Svenska elevers läsförståelse har minskat enligt tidigare forskning och de internationella undersökningarna PISA och PIRLS. Nya styrdokument infördes i skolan år 2011, men dessa är tämligen otydliga när det kommer till läsförståelsearbetet på gymnasieskolan. Syftet med den här studien är att sammanställa vad tidigare forskning kommit fram till om arbetet med läsförståelse på gymnasieskolan. Frågorna som ställs handlar om vilka undervisningsmetoder samt lässtrategier som visat sig vara framgångsrika enligt tidigare forskning, samt vilka faktorer förutom bristande undervisning som kan leda till att elever får låg läsförståelse. Syftet och frågeställningarna besvarades genom en systematisk litteraturstudie där sökning och granskning av litteratur har gjorts utifrån bestämda kriterier. Studien bekräftar att skriftlig eller muntlig reflektion kring det lästa samt elevernas arbete med lässtrategier är utvecklande för läsförståelsen. Resultatet visar också att om läraren är medveten om vilka bakgrundsfaktorer som finns för minskad läsförståelse, kan läraren sätta in extra stöttning i tid för svagpresterande elever. De slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att desto mer medveten en elev är om sin läsprocess desto bättre läsare blir eleven. För att främja svagpresterande elever behöver skolan ta sitt ansvar och bland annat satsa på att lärarna lär ut lässtrategier för att både de svaga och goda läsarna ska utveckla sin läsförståelse.

Syftet med studien var att undersöka pedagogers erfarenheter av barnlitteraturen och den gemensamma lässtundens betydelse för läsutvecklingen. Studien tog sin utgångspunkt i den sociokulturella teoribildningen. Genom en kvalitativ forskningsansats, med sex intervjuer och tre observationer, besvarades studiens syfte. Datan analyserades utifrån tidigare forskning för att synliggöra det oväntade och väntade i relation till studiens forskningsfrågor. Resultatet visade att alla förskolor i studien arbetade med barnlitteratur på olika sätt där barns läsutveckling ofta inte var i fokus. Barnens intresse visade vara en betydelsefull faktor för att engagera barnen, samtidigt som pedagogernas åsikter många gånger styrde valet av litteratur till lässtunden. Alla förskolor i studien uttryckte att det primära syftet med lässtunden var att få en lugn stund. Pedagogerna i studien identifierade olika fördelar och nackdelar med att bearbeta böckerna på olika sätt. Resultatet visar att pedagogerna i studien har olika sätt att se på samspel och dialog under lässtunden i förskolan. Hur noga pedagogerna arbetar med uppföljning av barnens kunskapsutveckling, gällande läsutvecklingen, visade sig också skilja sig åt – vissa arbetar kontinuerligt med uppföljning, medan andra gör det mer sporadiskt.

The purpose of this study was to compare reading development assessments with writing assessments to create an understanding about the relationship between the reading and writing ability of children. Another aim of the study was to look at other factors that cohere with the ability to read and write, such as background and socio-economic status. Our hypothesis was that explicit instruction in writing is necessary to develop good writing skills. We chose to conduct a quantitative study containing an inquiry, a dictation and a writing task. We compared our results with reading assessments based on a reading development schedule (LUS). In total 79 children from four classes took part in the study. All four classes came from the same municipality, two classes from grade two and two classes from grade four. According to our results we cannot say that one who is a good reader (according to LUS) also is a good writer. Neither can we say the opposite, that one who has low results in reading is a poor writer, since the class with the lowest results in reading is the one with the highest results in many parts of the study. The reading ability benefits from reading at home. However, the children’s attitude towards writing and how often they claim to write in their spare time has not shown a connection with their writing ability. Our conclusion supports our hypothesis, explicit instruction in writing is necessary to develop good writing skills.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppger att de arbetar med tyst läsning samt hur de uppfattar att deras arbetssätt påverkar elevers läsutveckling i årskurs 1-3. Syftet konkretiseras genom två frågeställningar: Hur uppger lärare att de arbetar med tyst läsning i klassrummet? Hur uppfattar lärare att deras arbetssätt påverkar elevers läsutveckling i årskurs 1-3? För att besvara syftet och frågeställningarna genomfördes en intervjustudie med sju lärare som är verksamma i årskurs 1-3. Det sociokulturella perspektivet användes som stöd vid analysen av det insamlade materialet. Den forskning som ligger till grund för studien visar att det framför allt är viktigt med undervisning i läsförståelsestrategier för eleverna och att de får samtala kring läsningen samt att de får stöd under hela arbetet. Studiens resultat visar att lärare tycker det är viktigt att eleverna tidigt utvecklar ett läsintresse och får många tillfällen till att läsa tyst. Lärarna arbetar med läsförståelsestrategier för att ge eleverna verktyg att tillämpa vid den tysta läsningen med målet att utveckla deras läsförståelse. Lärarna menar att det är viktigt med samtal kring läsning, dock är dessa samtal inte lika vanliga i samband med elevernas tysta läsning. / <p>Svenska</p>

I skolans styrdokument står det skrivet under syftet i svenskämnet att eleverna ska inspireras till att vilja läsa och skriva. Eleverna ska genom undervisningen få utveckla sin förmåga att kommunicera genom tal och skrift. Syftet med denna studie är att undersöka lärares arbete med att utveckla elevers läs- och skrivförmågor i årskurserna 1-3 i ämnet svenska. Jag vill genom denna studie få fördjupade kunskaper om vad lärare anser är utvecklande läs- och skrivundervisning samt hur lärare arbetar med läs- och skrivundervisning i klassrummet. För att få svar på studiens syfte och frågeställningar används metoderna observationsstudier och kvalitativa intervjuer, en så kallad metodtriangulering. Observationerna genomfördes i en årskurs 1 vid två tillfällen och i en årskurs 3 vid två tillfällen. Intervjuerna genomfördes efter de fyra observationstillfällena med respektive klasslärare som en fördjupning till studien. Det perspektiv som har valts ut för att kunna diskutera studiens resultat är det sociokulturella perspektivet. Studien har visat att lärarna anser sig arbeta med utvecklande arbete hela tiden. Motivationen och intresset för innehållet samt undervisningen, i kombination med uppmuntrande lärare, främjar elevernas utveckling. I det empiriska materialet framkom det även att det inte finns några specifika undervisningsmetoder som gynnar läs- och skrivutvecklingen, utan att varje lärare måste forma undervisningen efter den enskilde individen. Men även arbete i par eller grupp, kan gynna elevernas kunskaper samt läs- och skrivförmågor. / <p>Svenska</p>

No description available.

Syftet med detta arbete var att belysa diskussionerna om läs- och skrivutveckling inom whole language på Nya Zeeland genom en jämförelse av artiklar från perioderna 1990–1999 och 2008–2017 (de senaste 10 åren). För att undersöka mina forskningsfrågor analyserade jag vetenskapliga artiklar från respektive period och jämförde dem. I urvalet ingick 16 artiklar från den tidigare perioden och 10 från den senare. Urvalet baserades på sökorden whole language och New Zealand i databaserna ProQuest och EBSCOhost. De analyserades kvalitativt med hjälp av tematisk analys och med induktiv ansats. Whole language är en filosofi med en holistisk syn på eleven där läs- och skrivinlärning sker av intresse från elevens sida i en textrik, meningsfull miljö. I studien framgår att det finns många som har åsikter om denna filosofi, ofta med argumentet att phonics, undervisning om kopplingen mellan bokstäver och ljud, är av vikt vid läs- och skrivutveckling. Whole language har genomsyrat undervisningen på Nya Zeeland under många år. Vid jämförelsen av perioderna kan man ana en skiftning i diskussionen om whole language på Nya Zeeland. Under 90-talet verkar diskussionerna ofta vara ett ställningstagande för eller emot whole language. Under båda tidsperioderna kritiseras undervisning baserad på whole language för att inte innehålla tillräckligt mycket fonologisk undervisning. Under 2010-talet verkar debatten ha mattats något, åsikterna är inte lika starka och författarna talar oftare om en utveckling av whole language genom att lägga till en fonetisk del i den tidiga läs- och skrivutvecklingen.

Mattsson, M. (2006). Att beskriva läsutveckling och utveckling av läslust genom talbokslyssnande. En fallstudie på en gymnasieelev med läs- och skrivsvårigheter. (Svenska för gymnasieskolan. C-uppsats, 10 p.) Växjö universitet, Institutionen för humaniora (GLC180). Syftet med undersökningen var att beskriva läsutveckling och utveckling av läslust genom talbokslyssnande, hos en gymnasieelev med läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen gjordes med fallstudien som metod. Flera informationskällor användes: intervjuer; skriftliga dokument i form av läsloggar och skönlitterära texter. Resultatet visar att Anton, det unika fallet, utvecklat sin läsning, det vill säga ökat sin kompetens både språkligt och litterärt samt utvecklat läslust. Det har också framkommit att talboken har varit det medel som gjort att detta varit möjligt för Anton, trots hans läs- och skrivsvårighet.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka föreställningar det finns hos pedagoger i samband med barns självvalda aktiviteter kopplat till språk- och läsutveckling. Vi har också valt att titta på vilka arbetsmetoder som användes i praktiken för att främja barns språk- och läsutveckling. Studien är utförd i form av en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer och observationer. Studien visar att det finns tankar och förhållningssätt hos pedagogerna som utmanar förskolebarnen i deras språk- läsutveckling. Pedagogerna betonar att en viktig utgångspunkt är att bygga vidare på barnens intresse i de självvalda aktiviteterna. De menar också att pedagogerna ska vara närvarande i verksamheten, för att utveckla och gynna barnens språk- och läsutveckling. På de båda undersökta förskolorna uppmuntrar pedagogerna barnens intressen och aktivteter för att främja deras språk- och läsutveckling. Vår upplevelse är att det finns möjlighet att utveckla detta område ännu mer.

Barns läsutveckling har länge delat upp forskare och lärare i två läger. The reading war i USA spred sig över världen under 1970-talet och påverkade även lärare och forskare i Sverige. Debatten gällde om elever skulle fortsätta undervisas genom att lära sig alfabetets bokstäver och tillhörande språkljud eller om det var mer effektivt att använda sig av en helordsmetod. Syftet med denna konsumtionsuppsats har varit att undersöka skillnader i barns läsutveckling vid användandet av Phonics och Whole language och hur dessa skiljer sig mellan olika ortografier. Vi har även analyserat tidigare forskning där de kombinerat dessa två metoder.Denna vetenskapliga litteraturstudie har genomförts genom att jämföra resultat av tidigare forskning. Resultaten i dessa studier har sedan granskats och analyserats och sedan sammanställts utifrån våra frågeställningar och vårt syfte. Resultaten visar att det uppstår vissa skillnader vid barns tidiga läsning. Elever som undervisas med Phonicsmetoden utvecklar en större fonologisk medvetenhet och avkodar orden bättre än de elever som undervisats med Whole language. Vidare visar resultaten att de elever som undervisats med Whole language får en bättre läsförståelse. Gällande läsningen visade eleverna liknande resultat och skillnaderna låg i avkodning av okända ord samt läsförståelsen.Det viktigaste vid läsundervisningen är dock att läraren är kompetent och besitter en stor kunskap om den metod hen använder sig av.