LTG- metodens betydelse -Sex lärares syn på sitt arbete med läs- och skrivutveckling i skolår 1, ur ett LTG- perspektivAngela Ekström och Åsa GustavssonVi har gjort en kvalitativ undersökning där datainsamling har skett genom intervjuer. Problemområdet har varit att ta reda på hur sex lärare ser på sitt arbete med läs- och skrivutveckling i skolår 1, ur ett LTG- perspektiv (läsning på talets grund). Vi tycker att det finns outforskade luckor inom läs- och skrivutvecklingsområdet, gällande lärarperspektivet. Enligt vår mening har lärare blivit bortglömda då koncentrationen mest riktats på eleverna. Med denna undersökning vill vi bidra till kunskapsutveckling när det gäller blivande lärares kompetens inom läs- och skrivutveckling. Syftet är att erhålla vidare kunskap samt skapa en djupare förståelse för hur läs- och skrivutveckling kan ske i praktiken på olika sätt, med fokus på LTG- metoden. Våra problemformuleringar var: Hur ser de intervjuade lärarna på sitt arbetssätt med läs- och skrivutveckling i skolår1 och varför väljer de att arbeta så? Vilken betydelse och roll har LTG- metoden för de intervjuade lärarnas sätt att arbeta med läs- och skrivutveckling i skolår 1? Undersökningens genomförande har baserats på intervjuer och litteraturstudier. De sex intervjuade lärarna använder sig av LTG- metoden i sin undervisning, endast en av dem använder enbart denna metod. De övriga anser att LTG- metoden bör kompletteras med ljudningsmetoden. Valet av metod är inte avgörande, istället handlar det om lärares förhållningssätt till eleverna och att läraren tror på sitt arbetssätt med läs- och skrivutveckling. / AbstractThe importance of LTG- method- Six teachers´ views on their work with reading- and writing development skills in school year 1, from an LTG-perspectiveAngela Ekström and Åsa GustavssonWe have done a survey were our datacollection has been made through interviews. We wanted to know six teachers´ views on their work with reading- and writing development skills in school year 1, from an LTG- perspective (reading on the ground of speaking). With this survey we want to accomplish development of knowledge for students who wants to become teachers. Our main purpose is to gain more knowledge and create a deeper understanding for how reading- and writing development works in real life in different ways, with focus on LTG. One of our conclusions is that it’s not a question of choosing a method, instead it’s all about teachers attitudes and their believes in their work with reading- and writing development.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka åtta verksamma lärares erfarenheter, syfte och utformning av läsläxan. Läsläxan har en lång tradition i skolan, vilket gör att flera lärare idag ser den som ett självklart komplement till skolan. Detta i sin tur kan påverka att syftet med läsläxan brister, och resultatet blir inte vad som förväntas. Semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma lärare ligger till grund för studiens resultat, som har transkriberats och analyserats. Det skapades kategorier i syfte att besvara studiens forskningsfrågor, vilka var; vad är årskurs 1-3 lärarnas syfte med läsläxan? Vilka arbetssätt uttrycker årskurs 1-3 lärarna att de använder gällande läsläxan? Vad är årskurs 1-3 lärarnas erfarenheter av läsläxan? Resultatet ställdes i relation till tidigare forskning, för att sedan dra en slutsats. Slutsatsen visar att läsläxan ses som självklar trots att det inte finns en tydlig koppling mellan läsläxan och elevernas utveckling. Det största syftet med läsläxan är att eleverna ska få en mängdträning, samt att elevernas hemförhållande varierar vilket kan ha en stor negativ påverkan på elevernas läsutveckling.

Studiens syfte är att beskriva och analysera om lågstadielärare uppfattar att verktygen LegiLexi och Lexplore gynnar kartläggningen av lågstadieelevers läsfärdigheter samt på vilket sätt. Sju deltagare med erfarenhet av LegiLexi samt lika många med erfarenhet av Lexplore medverkade i studien och tillkom genom ett bekvämlighets- och snöbollsurval. En kvalitativ metod i form av digitala enkäter med öppna frågor användes för att söka svar på kartläggningsverktygens för- och nackdelar, vilka elever som gynnas respektive missgynnas samt hur resultatet används. För att strukturera och kategorisera resultatet användes tematisk analys och sju teman urskildes som tillsammans besvarar studiens syfte och frågeställningar. Resultaten visar att ofokuserade och svaga elever anses missgynnas av verktygens upplägg och att det påverkar elevernas motivation. En fördel med verktygen är dock att de underlättar för en likvärdig bedömning och de elever som är i behov av stöttning upptäcks tidigt och att undervisningen kan anpassas utifrån olika behov. Läsförståelse anses vara den viktigaste läsfärdigheten att utveckla men deltagarna är kritiska till hur läsförståelsen mäts och det faktum att kartläggningsverktygen tar mycket lektionstid i anspråk. Trots att elever anses missgynnas av kartläggningarnas upplägg kan verktygen hjälpa lärarna med bedömning av elevers läskunskaper. Genom att kombinera båda kartläggningsverktygen finns möjligheten att leva upp till deltagarnas önskan om ett mer effektivt och tidsbesparande kartläggningsverktyg då endast de med svårigheter behöver vidare utredning.

Syftet med vår studie var att närmare undersöka hur lärare i årskurs1-3 arbetar för att främja läsutveckling hos nyanlända elever. Studiens syfte inkluderade även att analysera vad lärare i årskurs f-3 anser om nyanlända elevers läsutveckling. Studien baseras semistrukturerade intervjuer med fem lärare i årskursf-3. Resultaten indikerar att undervisningsgrund, som bygger på anpassning utifrån elevernas nivåer, är central för att stödja nyanlända elever i att utveckla sina färdigheter i det svenska språket och därmed främja deras läsförmåga. Genom studiens undersökning framkommer att anpassningen utgör en väsentlig komponent i undervisningen för att eleverna ska kunna uppnå sina lärandemål. Resultaten av undersökningen tyder på att lärarna strävar efter en jämlik utveckling när det gäller läsfärdigheter hos nyanlända elever. För att uppnå detta använder lärarna tydliga riktlinjer som hjälper dem att bedöma elevernas nuvarande förmågor och vägleder dem i hur de kan arbeta för att främja utvecklingen hos varje elev i enlighet med deras individuella framstegstakt. Slutsatsen av vår studie är att anpassningen är av central betydelse för att eleverna ska kunna utvecklas utifrån sina specifika behov. Innan anpassningen är det nödvändigt för läraren att klargöra varje elevs kapacitet för att individualisera undervisningen och därigenom skapa en likvärdig utbildning för alla elever, särskilt de nyanlända.

This study investigates how teachers work with mapping and pedagogical interventions in reading in Swedish and Northern Sámi, which interventions are carried out when reading difficulties are suspected, and what challenges the teachers identify in terms of mapping and pedagogical interventions in case of reading difficulties in Swedish and Northern Sámi. The method used in the study was interviews with active teachers in a Sámi school, that teach Swedish or Sámi. The result shows that teachers have difficulties in assessing whether it is the language or the reading difficulty that is the problem for the student, if the student has difficulties. The result also shows that the teachers have alack to use for mapping but also in the teaching of reading in Northern Sámi. / Dán barggus jearaldat lea gokte oahpaheaddjit barget kártemiin ja pedagogalaš bidjosiiguin lohkamusaš ruoŧagielas ja davvisámegielas, makkár hástalusat gávdnojit go vihkut lohkanváttisvuođaid, ja makkár hástalusaid oahpaheaddjit oidnet go galget kártet ja pedágogalaš bidjosiiguiin jus leat lohkan váttisvuođat ruoŧagielas vai davvisámegielas. Metoda mii lea geavahuvvon barggus lea jearahallamat bargi oahpaheddjiiguin geat oahpahit ruoŧagiela vai sámegiela. Bohtusat vuosehit ahte lea váttis oaidnit jus oahppin lea váttis gielain vai lohkan váttisvuođaiguin jus oahppis lea váttisvuođat. Bohtosat maid vuosehit ahte leat unnán oahpponeavvut kártemis ja lohkanoahpahusas davvisámegielas.

The purpose of this study is to investigate the cooperation between school librarians and teachers in the early years of schooling. The study is based oninterviews with school librarians and teachers. I have chosen to ask open interview questions to both school librarians and teachers about their perception of collaboration based on Montiel Overall's TLC model. In this way, the professional categories' ability to cooperate has been put under the microscope. The questions in the study mainly concern the importance of the school library for students' reading development in school. And what the cooperation between school librarians and teachers looks like in order to achieve a good reading development among students. In addition, questions were asked about how the role of the principal and school management affects the possibility of cooperation between the two professions. One of the conclusions of the study is that cooperation can be developed. Today, the two professions often work side by side towards the same goal without direct cooperation. Principals are not considered by the professions to prioritise the library and this contributes to the low level of cooperation between school librarians and teachers.

By utilizing technical tools, students with reading difficulties can receive support and assistance to enhance their ability to comprehend texts. The present study explores how special education teachers in language, reading, and writing utilize digital technology to support students with reading difficulties. Additionally, the study investigates how these teaching tools are adapted based on the age of the students.  The empirical material was collected from eleven practicing special education teachers primarily working with students in grades 1-9. This was done through a survey study with open-ended questions, which were subsequently analyzed based on the research questions.  The results show that special education teachers consider reading for comprehension to be a complex task which requires motivation and learning to develop as successfully as possible. They also mention that they use supportive tools differently based on students' age, with younger students tending to be allowed to use digital learning tools more often as a motivating factor and older students receiving digital tools as a concrete support for enhancing their learning strategies and reading skills. Additionally, the teachers noted that there was often a lack of knowledge of how to use assistive technology as an efficient support, both among teachers and students. In conclusion, this study shows that special education teachers need more knowledge about assistive technology, and that assistive technology needs to be introduced at an earlier age for students to become aware of the functions of assistive tools.

Den här studien fokuserar på lässtrategier som används i läsundervisningen för att utveckla elevernas läsförståelse. Forskning visar på att elever som använder sig av lässtrategier har en god läsförståelse och att elever som inte använder sig av lässtrategier, kan förbättra sin läsförståelse genom att få kunskaper om de olika lässtrategierna. Teorierna som studien lutar sig mot är Schulmans teori om lärares kunskapsbas, samt olika lässtrategier som har delats in under de tre kategorierna memoreringsstrategier, metakognitiva strategier och affektiva strategier. Studien syftar till att undersöka hur lärare i lågstadiet använder olika lässtrategier i arbete med elevernas läsutveckling med avseende om eleverna arbetar i helklass eller parvis. På de sättet fyller studien en kunskapslucka om hur lärare anpassar läsundervisningen med olika lässtrategier med avseende på olika gruppkonstellationer. För att kunna svara på frågeställningen användes en kvalitativ insamlingsmetod. De genomfördes både semistrukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i norra Sverige. Resultaten visar att lärarna använder sig av olika lässtrategier i läsundervisningen, både när eleverna arbetar i helklass och vid arbeten i parkonstellationer. Lässtrategierna varierade med allt från sammanfattningar och förutsägelser, till att kunna läsa mellan raderna och bygga på ordförråden. De visade sig att lärarna använde olika figurer, cowboyen, spågumman, reportern och detektiven för att framställa de olika lässtrategierna på ett elevnära sätt som gjorde att de blev greppbara för eleverna. I den avslutande diskussionen överlägges de olika lässtrategierna under respektive gruppkonstellation. Lässtrategierna i form av de olika figurerna kopplas samman med Schulmans teori och dryftas som en representation till lässtrategierna.

Redan i de tidiga skolåren och i skolans alla ämnen har språket stor betydelse för utvecklingen och lärandet. Alla barn utvecklas olika och skolan har ett uppdrag i att möta och utmana alla elever. Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur skolan kan möta och utmana de elever som redan har ett välutvecklat språk när de kommer till skolan, något som vi väljer att kalla tidiga språkare, samt hur specialläraren inom språk-, skriv- och läsutveckling kan vara delaktig i detta arbete. Studien belyser även hur samverkan mellan personal på skolan och skolbibliotek kan främja dessa elevers språk-, skriv- och läsutveckling. Teoretisk utgångpunkt i studien är sociokulturellt perspektiv. Empiri till studien har samlats in genom intervjuer av kvalitativ och semistrukturerad karaktär med åtta respondenter. Resultatet visar att lärare och förskollärare upplever att de snabbt får en klar bild av samtliga elevers språkliga förmågor och vilka som är i behov av särskilda utmaningar. Det framkommer också att lärare och förskollärare uppger sig ha möjligheter att utmana de som har kommit längre i sin språkliga utveckling. Gruppens betydelse och sammansättning lyfts som viktiga faktorer för lärande och samtliga respondenter trycker på vikten av det sociala arbetet i skolan. Resultatet visar även att lärare och förskollärare främst önskar handledning från speciallärare inom språk-, skriv- och läsutveckling för att möta de språkligt tidiga elevernas behov. Speciallärarens handledande roll är en viktig specialpedagogisk implikation som framkommer i studien. / Already in the early school years and in all school subjects, the language has great importance for development and learning. All children develop differently and the school has a mission to meet and challenge all pupils. The aim of the study is to provide knowledge about how the school can meet and challenge the students who already have a well-developed language when they come to school, something that we choose to call early language speakers, and how the special needs teacher in language, writing and reading development can be involved in this work. The study also highlights how collaboration between staff at the school and school libraries can promote these pupils' language, writing and reading development. The theoretical starting point in the study is socio-cultural perspective. The empirical study has been collected through interviews of a qualitative and semi-structured character with eight respondents. The result shows that teachers and preschool teachers find that they quickly get a clear picture of all pupils' linguistic abilities and who are in need of special challenges. It also appears that teachers and preschool teachers say they have the opportunity to challenge those who have come further in their linguistic development. The group's importance and composition are highlighted as important factors for learning and all respondents emphasize the importance of social work in school. The result also shows that teachers and preschool teachers primarily want supervision from special needs teachers in language, writing and reading development in order to meet the needs of the linguistically early students. The special role of the special needs teacher is an important special educational implication that emerges in the study.

Eftersom dagens informationssamhälle ställer stora krav på språkliga färdigheter, framförallt läsning och skrivning, vill vi med denna studie bidra med kunskap om språkstörning, hur svårigheterna yttrar sig i språk-, skriv- och läsutvecklingen samt hur hinder kan undanröjas genom att som pedagog vara medveten om vilka främjande strategier som finns. Syftet med denna studie är att få fördjupad förståelse av pedagogiskt arbete som används för att främja språk-, skriv- och läslärande hos elever med språkstörning. Vår kvalitativa ansats är inspirerad av etnografin då vi söker en djupare bild av deltagarnas gemensamma pedagogiska arbete för elever med språkstörning. Datainsamlingen utgår från triangulering med grund i vår förförståelse, litteraturstudie samt empiriska undersökningar, i form av observationer och intervjuer med sju deltagare utifrån olika pedagogiska yrkesroller i åk 1-7. Resultatet visar på att eleverna gynnas i sin inlärning när denna sker i samspel och kommunikation med andra men det framkommer även utmaningar i arbetet med elever med språkstörning som bl. a handlar om att utforma det individuella stödet på ett inkluderande och motiverande sätt.