Syftet med studien är att undersöka hur lärare använder sig av högläsning i undervisning för att främja elevernas läsförmåga och hur detta syns i elevernas aktiviteter. Teorin som studien bygger på är det sociokulturella perspektivet med ursprung i Lev Vygotskijs teorier om lärande, utveckling och språk. I studien har fem lärare som arbetar i årskurserna F–3 blivit intervjuade med en semistrukturerad intervju. Lärarna har även blivit observerade under en av sina högläsningslektioner för att se hur de använder sig av högläsning för att utveckla elevernas läsförmåga. Resultatet visar att lärarna försöker använda sig av högläsning dagligen i sin undervisning då de anser att den ger väldigt mycket. Lärarna anser att högläsningen utvecklar elevernas ordförråd, läsförståelse, läslust och koncentrationsförmåga. Utifrån observationerna, tidigare forskning och lärarnas intervjuer visar resultatet även att lärarna använder sig av olika arbetssätt och metoder för att eleverna ska få möjlighet att utveckla sin läsförmåga. / The purpose of this study is to examine some teachers' view of the effect of read-alouds on the development of pupils' reading skills, as well as the opportunities the pupils get to develop their reading skills in teacher practices of reading aloud. The study is based on the sociocultural perspective originating in Lev Vygotsky theories on learning, development and language. In this study, five teachers working in preschool and grades 1–3 have been interviewed using qualitative interviews. Teachers have also been observed during one of their read-aloud lessons in order to see how they use reading aloud to develop pupils' reading skills. The results show that the teachers try to read aloud daily in their teaching because they find it has great advantages. The teachers believe that reading aloud develops pupils' vocabulary, reading comprehension, love of reading and concentration. Based on previous research, observation and teacher interviews, the results also show that teachers use approaches to and methods for giving their pupils opportunity to develop their reading skills.

Detta examensarbete handlar om fysisk aktivitet. För att specificera ligger fokus på denmedvetna motoriska rörelseträningens påverkan på inlärning inom läsning och skrivning iårskurs 1 och 2. Hjärnan behöver stimulans för att utvecklas, detta sker genom rörelse vilket isin tur främjar lärandet. Människans kropp är byggd för rörelse och därigenom bildas ochutvecklas synapser i hjärnan som är viktigt för den kognitiva verksamheten. Det finns väldigtlite forskning inom detta område dock lyfts idrotten och där igenom rörelsen fram mer i Lgr11 än i Lpo 94.Syftet med examensarbetet är att åskådliggöra betydelsen av fysiska aktivteter ochmotorikträning för läs- och skrivinlärning. Genom att lägga mer tid i skolan på rörelse såkommer elevernas skolprestationer att öka.Valet av metod är en studie om hur målinriktad motorisk träning påverkar läs- ochskrivinlärning. I studien följdes sex elever under tre veckor, fyra gånger i veckan där dettränades motorik genom att göra övningar som är tagna från MTI. För att se om träningengav resultat gjordes förre - och eftertester. Resultat efter studien är positiv då det påvisar enförbättring inom läs- och skrivinlärningen. Alla eleverna hade individuellt positivaförändringar. Hypotesen visade en förbättring inom läsning och skrivning efter rörelseträning.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1 motiverar sina val när det gäller att utveckla barnens läsförmåga i ämnet svenska. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och data samlas in genom semistrukturerade intervjuer samt observationer. Tidigare forskning visar att läsundervisningen ofta fokuserar på sambandet mellan ljud och bokstav. Det framkommer även av forskningen att det är av vikt att undervisningen utgår från varje enskild individ samt att det råder ett tryggt klassrumsklimat för att läsundervisningen ska vara framgångsrik. Denna studie visar att läsundervisningen till stor del är enhetlig då lärare ofta använder samma aktiviteter och material i läsundervisningen men att det finns viss variation i de läsundervisningsaktiviteter som används baserat på elevgruppen. Två aktiviteter som identifieras hos samtliga deltagande lärare i studien är läsläxa vilket syftar till att eleverna ska läsa även hemma och inte bara i skolan. Därtill är aktiviteter där sambandet mellan ljud och bokstav fokuseras ett framträdande resultat. Sådana aktiviteter används för att eleverna ska befästa kunskap om vilket bokstav som låter hur då det behövs för att de ska kunna utveckla sin läsförmåga. Några faktorer som lärare tar hänsyn till vid planering och genomförande av läsundervisning och som identifieras i denna studie är att elevgrupper är heterogena och läsundervisningen därför behöver vara varierad. Därtill framkom det att det finns kunskapsskillnader mellan eleverna varför läsundervisningen behöver individanpassas samt att eleverna läser olika mycket på sin fritid och att föräldradelaktighet därför är av vikt. / <p>Svenska</p>

Syftet med undersökningen i detta examensarbete är att med hjälp av att samla material från läroplaner, tidigare forskning, handböcker och lärarintervjuer ta reda på vilken funktion skönlitteraturen kan ha i skolans första årskurser. De metoder som används för att nå fram till resultatet är i första hand litteraturundersökning och som en fördjupning av litteraturundersökningens resultat används semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurs 3. De resultat som framkommer i studien är att skönlitteraturens funktion i skolans första årskurser är mångfacetterad, eftersom arbetet med skönlitteratur inverkar på flera olika delar av undervisningen som bland annat elevers identitetsutveckling, läsmotivation, avkodning och läsförståelse.

Att utveckla en god avkodning är ett viktigt mål för att erövra en god läsförmåga och för att öka motivationen. En god läsförmåga och en stark motivation är betydelsefulla förmågor för att en individ ska kunna verka i dagens samhälle. Ett effektivt sätt för att utveckla avkodnings­förmågan är enligt forskning att arbeta med metoden Bravkod. I denna studie har Bravkods effekt på avkodningsförmågan, läsförståelsen och motivationen hos fyra elever i årskurs 2 med lässvårigheter undersökts. Eleverna fick vid två till tre tillfällen i veckan under fem veckor ut­föra ett arbetspass med metoden Bravkod. Även en kontrollgrupp med fyra elever ingick i stu­dien. Eleverna i kontrollgruppen valdes ut utifrån att de fått likvärdiga resultat gällande avkodnings­förmågan som eleverna i träningsgruppen. Eleverna i kontrollgruppen fick ingen Bravkodundervisning. Alla elever i både träningsgruppen och kontrollgruppen genomförde för- och eftertester. Elevernas resultat jämfördes sedan mot varandra för att urskilja Bravkods effekt. Likt tidigare forskning indikerade vår studie att Bravkod är en metod som med fördel kan an­vändas för att hjälpa elever att utveckla en god avkodningsförmåga och därmed även en god läsförståelse. I vår studie hade Bravkod en positiv effekt på avkodningsförmågan i tre av fyra fall. Tre av fyra elever som fick Bravkodundervisning förbättrade även sin läsförståelse. Dock var det i vår studie svårt att urskilja hur stor effekt Bravkod hade i dessa fall. Eleverna i tränings­gruppen besvarade även en enkät. Resultatet indikerade även här att Bravkod hade en positiv inverkan i de fall där det gick att bedöma förändringen avseende motivationen.

Syftet med den här studien var att se hur lärarna uppfattar arbetet med läsförståelse på gymnasieskolan. Frågeställningarna som användes i studien var att se hur lärarna beskriver sitt arbete med läsförståelse, hur lärarna upplever att undervisningen påverkar eleverna samt hur lärarna motiverar sitt arbetssätt. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes en enkätundersökning som skickades ut till alla verksamma svensklärare på tre kommunala gymnasieskolor i samma stad. Studiens teoretiska ramverk utgår från Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. Resultatet visar att lärarna fokuserar mer på aktiviteten än på texten och läsaren. Studien visar även att lärarna upplever att deras undervisning har en positiv effekt på elevernas läsförståelse. En varierande undervisning där eleverna får olika svårighetsgrader på texter och arbetar i helklass, grupper och individuellt gynnar eleverna. De slutsatser som kan dras från denna studie är att lärares kompetensutveckling inom läsförståelse gynnar elevernas läsförståelse. Ytterligare en slutsats som kan dras är att eleverna gynnas av att läraren undervisar i lässtrategier i början av årskurs 1 i gymnasieskolan. Det är även viktigt att texterna som läraren väljer engagerar, motiverar och är meningsfulla för eleverna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurs 4–6 använder sig av skönlitteratur i SO-undervisningen. Tidigare forskning visar att skönlitteratur utvecklar kunskaper, empati, samt förståelse för andra människor och historia. Det har även visat sig att eleverna blir både engagerade och motiverade i undervisningen. Studien undersöker hur lärarna gör när de använder skönlitteratur, vilka fördelar det har och vilka problem som kan uppstå med användandet i SO-undervisningen. Studien är en kvalitativ intervjustudie där sex lärare har intervjuats i årskurserna 4–6. Från intervjuerna har data samlats in som sedan har analyserats och kategoriserats genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visar att lärarna tillämpar ett sociokulturellt perspektiv i den berörda undervisningen. De använder främst skönlitteratur i historieämnet och det är tillgången på antal böcker som styr hur de lägger upp undervisningen. Samtliga lärare ansåg att eleverna blir både motiverade och engagerade genom att läsa skönlitteratur i SO-undervisningen. De tyckte också att det var ett didaktiskt verktyg som kan hjälpa till att skildra olika perspektiv och händelser. Svårigheterna med att använda skönlitteratur i SO-undervisningen var tidsaspekten. Lärarna tyckte det tog tid att läsa och det gällde både när lärarna läste högt för eleverna och när eleverna läste enskilt. Det var även tidskrävande att förbereda reflektionsfrågor till texten och efterarbetet med det. Några lärare tyckte också det var svårt att hitta rätt böcker till eleverna.

Bakgrund  I svensk skola är ett av målenatt tidigt identifiera elever med nedsatt läsförmåga. För att underlätta identifieringen har ett nationellt bedömningsstöd arbetats fram. Nedsatt läsförståelse beror på nedsatt avkodningsförmåga eller nedsatt språkförståelse. Svårigheter med avkodning respektive språkförståelse kräver olika insatser i skolan.   Syfte  Syftet med studien var att undersöka om nationella bedömningsstödet för läsutvecklingi årskurs 1 identifierar andraelever änstandardiserade och normerade screeningtest genomfördai årskurs 2. Syftet var vidareatt undersöka om de elever som identifierats med nedsatt läsförmåga på nationella bedömningsstödet även uppvisar språkliga svårigheter samt hur pedagogerna använder resultatet på nationella bedömningsstödet för planering av vidare insatser.  Metod Studien omfattade 41 elever i årskurs 2 som genomfört nationella bedömningsstödet i årskurs 1 och DLS läsförståelse i årskurs 2. Eleverna testades med avkodningstesten Vilket är rätt?och Vilket låter rätt?och språkförståelsetestet TROG-2.Studien inkluderade även en intervju med 4 pedagoger som har ansvar för genomförandet av nationella bedömningsstödet. Resultat Nationella bedömningsstödet identifierade 13 elever med nedsatt läsförmåga i årskurs 1, screeningtesten DLS läsförståelse, Vilket är rätt?och Vilket låter rätt?identifierade 16 elever i årskurs 2. Screeningtesten identifierade 7 elever (44%) som inte identifierats på nationella bedömningsstödet. Nationella bedömningsstödet identifierade 2 elever med nedsatt språkförståelse. Samtliga pedagoger använder resultatet från nationella bedömningsstödet för planering av insatser.  Slutsatser Nationella bedömningsstödet fungerar till viss del i skolor där det utförs av pedagoger som är utbildade i nationella bedömningsstödet. Däremot identifierar nationella bedömningsstödet färre elever än standardiserade och normerade screeningtest och är mer tidskrävande.

This is qualitative study that deals with the subject “reading aloud” and how teachers apply it in the school environment. Reading aloud is, in this study, seen as a moment in which a teacher reads out loud to their students. It’s an activity with the aim of developing kids’ reading comprehension and ability to socialize, as well as a shared experience for all. The aim of the study was to examine how five teachers work with “reading aloud” in their classes, what the purpose behind their usage is and if they use activities in connection to it. The study is based on the theory; a sociocultural perspective and the pedagogical method “learning by doing”. I’ve used qualitative interviews as my data collection method. The sample was made up of five teachers in total, and all of them were from different elementary schools. The results show that the teachers that participated in the study had several purposes behind their usage of “reading aloud” in the classroom. The results also show that activities connected to “reading aloud” are used in different ways. The conclusion is that the aims of “reading aloud” varies and that all of the participants of the study use activities in connection to “reading aloud”.

Studiens syfte är att mot bakgrund av forskning om läsinlärnings- och läsutvecklingsmetoder belysa vilka olika val av läsundervisningsmetoder ett urval pedagoger gör med hänsyn till elever med läsinlärnings- och läsutvecklingssvårigheter. I studien fokuseras läsinlärnings- och läsutvecklingstraditionerna syntetisk och analytisk metod. I studien undersöks några pedagogers uppfattningar om val av läsinlärnings- och läsutvecklingsmetoder och undervisningsmaterial samt vilka möjligheter eller svårigheter pedagogerna uppfattar utifrån sitt arbetssätt med syntetisk eller analytisk metod i undervisningen av elever med lässvårigheter. Undersökningen är kvalitativ och bygger på ett intervjumaterial. Arbetets utgångspunkt tas i ett fenomenografiskt perspektiv och syftar till att visa pedagogernas uppfattningar. Våra frågeställningar är: vilket genomslag har de två didaktiska läsinlärnings- och läsutvecklingstraditionerna och hur kommer detta till uttryck i urvalet av läromedel som används av undersökningens pedagoger i undervisningen av elever med lässvårigheter? Vilka möjligheter eller svårigheter ser pedagogerna med att arbeta utifrån de olika metoderna syntetisk metod och analytisk metod när de undervisar elever med lässvårigheter? Resultaten som har framkommit är att respondenterna tillämpar inte endast syntetisk eller analytisk metod i undervisningen för elever med lässvårigheter, utan blandar metoder och ser möjligheter och svårigheter i metodernas användning och utformning. Studiens analys av respondenternas undervisningsmaterial tyder på att metoderna blandas. Flera av respondenterna reflekterar över elever med lässvårigheter, men det förekommer också en tydlig, nästan förutsägbar, form av resonemang beträffande standardeleven. Detta kan problematiseras eftersom det kan ha att göra med en formell ansvarsfördelning mellan specialläraren, specialpedagogen och läraren, eller med en osäkerhet i hur man betraktar och definierar elever med lässvårigheter.