Att läsa är en av de viktigaste kunskaper som barn behöver lära sig i skolan och forskare är eniga om att grunderna inom läsförmågan behöver läggas i tidig ålder. Syftet med den här studien är därför att undersöka hur en kvalitativ undervisning i sambandet mellan grafem och fonem kan se ut i förskoleklasser. Anledningen till att fokus ligger på förskoleklasser är för att det är den tidigaste obligatoriska skolformen som lägger grunden inför det kunskapskrav som barnen ska uppnå i årskurs 1. För att undersöka hur undervisning i sambandet mellan grafem och fonem ser ut i förskoleklasser har fem intervjuer genomförts. Resultatet av undersökningen visar hur lärarna anser sig undervisa och vilka undervisningsmetoder de upplever som framgångsrika för elevernas läsinlärning. Undersökningen visar även att sambandet mellan grafem och fonem är en viktig del i förskoleklassens undervisning för att elevernas läsutveckling ska främjas i tid. Att leka fram förståelsen mellan fonem och grafem på ett varierat och multisensoriskt arbetssätt visar sig vara en metod som kan främja alla elevers läsförståelse. Att dessutom kombinera metoden med att genomföra det obligatoriska bedömningsstödet Hitta Språket kan barn som tenderar att få läs- och skrivsvårigheter i förskoleklassen synliggöras och få stöd i tid. / Reading is one of the most important skill that children learn in school and researchers agree that the foundations of reading ability need to be established at an early age. The purpose of this study is thus to investigate how qualitative teaching in the relationship between grapheme and phoneme can look like in preschool classes. The reason why this study focuses on the teaching of reading in preschool is because it is the earliest compulsory school form. Preschool lays the goundwork for the knowledge reguirement that the children must achieve in grade 1. In order to study how teaching in the relationship between grapheme and phoneme looks like in preschool classes, five interviews were conducted. The results of the study show how teachers consider themselves to be teaching and what teaching methods they perceive to be successful for pupils reading learning. The study also shows that the connection between grapheme and phoneme is an important part of the preschool class´s teaching in order to promote pupils reading skills in time. Teaching the understanding between phonemes and graphemes in a playful, varied and multisensory way of working proves to be a method that can promote the reading comprehension of all students. Furthermore, combining the method with implementing the mandatory assessment support Hitta Språket, children who tend to have reading and writing difficulties in the preschool class can be made visible and receive support in time.

För att elever ska uppnå kunskapskraven i svenska innan de går ut årskurs tre behöver läraregöra tidiga insatser med att förebygga avkodningssvårigheter. Lärare behöver därför varamedvetna om elevers läsutveckling och använda sig av en varierad undervisning för att eleverska gynnas både på en individnivå samt gruppnivå. Det är viktigt att lärare kommunicerarmed varandra vid stadiebyten så att elever kan fortsätta utvecklas utan att falla mellanstolarna. Denna kvalitativa studie grundar sig på intervjuer med yrkesverksamma lärare iårskurs två. Resultatet togs fram genom en tematisk innehållsanalys där två teman upptäcktes.Temana som resultatet utgår ifrån är Att tidigt förebygga avkodningssvårigheter ochMotivationens betydelse. Resultatet visade att det är av stor vikt att lärare motiverar sinaelever på rätt sätt för att bibehålla deras inre motivation. Lärare bör tala om för elever när delyckas och fånga deras läsintresse. Arbetssätt som användes var exempelvis läslistor, ta hjälpav talbokstjänster såsom Legimus samt andra applikationer som stöttar vid lästräning. För attse elevers läsutveckling används först och främst Skolverkets obligatoriska bedömningsstödmen även testmaterialet LäSt, något som lärarna fann mycket hjälpsamt. Dessa hjälpmedelkan både individualiseras samt användas i grupp och många kan även användas i hemmiljö.Detta gör det möjligt att få ihop fler lästimmar än vad skolan kan erbjuda och samtidigt ökaelevernas avkodningsförmåga.

Högläsning är ett vardagligt moment under barnens skoldag. Syftet med studien är att undersöka hur ett urval lärare som är verksamma i både årskurs1 och årskurs 3 säger sig arbeta med högläsning och om, och i så fall varför, deras arbete med högläsning skiljer sig åt mellan de två årskurserna. Det teoretiska ramverket som ligger till grund för studien är det sociokulturella perspektivet. Enligt det sociokulturella perspektivet är det samspelet mellan människor som ger oss kunskap. Under högläsningsundervisningen är samspelet mellan läraren och eleverna av stor vikt och läraren behöver stötta eleverna för att de ska komma vidare i sin utveckling.  För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med lärare verksamma i årskurs 1 och 3. För att analysera den insamlade datan gjordes en tematisk analys. I resultatet framkom det att lärarna hade en positiv syn på högläsning och samtliga upplevde högläsningsarbetet som viktigt för att utveckla elevernas läsförmåga. För lärarna är högläsning en självklarhet och i studiens analys framkommer det att lärarna alltid har ett syfte med sin högläsning. Även om lärarna arbetade på olika sätt kunde många likheter identifieras i upplägget och i syftet med högläsningsundervisningen. Det framkom även att högläsningsundervisningen inte ändras speciellt mycket mellan årskurs 1 och 3. Den största skillnaden lärarna gjorde var att de anpassade nivån på undervisningen till respektive årskurs. / Reading aloud is an everyday activity during the children's school day. The aim of the study is to investigate how a sample of teachers working in both Year 1 and Year 3 say they work with read alouds and whether their work with read alouds differs between the two year groups, and if so, why. The theoretical framework underlying the study is the sociocultural perspective. According to the sociocultural perspective, it is the interaction between people that gives us knowledge. When reading aloud, the interaction between the teacher and the students is of great importance and the teacher needs to support the students in order for them to progress. To answer the purpose of the study, a qualitative method was used and five semi-structured interviews were conducted with teachers working in grades 1 and 3. To analyse the collected data, a thematic analysis was conducted. The results showed that the teachers had a positive view of reading aloud and all of them felt that reading aloud was important for developing the students' reading skills. For the teachers, reading aloud is a matter of course, and the study's analysis shows that the teachers always have a purpose for their read alouds. Although the teachers worked in slightly different ways, many similarities could be identified in the approach and purpose of the lessons. It was also found that the teaching of reading aloud did not change very much between year 1 and 3. The main difference between the years was that the teachers adapted the level of difficulty to each grade.

Ett väl utvecklat ordförråd är enligt tidigare forskning en grundförutsättning för både läs- ochskrivutveckling men därtill även högst betydelsefullt när det kommer till meningsskapandetinom skolans alla ämnen. Denna studie syftar till att undersöka lärares uppfattningar om ämnetordförråd genom en webbenkät. Vi ämnar vidare ställa deras arbetsmetoder och strategier irelation till tidigare forskning kring främjandet av yngre elevers ordförråd. Det sociokulturellaperspektivet på lärande utgör det teoretiska ramverket för studien vilket innebär att vi utgårfrån att kunskap och våra förmågor utvecklas i samspelet med andra människor och språket ärvårt främsta redskap. Vad vi genom studien fått erfara är att lärare har olika syn på användandetav läromedel inom svenska. Genom kvalitativ metod med kvantitativa inslag har denna studiegenomförts och syftet är även att presentera en tydlig bild av två av de mest frekventförekommande läromedlen i ämnet i relation till ordförrådsutveckling utifrån utsagor frånlärare på lågstadiet. Studien visar att arbetet med att främja elevernas ordförråd uppfattas somviktigt och som något lärare aktivt bör arbeta med och de mest frekvent förekommandestrategierna var högläsning, samtal och språkutvecklande arbetssätt. En stor andel av lärarnasom deltog i webbenkäten uppger att de har stor spridning avseende nivån på ordförråd hossina elever och många lärare önskar mer kompetens inom området.

Syftet med detta examensarbete är att urskilja vad tidigare forskning visar om denformativa bedömningens betydelse, gällande läs- och skrivutveckling hos elever ilågstadiet. Vilken betydelse den formativa bedömningen har för eleversläsutveckling, samt hur lågstadieelevers skrivutveckling kan påverkas avanvändandet av formativ bedömning, är de två frågeställningar som ligger till grundför arbetet. Utvald forskning inom läs- och skrivutveckling, samt utvald forskninginom formativ bedömning i skolan har sökts, utvärderats och analyserats genom enlitteraturstudie.Resultatet av litteraturstudien presenteras tematiskt där fyra övergripande temanåterfinns. Dessa teman är skapade utifrån de mest förekommande fynd som gjorts ianalysen av forskningsunderlaget. Resultatet visar att formativ bedömning kan haen positiv betydelse för såväl läs- som skrivutveckling, särskilt om den används pårätt sätt och av den medvetna och skickliga läraren. Ytterligare fynd visar också attformativ bedömning kan utforma framtida undervisning och planering i syfte attutveckla elevernas förmågor och kunskaper vidare, dock med parentesen att dettatillvägagångssätt kan vara både problematiskt och tidskrävande. Fler betydelsefullafaktorer i resultatet utgörs av vikten av lärares återkoppling och respons, samtbetydelsen av interaktion och kommunikation (främst mellan lärare och elev), menockså mellan elever, för att uppnå en främjande utveckling.

Att lära eleverna läsa är en av skolans mest grundläggande uppgifter, och för att kunna ge alla elever likvärdiga möjligheter bör lärare vara kapabla att stötta och hjälpa elever som av olika orsaker har svårt att tillägna sig den färdigheten, elever som med andra ord har läs- och skrivsvårigheter. Syftet med den här studien är därför att beskriva vilka kompetenser hos lärare samt vilka andra faktorer som kan ha betydelse för att stötta läsutvecklingen hos elever med dyslexi. För att uppnå syftet har vi genomfört en kvalitativ systematisk litteraturstudie där vi läst, kodat och analyserat femton artiklar och en avhandling vars innehåll behandlar ämnet. Vårt resultat visar att lärarkompetensen är central, och att andra faktorer som arbetssätt, lärmiljön och kompensatoriska hjälpmedel bidrar till att stötta elever med dyslexi i läsutvecklingen. Vår förhoppning är att den som läser detta arbete ska få en djupare inblick i vilken problematik elever med dyslexi upplever samt hur dessa elever kan stöttas - oavsett om man är elev, lärare, vårdnadshavare eller bara allmänt intresserad av ämnet.

För att kunna ta sig an varierande texter i skolvardagen och förstå olika texter är det viktigt att lära sig hur lässtrategier kan användas vid rätt tillfälle. Detta är speciellt viktigt för elever som är flerspråkiga och kan upptäcka fler svårigheter i läsandet. Denna kunskapsöversikt syftar till att undersöka hur forskningsfältet ser ut hos läsförståelsen när det kommer till flerspråkiga elever. Vi har valt att fokusera på lässtrategier. För att vårt syfte med översikten skall vara så tydlig som möjligt har vi följande frågeställningar som skall besvaras: Hur ser forskning på lässtrategier hos flerspråkiga elever? Hur påverkar läraren undervisningen av lässtrategier? Urvalet av artiklarna har skett i tre olika databaser, Primo och Eric (ProQuest) och Google scholar. Centrala sökord som användes i urvalet var lässtrategier, läsförståelse och flerspråkiga elever både på svenska och engelska. Vi har läst igenom många olika artiklar och valde ut åtta relevanta artiklar som kommer ligga till grund för denna kunskapsöversikt. Samtliga artiklar visade sig vara positiv inställda till lässtrategier hos elever som var flerspråkiga. Resultatet visar att elever använder sig mycket av lässtrategier när det förekommer okända ord som de inte förstår. Lässtrategier såsom omläsning tillämpas då för att förstå det okända ordet. Om eleven inte använder sig av rätt lässtrategi vid rätt typ av text finns det en risk att eleven misslyckas med att förstå vad texten handlar om. Läsutveckling sker i olika steg och en lässtrategi för att få utveckla elevens läsförmåga är att bredda elevens ordförråd.

Många elever saknar en god avkodningsförmåga när de börjar i årkurs fyra och klarar därför inte att läsa med god hastighet. Syftet med denna studie är att undersöka en utvald grupp på fem lärare och en specialpedagogs uppfattningar om begreppet avkodning av text och hur dessa deltagare anser att elever kan utveckla sin avkodningsförmåga. Forskning visar att allt fler elever inte klarar av att läsa längre sammanhängande texter och att en bristande avkodningsförmåga bidrar till att eleven läser långsamt och inte utvecklar ett läsflyt. Det kan leda till att elever får problem att tillägna sig längre texter när de börjar årkurs 4, där texterna ofta blir längre och mer komplexa. Som teori har det sociokulturella perspektivet använts med språket som verktyg och det sociala samspelet som centrala begrepp. Studien är en kvalitativ intervjustudie som har genomförts med fem lärare och en specialpedagog som deltagare. Intervjufrågorna var halvstrukturerade vilket gav utrymme för följdfrågor och fördjupningar. Resultatet av studien visar att flera av deltagarna saknade specifika undervisningsstrategier för att utveckla avkodningsförmågan. De angav dock att läshastighet, läsflyt och läsförståelse var förmågor de ansåg var viktiga att eleverna hade med från den tidigare läsinlärningen. Vidare beskrev flera av deltagarna att läshastighet och läsförståelse var förmågor som de ofta upptäckte att eleverna hade problem med i början av årkurs 4. / <p>Inriktning svenska</p>

I denna litteraturstudie undersöks huruvida hemmet har en påverkan på läsutvecklingen och vikten av hemmets och skolans samarbete för elevernas läsutveckling kommer även att belysas. Litteraturstudiens syfte är att granska huruvida elevernas läsutveckling påverkas beroende av om de får stöd hemifrån. För att besvara syftet kommer följande frågeställningar att ligga till grund för studien: Påverkas elevernas läsutveckling av hemmet och i så fall hur och om vårdnadshavares och skolans samarbete har en betydande roll i elevernas läsutveckling. I bakgrunden får läsaren ta del av information om ämnet för att få en tydlig förförståelse för att lättare kunna ta del av det som presenteras och diskuteras i resultatet och diskussionen. I metodavsnittet kommer läsaren att få ta del av hur urvalet och insamling av vetenskapliga artiklar har gått till. Söktjänsterna samt databasen som har använts är Primo, SwePub och ERIC. Det valda artiklarna består av både nordisk och internationell forskning. Under resultatdelen redogörs det för tidigare forskning kring ämnet och läsaren får här ta del av olika studiers resultat. Studiens resultat visar att hemmet, familjernas olika rutiner och bakgrunder ofta har en påverkan på barns läsutveckling. De flesta forskare belyser vikten av hemmets engagemang i relation till läsutvecklingen. Engagemanget kan bestå av flera faktorer, exempelvis läsning kopplat till flyt i läsningen, ordförråd och ordförståelse, antal böcker i hemmet samt samarbetet med skolan. Resultat från forskningen menar också på att ett gott samarbete med skolan är väsentligt för elevernas läsutveckling. Går det tidigt att introducera barnen i hemmet till läsning kommer det med stor sannolikhet att ligga till grund för den framtida läsutvecklingen.

För att bemästra det svenska språket krävs det inte endast förståelse, utan också önskan att lärasig. Sverige grundskolelevers studieresultat skiljer sig beroende på var eleverna bor. Elever sombor i socioekonomiskt utsatta områden har sämre studieförutsättningar än elever som bor igynnsamma socioekonomiska områden. Elevernas kunskapsutveckling är beroende av godastudieförutsättningar och miljöer som främjar varje elevs individuella utveckling. Det finns enskillnad i vilka utmaningar lärare möter beroende på var de arbetar och det kan krävas olikastrategier för att utveckla eleverna. Vilka lässtrategier använder lärare sig av i socioekonomisktutsatta områden? Utifrån kvalitativa och kvantitativa metoder undersökte vi vad femmellanstadielärare använder för lässtrategier för att främja elevers läsutveckling isocioekonomiskt utsatta områden och vad för läsintressen och läsvanor deras elever egentligenhar. Vi använde semistrukturerade intervjuer för att intervjua lärarna, medan 59 eleverbesvarade en enkät. Undersökningen visade bland annat att drygt hälften av de tillfrågadeeleverna uppger att de inte tycker om att läsa. De intervjuade lärarna är medvetna om deutmaningar det innebär att arbeta i socioekonomiskt utsatta områden och att de arbetar medolika strategier för att utveckla elevernas läsning.