The purpose of this study is to carry out a follow-up study of the reading stimulating project Arts in Reading. The project was in progress between the years 2007 to 2009 in Sweden and nearly 80 librarians from 57 public libraries participated. The aim of the project was to initiate new methods fot how to stimulate reading for children. The promoters of the project wanted to initiate the use of new art forms in the work for reading promotion, encourage more collaboration with new actors in the culture area, and co-operate more with the children. The aim of the present study is to investigate to which extent Arts in Reading really succeeded in establishing its goals, whether new methods were brought about, and how this work was done. Another aim is to find out how librarians in public libraries work to develop children's reading. The theoretical framework is based on Ragnhild Söderbergh's term inculturation, Elisabeth Björklund's research on how children acquire literacy, and Lev S. Vygotskij's sociocultural approach that analyses how the social context encourages children in their learning process. The method used in the study is qualitative interviews: six librarians that participated in the project were interviewed. The follow-up study suggests that the project Arts in Reading's purpose in many ways has been fulfilled. The results show that new methods have been brought about in Swedish public libraries and that the project inspired new ways for stimulating och developing children's reading. This study is a two years master's thesis in library and information science written at Uppsala university.

<p>En av skolans viktigaste uppgifter är att lära alla barn att läsa. Syftet med denna studieär att belysa och analysera pedagogers utsagor och resonemang om mötet med barn somhar identifierad språkstörning. Vi vill fånga vad som uppfattas vara av betydelse för attstimulera dessa elevers läsutveckling i årskurs 1-3. För att få svar på frågeställningarnahar vi använt oss av en kvalitativ metod med ostrukturerad intervju. I studien intervjuasfem pedagoger med erfarenhet av att arbeta med elever som har språkstörning.Resultatet visar att respondenternas uppfattning om vad som är av betydelse för attkunna stimulera dessa elevers läsutveckling är relationen till eleven, möta eleven pådess nivå, flexibilitet i organisationen, mängden erfarenhet, extern hjälp och samarbetemed föräldrar. Kartläggning hjälper dessutom pedagogerna att följa elevens individuellaläsutveckling och att organisera verksamheten därefter. Språkstörning påverkar elevensläsutveckling, på så sätt att varje nytt moment upplevs som svårt och svårigheternaföljer eleven under skoltiden. Elevens starka sidor och sinnen måste därför tas tillvara iundervisningen för att elever med språkstörning ska kunna tillgodogöra sig läsningbättre. Anpassad, strukturerad, lustfylld språkstimulans i varierande former och elevensegen motivation är av betydelse vid stimuleringen av språkstörda elevers läsutveckling.Grundläggande förutsättningar som pedagogerna framhåller i utsagorna är pedagogensbehov av information inför mötet med dessa elever, betydelsen av språklig medvetenhetoch föräldrars delaktighet.</p> / <p>One of the most important tasks of school is to teach all children to read. The aim of thisstudy is to elucidate and to analyze the statements and arguments, of the pedagogues,concerning meeting with children with identified language disorder. We want to spotwhat is said to be of significance in order to stimulate these students' readingdevelopment in the first to the third grade. In order to find answers, to the questions ofthe issues, we have used a qualitative method with unstructured interviews. In the studyfive pedagogues were interviewed, all of them with experience of working with studentswith language disorder. The result shows that the opinion of the respondents, aboutwhat is of significance in order to stimulate the reading development of these students isthe relationship to the student, to meet on the level of the student, organizationflexibility, amount experience, external help and parent collaboration. With support ofschedules the student’s individual reading development can be followed and the workaccordingly organized by the pedagogues. The difficulties influence their learningthrough the years and primary their reading development. Therefore, the strength of thestudent and the using of the five senses must be taken to heart in the education, in orderto better incorporate reading. Of great importance for reading development, of studentswith language disorder, is tailored, structured and joyful stimulus of the language, inways of variation and also the student’s motivation. Fundamental, as the pedagoguesstress in the statements, is the need of information before meeting with these students,the importance of linguistic awareness and the part taking of the parents.</p>

<p>Det här examensarbetet handlar om litteraturläsning ur ett receptionsperspektiv, hur man kan arbeta med skönlitteratur i undervisningen i grundskolans senare år och då speciellt hur man som lärare leder goda och utvecklande boksamtal med eleverna. Arbetet består av en litteraturstudie och en undersökning. Undersökningsmaterialet utgörs av transkriptioner av två boksamtal samt elevernas reflektioner inför och efter samtalen. Studien visar att i en medveten och välplanerad litteraturundervisning, där elevernas läsupplevelser får stå i centrum, kan eleverna i mötet med skönlitteraturen få värdefull kunskap om sig själva och omvärlden. I boksamtalets dialog fördjupas deltagarnas läsupplevelser och de får möjlighet att uttrycka och pröva sina intryck, uppfattningar och värderingar.</p>

No description available.

Syftet med studien var att undersöka vilken uppfattning några yrkesverksamma förskollärare hade om hur de själva arbetade mot förskolans läroplans strävansmål rörande barns begynnande läsande och skrivande. Studien har också gjorts med anledning av den politiska satsningen på att kompetensutveckla förskollärare med förskolelyftets kurs Barns litteracitet och matematiska gestaltande. Sex förskollärare i södra Norrland har intervjuats om deras interaktion med förskolebarnen. Av dem har tre läst kursen och tre har inte läst kursen. Detta gjordes för att se om det går att avläsa någon skillnad mellan grupperna i föreställningen om förskollärarens roll i barns intresse för skriftspråket. Ett stort engagemang genomsyrar förskollärarnas berättelser om vad de gör för att bemöta och utmana barnens begynnande intresse för ”ABC”. Resultatet visade att förskollärarna planerar och formar en stimulerande pedagogisk miljö med hjälp av texter och logotyper, för att möjliggöra ett växande litteracitetsintresse. Förskollärarna i studien inspirerade till litteracitetserövrande aktiviteter som kommunikativa lekar och uppmuntrade aktivt deltagande i högläsning och i dialog med andra framför datorn och i den övriga textmiljön. Genom aktiviteter som rim, ramsor och sånger tränades förmågan att skilja på bokstävers ljud och former, och gav möjligheter till ett lekande erövrande av litteracitet. Barnens reflektioner av dokumenterade egna teckningar gav mening åt vidare texterövrande. En liten skillnad mellan grupperna märktes genom att de tyckte sig kunna förklara matematiska ord bättre för barnen på deras nivå av förståelse efter utbildningen.

Föreliggande examensarbete bygger på en enkätundersökning bland pedagoger som är verksamma inom förskolor med olika pedagogiska inriktningar i två kommuner. De tre inriktningarna representeras av förskolepedagoger, som enbart arbetar utifrån förskolans läroplan, Montessorilärare samt pedagoger som arbetar utifrån Reggio Emiliafilosofin. Vår undersökning visar att en hel del lärare, som är verksamma inom samtliga inriktningar, framför allt arbetar med såväl planerade som spontana språklekar som rör rim, ramsor samt stavelser. Färre pedagoger arbetar med språklekar som rör enskilda språkljud i ord, vilket är mer abstrakt och kommer senare i utvecklingen av den fonologiska medvetenheten.  Vid en jämförelse mellan de olika inriktningarna kan vi skönja, att flest Montessorilärare arbetar med språklekar som rör språkljud på förskolorna. Färst pedagoger som arbetar med dessa lekar är verksamma på de förskolor, där lärarna arbetar utifrån Reggio Emiliafilosofin.

The purpose of this study is to examine how four educators in two different departments at two different preschools in Stockholm, selects children's literature in preschool and how literature is used in the activities and how much influence children have in the choice of literature. Based on qualitative interviews as a method we have interviewed pedagogues to get answers to our questions. We will also interview some children to find out how involved they are in the purchase of literature on the departments we examined. We consider the social cultural perspective to be a well rounded starting point for our survey, because the theory gives us the opportunity to study how the interaction and meetings between educators and children develop for each reading encounter. And through the analysis a thorough display between educators and children towards literature will be shown. The study show that the educators are aware of the importance that literature entails for children´s language development. Therefore, it is a thoughful approach to how educators preselect the usage of literature in its operation. All educators have the purpose to increase the childrens influence in purchasing litterature in the teaching activities, in hopes of increasing the children’s interest in books and therefore increase children's language development.

Dagens samhälle med ett allt snabbare tempo skapar ny teknik som blir ålderdomligt redan dagenefter. Samtidigt underlättar tekniken informationsspridningen. Detta ställer höga krav på skolansom ska rusta eleverna inför framtiden. Svenska elever är i nuläget duktiga i läsning i eninternationell jämförelse men antalet elever med läsförmåga över medel sjunker samtidigt somfärre antal läser längre texter. Denna aktionsforskningsstudie är ett sätt att utveckla och bidra medkunskap om hur elever upplever läsning genom en för gruppen ny arbetsgång där olika lässtilarinkluderas. Studiens frågeställning är: Hur upplever elever ett nytt arbetssätt i läsundervisningen?Genom samarbete med klassens lärare, som är medforskare, har ett nytt material introducerats.Materialet innehåller onlineböcker som går att läsa genom enbart bilder, enbart text, både text ochbild samt att texten blir uppläst. Eleverna använder sig av pekplattor och har fått bekanta sig medmaterialet som sedan utvärderats genom intervjuer. Introduktionstillfället och de enskildaintervjuerna har spelats in på video och observationer har utförts. Eleverna har visat sigengagerade och positiva till det nya materialet. Några föredrog att läsa på pekplattan och några iböcker. Några tyckte bäst om att lyssna till berättelsen medan andra hellre läste. Deras olika nivåeri läsutvecklingen har påverkat resultaten samtidigt som det faktum att arbetssättet har varierats hargjort att fler kan ta till sig innehållet i böcker. I sin tur påverkar detta den personliga utvecklingenoch att eleverna blir mer delaktiga i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. / In today’s society new technology is being created as we speak and is at the same time rapidly becoming outdated. Still, technology facilitates the dissemination of information. This puts a strong demand on the school to prepare the students for the future. Swedish students are currently good at reading compared to other countries but the amount of students who performs above average is decreasing and at the same time less students are reading larger volumes of texts. This action research study is a way of developing and contributing with knowledge about how students experience reading through for the group a new way of working where different reading styles are included. The objective of this study is to answer the question of how students experience this new way of working with reading. Through cooperation with the teacher of the participating class in the study, who is a co-researcher, a new material has been introduced to the class. The material includes online-books, which can be read using only pictures, text only, both text and pictures and also by the text being read aloud. The students have used touchpads for reading and have familiarized themselves with the material which later on has been evaluated via interviews. The study introduction and the separate interviews have been recorded on tape and observations have been carried out. The students have been engaged and positive to the new material. Some preferred to read on the touchpad and others in books. Some found it best to listen to the stories as other preferred to read themselves. Their different levels of reading has affected the results while at the same time the fact that the working methods varied has made it possible for more students to understand the content in the books. In turn, this affects the personal development and that students are becoming more involved in the education from a special education perspective.

Den här studien syftar till att ta reda på om elevers läsutveckling genom samlärande elever emellan kan likställas med lästräning med speciallärare. Genom en läsintervention som bygger på repetitionsläsning med läslistor och interaktiv bokläsning i grupp kommer resultaten jämföras mellan de två grupperna som ingår i interventionen. Den ena gruppen arbetar med förberett strukturerat material utan speciallärares närvaro. Den andra gruppen arbetar med samma material men de har en speciallärare med sig vid lästräningstillfällena. Båda grupperna läs- tränar tidsmässigt lika mycket. För- och eftertester görs innan och efter interventionen av alla i studien deltagande elever. För att få reda på hur interventionen upplevs av de deltagande eleverna och deras lärare görs även en kvalitativ studie i form av intervjuer. En kontrollgrupps resultat med elever som inte befinner sig i lässvårigheter kommer även att mätas före och efter interventionen. Syftet med det är att kunna genomföra fortsatt forskning i framtiden. Genom att jämföra alla deltagande elevernas resultat från årskurs fyra med framtida resultat kan studien svara på om de svaga läsarna kommer ifatt, om de starka läsarna håller sig starka hela skoltiden ut eller om något förändras. Även val av fortsatt utbildning och sysselsättning samt social status och allmänt mående kan i framtiden jämföras deltagarna emellan. Hur pass mycket påverkas elevers framtid av hur starka läsare de är i årskurs fyra?

Syftet med denna intervjustudie är att undersöka hur lärare motiverar sin undervisning i läsförståelse. Syftet är också att utifrån denna studies teoretiska utgångspunkter undersöka lärarnas syn på hur de anser en undervisning i läsförståelse ska bedrivas. Anser lärarna likt Vygotskij och det sociokulturella perspektivet att det är genom kommunikation och interaktion med andra som vi tillägnar oss nya kunskaper där den med större kunskap leder den med mindre kunskap eller anser lärarna likt Dewey och det pragmatiska perspektivet att det är skolan och dess undervisning som bland annat ska ge eleverna de redskap de behöver för att deras kunskap ska kunna växa? För att kunna följa upp mitt syfte har jag intervjuat sju verksamma lärare i ämnet svenska för grundskolans lägre åldrar. I tidigare forskning och utifrån resultaten i senaste PIRLS-undersökningen (Skolverket, 2016b) betonas det att den svenska skolan behövde bli bättre i sin undervisning med läsförståelse. Skolverket (2016a) påpekade också att läsförståelse inte bara var viktigt för en elev och dennes tillgodogörande av kunskap i ämnet svenska utan det var minst lika viktigt i alla skolans ämnen. Det framkom också att hur lärare bedrev sin undervisning i läsförståelse var betydelsefullt för elever och speciellt för de elever som ännu inte utvecklat de grundläggande och språkliga förutsättningarna som behövdes (Bråten, 2008). De flesta lärarna som ingår i denna studie var överens om hur en undervisning i läsförståelse bör vara och vilka faktorer som var viktiga att tänka på i undervisningen med läsförståelse samt att läsförståelse ska gå in i alla ämnena. Det framkom också att lärarna tyckte det var svårt att undervisa i läsförståelse och att det hade varit enklare att undervisa i läsförståelse om eleverna redan i förskoleklass hade förberetts med att kunna läsa och skriva så att de kunde läsa och skriva lite när de började årskurs 1.