En upplevd otydlighet och förvirring kring speciallärarens uppdrag är bakgrunden till denna studie. Genom att ta reda på vad lärarna förväntar sig av professionen kan blivande speciallärare förbereda sig för den verklighet som väntar. Syftet med denna studie är att inom en kommun undersöka vilka förväntningar lärare i årskurs F-6 har på speciallärare med inriktning språk-, skriv- och läsutveckling. Data har samlats in genom en webbenkät som via rektorer sänts ut till verksamma lärare i årskurs F-6 inom en medelstor kommun i södra Sverige. Som teoretiskt analysredskap har Abbotts (1988) professionsteori använts. Resultatet visar att majoriteten av F-6 lärarnas förväntningar på specialläraren med inriktning språk-, skriv- och läsutveckling stämmer väl överens med det uppdrag som examensordningen (SFS  2011:186) beskriver. Det finns förväntningar att specialläraren med inriktning språk-, skriv- och läsutveckling ska utföra uppdrag som tillhör andra professioner i skolan och förväntningar att specialpedagogen ska utföra uppdrag som enligt examensordningen (SFS 2011:186) tillhör specialläraren med inriktning språk-, skriv- och läsutveckling. Lärarna i årskurs F-6 förväntar sig i mindre utsträckning att specialläraren ska arbeta med att leda pedagogiskt utvecklingsarbete i jämförelse med övriga uppdrag och förväntar sig att specialläraren i större utsträckning ska undervisa elever enskilt eller i mindre grupp än stötta elever i klassrummet. Studiens resultat bidrar med fördjupad kunskap kring professionen och vad det finns för förväntningar hos verksamma lärare i årskurs F-6. Insikten förbereder bemötandet av de förväntningar som finns.

The aim of this study was to find out if intensive, explicit training in decoding skills for poor readers in the second grade primary school would improve their reading skills. The children were trained either individually or in pairs for a period of four weeks using Bravkod and Trugs as methods. A comparison was made between the two training methods; individual training and training in pairs. Eight children, four in each group participated in the study. The results of intervention showed that both groups improved their reading skills regardless of the training method. Intensive training in decoding ability gave good effects both in training in pairs and training individually. The results are discussed in relation to training methods, individually or in pairs, and in relation to pretest differences between the training groups.

This paper conducts a qualitative examination based on interviews with four high school librarians. The purpose is to illustrate their professional role in proportion to that of the teachers from working with students’ reading comprehension and from their role, if any, in the school’s educational activity. The work is based on the following questions:- How does the high school librarian describe his or her work to increase the students' reading comprehension and contribute to their reading development?- How does the high school librarian describe his or her involvement in the schools’ educational activity?- How can one understand the high school librarians' relation to the teachers with reference to the librarians’ jurisdiction and the formal and actual legitimacy of the school library profession?The theoretical framework constitutes of the concept of jurisdiction and of formal and actual legitimacy. The result of this study showed that all four librarians strive for an emancipatory working method. It also showed that some of the school librarians find it difficult to be part of the educational activity, while others state that they have a welldeveloped cooperation. The lack of cooperation may be due to lack of time and a stressful working climate. As regards to the relations between the librarian and the teachers, the study showed that the librarians have both formal and actual legitimacy, although to different extents. A lower extent of actual legitimacy, for example, may result in lesser degree of involvement in the educational activity. / Program: Bibliotekarie

The aim of this bachelor thesis is to find out the possibilities for librarians and book bloggers to collaborate. We find this relevant because of blogs being a new medium that could be useful for librarians to embrace. Book blogs are often networks of blogs connected to each other through their common interest in literature and we have examined how this could be of use for librarians.The method we have used is semi-structured interviews, which gave us the possibility to adjust our questions based on the informants’ answers, when necessary. Our informants have been both librarians and book bloggers; we have met some of them and interviewed the others by e-mail. The questions we used were meant to show us how librarians use private book blogs, what bloggers’ relation to libraries look like and their respective attitudes about a possible collaboration.Our study showed that librarians have a positive attitude towards collaboration, but are slightly anxious about its operability. Book bloggers on the other hand focused on the possibilities rather than the difficulties. Collaboration options, recommended by the informants, were that book bloggers could write on the library blog or connect to the library blog via links. Book clubs between librarians and book bloggers was yet another option. / Program: Bibliotekarie

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i grundskolans årskurs 1 arbetar med läsundervisningen i ämnet svenska samt vilka faktorer som påverkar läsundervisningens upplägg. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och data samlas in genom halvstrukturerade intervjuer samt observationer. Tidigare forskning visar att läsundervisningen ofta fokuserar på sambandet mellan ljud och bokstav. Det framkommer även av forskningen att det är av vikt att undervisningen utgår från varje enskild individ samt att det råder ett tryggt klassrumsklimat för att läsundervisningen ska vara framgångsrik. / <p>svenska</p>

Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar med återkoppling på läs- och skrivläxor. Hur tas läxor in i undervisningen och hur används de för elevernas utveckling? Undersökningen har gjorts utifrån en kvalitativ metod där lärare både har blivit observerade och intervjuade.  Resultatet av undersökningen redovisas under kategoriseringarna: läs– och skrivläxornas syfte, utmaningar med läxor och muntlig och skriftlig återkoppling. I diskussionen dras paralleller till tidigare forskning och slutsatsen är att majoriteten av de fem informanterna arbetar med någon form av summativ eller formativ återkoppling, skriftlig eller muntlig. Samtliga lärare förespråkar att det är av stor vikt att de både förarbetar och efterarbetar läxorna för att de ska uppfylla syftet att utveckla elevernas kunskaper. Vidare använder många av lärarna läxorna också för att tiden i undervisningen inte räcker till. Samtliga lärare möter utmaningar i arbetet med läxorna. Den största utmaningen är hemmets olikheter som de strävar mot att minska genom att först ha en noggrann genomgång av innehållet i läxan.  Två av lärarna försöker möta problematiken genom att ytterligare involvera hemmen.

Syftet med denna studie är att få en ökad kunskap om lärares erfarenheter av användandet av populärlitteratur i gymnasieskolans litteraturundervisning inom ämnet svenska, med särskilt fokus på elevers läsutveckling. För att uppnå syftet används tre frågeställningar: Hur kan populärlitteratur gynna gymnasieelevers läsutveckling? Hur används populärlitteratur i gymnasieskolans undervisning? Vad innebär begreppet populärlitteratur för lärare? Genom halvstrukturerade intervjuer med fem lärare på tre olika skolor i Sverige kan studiens syfte uppnås och frågeställningarna besvaras. Studiens resultat analyseras och diskuteras sedan utifrån syfte, frågeställningar, studiens bakgrund och relevant teori. Studiens teoretiska ram är det sociokulturella perspektivet. Resultatet av studien visar att lärare anser att populärlitteratur kan gynna gymnasieelevers läsutveckling och speciellt framhålls elever med svenska som andraspråk. Med hjälp av scaffolding kan eleverna arbeta med läsuppgifter inom sin proximala utvecklingszon och på så sätt nå kunskapsmålen. Vidare visar resultaten att populärlitteratur används i gymnasieskolans undervisning, bland annat genom boksamtal och rollspel samt att lärarna har individuella förklaringar till vad populärlitteratur är. Vidare värderar lärarna begreppet populärlitteratur på delvis olika sätt. / <p>Svenska</p>

Utifrån teorier om läsutveckling och språkets nivåer jämför vi olika avkodningstester som används i skolan. Syftet är att undersöka olika testers användbarhet gällande mätning av elevers avkodningsförmåga i årskurs 1. Fyrtioåtta elever delades upp i två grupper om 24 elever i varje grupp. Data samlades in i form av elevers poäng på tio olika deltester som mäter avkodning. En statistisk analys visade att de standardiserade testerna LegiLexi, LäSt och OLAF korrelerar högt med varandra och lärarskattningar. Dessa kan identifiera elever i risk för lässvårigheter samt fånga upp hela spridningen av avkodningsförmåga både i gruppen adekvata läsare och gruppen elever i risk för att utveckla lässvårigheter. LäsEttan och Skolverkets bedömningsstöd korrelerar lågt med andra tester och lärarskattning och uppvisar på grund av höga takeffekter och tveksam träffsäkerhet/sensitivitet en begränsad förmåga att identifiera elever i risk för lässvårigheter eller elever med adekvat läsförmåga. Vissa delar av bedömningsstödet är inte bättre än slumpen på att identifiera elever i risk för lässvårigheter. Vår rekommendation är att dessa två test bör kompletteras med andra avkodningstest med bättre psykometriska egenskaper.

<p>Syftet med denna fallstudie är att undersöka hur elever som befinner sig på olika nivåer i sin läsutveckling utnyttjar tiden som ägnas åt tyst läsning i skolan. För att få fram detta har tjugoen elever ur fyra klasser i skolår fyra observerats.</p><p>Följande frågeställningar behandlas i studien:</p><ul><li>Vad gör eleverna under tyst läsning?</li><li>Är det någon skillnad mellan elevers beteende under tyst läsning beroende på graden av läsförmåga?</li><li>Vilka motiv uppger lärarna att de har till att använda tyst läsning i undervisningen?</li><li>Hur upplever lärarna att tyst läsning fungerar i klasserna?</li><li>Hur säger sig lärarna arbeta för att utveckla elevernas läsförståelse?</li></ul><p>Urvalet till observationerna baserar sig på elevernas läsresultat i slutet av skolår tre. Bland de elever som inte hade uppnått skolans läsmål, samt för de elever som precis uppnått detta mål, tyder resultaten av denna studie på att de inte fokuserar på tyst läsning under den avsatta tiden. Endast två av tjugoen elever tittar eller läser i sin bok under de fem minuter som varje elev observerades. Bägge dessa elever hör till dem som kommit längst i sin läsutveckling. Bland de svaga läsarna finns en elev som inte någon gång under observationerna enbart tittade eller läste i sin bok.</p><p>Lärarna uppgav att tyst läsning främst var för elevens egen upplevelse utan att vidare diskussioner om det lästa ägde rum. Motivet till att ha tyst läsning varje dag var också att det var ett obligatoriskt moment på den aktuella skolan.</p><p>Då det gällde undervisning i läsförståelse fokuserade lärarna på de bokprojekt som klasserna hade ett par gånger per termin, samt på olika ämnen och läromedel. Att undervisa i lässtrategier diskuterades inte i intervjuerna.</p>

<p>Intresset för studien härrör sig från många års arbete med läsinlärning i skolår ett som lågstadielärare. Där har jag sett stjärnögon tändas när barnet knäckt koden men också sett ögon släckas när hon/han inte lyckats. Jag har länge funderat över vad pedagoger kan göra och hur de kan samspela med barnet för att se så många ögon som möjligt tändas i glädje över att ha knäckt koden.</p><p>Syftet med studien är att undersöka hur erfarna lågstadielärare säger sig arbeta med läsinlärning och då hur de utnyttjar samspelet, samt även att lyfta fram vilka möjligheter som finns i dessa situationer. Perspektivet har varit lärarens. Studien är en del i ett större projekt i en kommun i mellansverige.</p><p>Metoden har varit att kombinera intervjuer med observationer. Studien har genomförts i fem klasser i årskurs ett. Intervjuerna har varit semistrukturerade och en intervjuguide med temafrågor har använts. Observationerna har varit strukturerade och icke-deltagande. De ovan nämnda fem klassernas lärare har medverkat i intervjudelen och de har också observerats tillsammans med tre barn från varje klass. Detta innebär att det är inalles 15 barn som har deltagit i observationsdelen av denna studie.</p><p>Resultatet av studien visar att lärarna i studien poängterar att samspelet i skolan, då särskilt i läsinlärningssituationen, är mycket betydelsefullt för att en lyckad läsutveckling skall ske hos barnet. Resultatet visar också att lärarna använder sig av hela sig själv såsom ögonkontakt, gester, röstläge, tonfall, och närhet och att de visar i sitt bemötande sin tro på barnet, sina förväntningar, oftast positiva, och försöker ta sig tid för varje barn. De lyssnar på barnet och för en dialog om bland annat skolarbetet och läsutvecklingen. Dessa lärare påpekar också att det inte finns en saliggörande läsinlärningsmetod utan de använder sig av valda delar från olika metoder, som de funnit vara framgångsrika i sitt arbete med läsinlärning under åren lopp.</p>