 år. Resultatet för studien visar att ett övervägande antal lärare upplever sig hjälpta av bedömningsverktyget både när det gäller att identifiera elevernas läskunskaper och i planeringen av undervisningen. Studien visar också att det finns områden i materialet som behöver utvecklas för att passa för alla elever och att skolorna har olika förutsättningar för att använda sig av det fullt ut. Orsaker som brist på tid och skolans organisation nämns som problem för att utföra ett kollegialt samarbete. Speciallärarens roll i arbetet med bedömning och planering av fortsatt undervisning ser mycket olika ut på skolorna. Till störst del sker ett samarbete mellan lärare och speciallärare när det gäller elever i behov av stöd. Speciallärarens höga ämneskompetens är viktig i bedömningsarbetet för att elever ska få rätt stöd och därmed förhindra att lässvårigheter uppstår.